Vindkraft och jakt, en ny vända

Härom dagen lyfte Jakt och Jägare i ett reportage av Mikael Moilainen fram synpunkter på vindkraft. I reportaget pratas det om förstörd jakt, iskast från rotorbladen mm vilket omöjliggör att man skall kunna jaga i anslutning till vindkraftverk. Jag vill med denna blogpost nyansera frågan.

Jag har arbetat en hel del med miljöeffekter av vindkraft. Under några år forskade jag på vindkraftens miljöpåverkan inom mitt expertområde och för närvarande har jag ett konsultuppdrag åt länsstyrelsen som handlar om uppföljning av hur man beskrev påverkan i tillståndsansökan (mkb) och hur påverkan egentligen blev. Privat har jag vindkraftverk i anslutning till två av mina jaktmarker. Jag är alltså väl insatt i problematiken såväl proffessionellt som personligt.

Först och främst kan jag konstatera att det finns många myter kring vindkraft. Mycket okunskap och framför allt en väldit stor oro. Många upplever vindkraften som en modern form av Baggböleri. Emellanåt är jag benägen att hålla med, men absolut inte alltid. Det jag däremot alltid skriver under på är att vindkraft förändrar landskapet och påverkar hur man upplever landskapet.

En av myterna som ofta lyfts fram när vindkraft kommer på tal är att det inte kommer att gå att bedriva jakt i vindkraftparken. Till viss del är det sant. Det kommer inte att gå att bedriva jakt i parken medan den byggs och det är av flera skäl. Ett första är att det under själva byggnationen, som tar allt ifrån kanske ett år till flera beroende på parkens storlek, är så stökigt, störigt och mycket oreda i form av buller, maskiner och människor att djuren helt enkelt undviker området. Ett andra är att det är så mycket folk i rörelse att det kan vara farligt för tredje person om man bedriver jakt där. Ett tredje argument är att man ofta inte får vistas i området under byggnation, det är trots allt att betrakta som en stor byggarbetsplats.

Så långt är oron befogad.

Men byggnationen är ett övergående fenomen. Efter ett par år återgår allt till något som påminner om hur det var innan. Det finns dock några stora skillnader. De jag såhär på rak arm vill lyfta fram är:

1. Ljud. Det ligger en konstant ljudmatta i ett vindkraftpmråde. Beroende på hur man står så kanske man hör verken, eller så urskiljer man dem inte från övriga bakgrundsljud av vind i träden etc. Mest hör man verken när det är tämligen stilla på marknivå men blåser lite mer på 100-150 m höjd. Hur mycket man störs av detta är en fråga om tillvänjning. Många kommer snabbt att vänja sig andra kommer aldrig att vänja sig utan ständigt klaga. Från studier ifrån tex Laholm kan det konstateras att unga människor som vant sig vid verken från barnsben inte bryr sig så mycket om dem medan äldre människor som levt länge i området str sig mer på ljudet.
2. Landskapsbilden. Den påverkas högst påtagligt. På den jaktmark jag har med verk på marken så tänker jag inte på dem på samma sätt som i norra Bohuslän där jag en fin dag kan räkna in ungefär 85 verk från markens högsta punkt. Inget verk är närmare än 7 km, men de påverkar ändå hur jag ser på landskapet. Detta är tveklöst ett störningsmoment ävenom det inte påverkar själva jakten. Man kan dock påverka det genom att välja att i högre grad vända sin blick åt de håll där det inte finns några verk. I och med att vindkraftverken rör sig så fångar de ögats intresse. Nu är de svenska verken ganska bra med sina trevingade rotorer. Jag ahr arbetat i områden i Danmark (Thy) där det finns gott om tvåvingade verk, de är extremt påtagliga och störande. Man blir i rpincip sjösjuk av dem. 
3. Djuren, fåglar. Vindkraftverken tar i förhållande till andra mänskliga skapelser förhållandevis få fåglar. Detta trots att man kan föreställa sig något annan när man följer debatten. Genom analyser av fågelbestånd skall de sämst placerade verken utgå. Självklart blir det fel ibland men överlag är påverkan på fåglar klart överdriven (undantaget enstaka illa placerade verk).
4. Djuren, däggdjur. Däggdjuren påverkas framför allt under byggnationen. Själva byggnationen innebär en så stor störning att djuren undviker området nästan helt. Men bara efter ett par år är mängden djur åter "normal". De kommer dock att röra sig lite annorlunda inom området. De kommer tex att undvika att söka sin vila i ljudzonen vid ett vindkraftverk. Helt enkelt därför att det blir svårare för dem att identifiera rovdjur i tid. 
5. Infrastruktur. Genom vindkraften så skapas en fenomenalt god infrastruktur in i områden där det tidigare ofta varit lite si och så med väghållningen, inte minst vintertid. Vindkraftens vägar plogas vilket gör att man kan komma långt ut i landskapet med bil. Detta kommer att göra det väldigt mycket lättare att spåra av områden efter tex vargspår innan man släpper älghunden eller stövaren. Det kommer att göra transporter och viltvårdsåtgärder mycket lättare. Jag har sett många exempel på att vindkraftens vägar utnyttjats för att lätt kunna köra ut vinterfoder till klövvilt. Många av de ytor som skapas kan användas för viltvårdsåtgärder, varför inte så in fleråriga viltfoder eller gynna buskvegetationen på några av alla de kabelgator som kommer att hällas öppna?
6. Iskast från rotorblad. Detta är något som ständigt lyfts fram. Isbildning på rotorblad där stora klumpar med is förmodas slängas iväg med enorm kraft. Vindkraftbolagen varnar för detta vid sina verk, det är de skyldiga att göra. Men sedan lite drygt 10 år är det standard att rotorbladen är försedda med värmeslingor. Värmeslinogr som motverkar isbildning på rotorbladen. Vindkraftbolagen tjänar in den lilla el de skickar ut i rotorbladen för att motverka isbildning genom att de samtidigt förhindrar den effektförlust is på rotorbladen innebbär. Att de samtidigt minskar riskerna vid verken är en win-win situation.
7. Besöksförbud. Att man inte får gå in i området när parken är på plats är en vanlig myt. Tillträdesförbud gäller när parken byggs, men så är det på alla byggarbetsplatser. Jag har, bland alla de 100-tals verk jag besökt, endast stött på en enda park där jag sett tillträdesförbud när parken är i drift, mer om det nedan. 

Bilden ovan har jag tagit vid en liten park om fyra verk i Kulltorp, Värnamo kommun. Den ligger inte långt från High Chaparall. Den övre delen av skyltningen, varningen för nedfallande föremål är standardmässig. Det ser vi vid alla vindkraftverk i Sverige, även om den är tämligen överflödig vid de flesta moderna verk. Den nedre delen av skylten, obehöriga äga ej tillträde är en överträdelse av allemannsrätten. Jag har diskuterat just detta exempel med såväl berörda myndigheter (kommun smat energimyndigheten och naturvårdsverket) som fristående jurister och alla är eniga om att skyltningen är helt irrelevant, ja direkt olaglig. Därtill kan påpekas att det vis varje verk sitter övervakningskameror, de är skyltade. Det finns dock inga tillstånd från länsstyrelsen att bedriva kameraövervakning på dessa platser viöket gör även dem olagliga.

Kort sagt. Jag förstår att man blir störd, irriterad och arg över vindkraftverk på sin jaktmark. Men jag vill poängtera att man kan utnyttja bieffekterna av dem. Väljer man att göra något positivt av vindkraftparken så går det. Inte minst om man i ett så tidigt stadie som möjligt tar kontakt med företaget som anlägger vindkraften för att försöka få till någon form av fördel av det hela. Kanske kan man få el till jaktstugan eller viltslakteriet? Kanske kan man få dem att flytta massor på ett sådant sätt att man kan utyttja humösa jordlager för viltåkrar. Kanske kan man få till några fina pass. Eftersom det är ganska svårt att förhindra att de byggs är det smart att vara öppen för möjligheterna. Det är mitt personliga råd.
____________________________
Jag tar i detta inlägg inte någon ställning till hur samhällseffektiva vindkraftverk är. Kommer inte ta några diskussioner om praktikaliteter kring att skicka ut vindelen på stamnätet. Inte heller kommer jag att diskutera kostnader eller miljönytta. Men jag är öppen för konstruktiva synpunkter på hur de inverkar på jakt och djurliv.
____________________________
Vill du läsa mer om vad jag skrivit om vindkraft och jakt? Läs då:
Kompensationsåtgärder, 26/11 2010
Vindkraft och jakt, 11/5 2011
Jakt och vindkraft, 8/6 2011 (innehåller en insändare jag skrev till Sv Jakt)
Jakt och vindkraft igen, 5/7 2011
Vindkraftverk och fåglar, 18/11 2011
Vindkraft 25/11 2012
Vindkraft på jaktmarken, 15/1 2013
Modifierat perspektiv: vindkraft och klövvilt, 6/3 2014
Vad gör renar vid vindkraftverk, 25/11 2014