Det stora problemet var litet

Bilen har krånglat lite det sista. Skakningar och vibrationer vid 80+ km/h.

Svängde förbi verkstaden i morses. Mekanikern testkörde. Konstaterade problem med h bakhjul.

Tillbaka på verkstan tog han en titt. Och sade:

"Det ordnar sig med en tvätt!" 

Tydligen är det dåligt med 1" finsandbeläggning på insidan fälgen. Gör hjulet instabilt. Orsaken var vägbeläggningsarbete i fjällen, sträckan Laisvall-Slagnäs...

Hustrun asgarvade. Jag blev glad, 375 kr biltvätt på statoil är alltid att föredra framför 13.000 kr big time hjulproblem.

Reklamombudsmannen fäller FORD

Ni kanske minns den? Fords annons för nya Ranger? En röd pickis i en bäck:

Det är ingen bra annons tycker RON (Reklamombudsmannens oppinionsnämnd) och instämmer därmed i anmälarens kritik. Kritiken poängterar att terrängkörning med några få undantag är förbjudet. Annonsen uppmanar enligt anmälaren till lagbrott då annonsen riktas till privatpersoner och avser en situation där undantag från terrängkörnignslagen inte gäller. Annonsen fanns i flera jakttdningar, bland annat Jaktjournalen.

FORD försökte försvara sig med att annonsen avser ett yrkesfordon för markägare som emellanåt på fritiden kan tänkas användas för "hämtning av fälld björn, älg, hjort eller vildsvin till lämpligast belägna bilväg".

Oppinionsnämnden konstaterar att regler för reklam anger att lagbrott (eller annat förkastligt beteende) inte får uppmuntras, Man konstaterar vidare att målgruppen för en annons i en jakttidning inte bara är markägare utan en bred målgrupp. Man konstaterar att bilden visar ett fordon i terräng för annat ändamål än jord eller skogsbruk. Framställningen ger dock inte intryck av en situation som visar ett godtagbart undantag (min kommentar: med en hjort på flaket hade situationen varit annorlunda). Annonsen uppmuntrar via texten "Snabbaste vägen går inte alltid över asfalt" till brott mot terrängkörningslagen. Beslutet blir därför:

Beslut Reklamombudsmannens opinionsnämnd finner att annonsen uppmuntrar beteende som är olagligt. Den strider därmed mot artikel 4 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskom­munikation.

___________________
Tipstack till anmälaren som vill vara anonym.

Bil för jakt - Subaru forester generation 2

Jag bytte bil för ett tag sedan. Jag bytte min Subaru Forester 2003 (generation 2) mot en 2012 (generation 3). Jag tänkte nu skriva några rader om min gamla bil, som en representant för generation 2 (2002-2008). Forester är en ganska kompakt SUV.

Forester g2 är 4,45 (altenrnativt 4,485) m lång, 1,73 m bred och 1,65 m hög. Markfrigången ligger på 19,5 cm, senare generationer har ytterligare ett par cm. Tjänstevikten ligger på 1,32-1,47 ton beroende på modell. Jag hade en av de mindre med 2,0 liters motor. Som jag förstått det finns g2 bara i bensinmodell. Finns med manuell eller automatisk växel. Jag hade en med manuell växellåda, den hade såväl hög som låg växel. En forester bör ha drag, det är lite av poängen med en sådan bil.

Forester g2, bilden är lånad från vi bilägare. Inte exakt den modellen jag hade men åtminstoen samma generation.

Det var lite bakgrundsdata, vad har jag då tyckt om min Forester? Som jag körde långt och ganska hårt innan den byttes vid nästan 35.000 mil.

Jag har gillat bilen. Den har levererat. Den tar sig fram oavsett väder och väglag. Även vid halt väglag så är köregenskapenra helt ok. Den har bra kvalitet på delarna, bromsklossar, avgassystem etc har rejäl livslängd. Om man inte är i behov av extremt mycket ljus så tycker jag att originalstrålkastaruppsättningen räckte bra. Bensinförbrukningen låg i allra bästa fall på 0,75, men då var det långkörning landsväg och utan AC igång. Vanlig blandad förbrukning låg närmare 0,9 l. För en bensindriven SUV är det relativt bra siffror, men det kostar om man kör mycket. Överlag en trevlig bil.

Det finns vissa problem. Min hade inga större rostproblem, men det vet jag är något som nämns ganska ofta när man snackar Subaru. Jag hade ett återkommande problem som jag inte hört från andra håll. Det var kylaren. Jag var tvungen att byta kylar inte mindre än två gånger på de mil jag hade bilen. Stötdämpare fick jag byta någon gång. Bromsklossar fick jag väl byta en gång. Överlag, i jämförelse med övriga bilar jag haft eller kört mycket, upplever jag Forestern som en hållbar och driftsäker bil. Ett mycket märkligt fel jag råkade ut för var att såväl radio som CD-spelare ballade ur totalt. Ljudenheten är inbygd så man får plocka loss en massa kåpor och grejer för att komma åt att byta. Jag lämnade in bilen till BRL som bytte enheten för en rimlig summa.

Servicekostnaderna för en Forester är rätt höga. Serviceintervallet är 1500 mil. Om man väljer att använda en allbilsverkstad istället för en märkesverkstad så kapar man servicekostnaden rejält. Jag tycker att när en bil passerat 10-15.000 mil och kanske är 5 år eller äldre så kan man lika gärna använda en allbilsverkstad. Själv använder jag vår lokala bilverkstad. De är dynamiska och när bilen började komma upp i ålder så valde de att söka reservdelar begagnat.

Subaru Forester g2 har dock några konstruktionsproblem. Tex så har dörrarna ingen fast ram vilket ger en ganska hög ljudnivå i kupén. Bilen är lättkörd men inte speciellt pigg, men det är ju inte därför man köper en Forester. Bagageutrymmet är lättlastat men inte speciellt rymligt. Vi var tvugna att skaffa räcke och box för att kunna åka på semester hela familjen + hundar.

Prisbilden för Subaru Forester generation 2, dvs 2002-2008, är extremt splittrad. Det är ingen jättevanlig bil. När jag testade att söka ut vad som fanns på blocket så fick jag 60 träffar över hela landet. Prisbilden idag på blocket ser ut såhär, och eftersom prisbilden baseras på blocket så kan man räkna med att det går att få ner priset något:

• 2002: 20-30.000 kr (få bilar)
• 2003: 25-40.000 kr (få bilar)
• 2004: 55-80.000 kr (få bilar)
• 2005: 35-80.000 kr (många bilar)
• 2006: 35-98.000 kr (många bilar)
• 2007: 46-117.000 kr (många bilar)
• 2008: 80-130.000 kr (många bilar)

Många av bilarna har gått rätt långt. Jag tycker personligen inte att det är något man behöver vara speciellt rädd för så länge bilen tagits om hand något sånär.

Sammanfattningsvis så kan man konstatera att det är en bra jaktbil. Har man hundar så är den bättre som renodlad jaktbil än som familjebil. Skall man ligga och köra långt så får man vara beredd på att den är rätt bullrig.
_________________
Jag skall snacka med Naturtratten framöver, han skaffade nyligen en Forester generation 1, får se om det inte kan bli en blogpost om det med så småningom. Om något år, när jag har några 1000 mil bakom ratten på den nya Forestern, generation 3, så skall jag försöka skriva några rader om den med.

Jakttokig son till Dubais emir specialbeställer en Volvo XC90

Förenade Arabemiratens vicepresident tillika premiärminister och Dubais Emir, Mohammed bin Rashid Al Maktoum, har en jakt- och fotbollstokig son döpt efter emirens äldre bror Maktoum bin Rashid Al Maktoum. Sonen har sedan länge varit ett stort Zlatan-fan och fick genom Zlatans reklamsararbete med Volvo upp ögonen för Zlatans jaktintresse.


Sedan dess har Maktoum gjort allt för att få tillfälle att jaga tillsammans med Zlatan Ibrahimovic. I höstas gick Maktoums dröm i uppfyllelse. Under tre intensiva dagar med utgångspunkt i Zlatans jaktstuga i Offerdalsfjällen med dagliga helikopterfärder till och från jaktområdet, jagade emirsonen och fotbollskungen älg tillsammans. Det slutade med tre fällda älgar varav en rejäl storoxe. Några uppgifter om det var emirsonen, fotbollskungen eller någon annan av jaktgästerna som fällde den grova tjuren har jag inte lyckats få fram. Däremot berättade en vän på Volvos designavdelning på Torslandaverken i påskas för mig att emirsonens medhavda personal var väldigt noga med att ta hand om älgskinnen vilka sedan fraktades med direktflyg till en emirens konservator i London som såg till att fällarna förvandlades till finaste läder. Lädret har sedan använts till klädseln på en specialbeställd Volvo XC90 som Zlatan kontrakterats för att köra hem till emirsonen senare i år. Kronan från storoxen har använts till horninläggningar i olika kupédetaljer. T.ex. har materialet i de grova, kompakta rosenkransarna använts till växelspaksknopp. Bilen har även ett specialbyggt vapenskåp i bagaget, skottsäkert glas och splitterskyddad kaross vilket ställt nya intressanta krav på materialspecifikationerna inte minst i fjädring och transmission. Bilen har för övrigt temeraturkänslig lack som gör att ett porträtt av Zlatan framträder över motorhuven när bilen blir riktigt varm.

Älgflugornas Herre hoppas att Zlatan och Maktoum får fler möjligheter att jaga ihop och att emirsonen blir nöjd med sin nya bil.

Bilbyteri

Min bil har tjänat mig väl.

Jag har haft min Subaru Forester i snart 10 år. Den är av 2004 års modell och har nu gått bortåt 35.000 mil. De där små irriterande problemen börjar komma. Problemen som sakta men säkert gör att reparationskostnaderna per år börjar närma sig värdet på själva bilen.

Eftersom jag vet att detta år kommer att innebära ett antal längre körningar med familjen så finns det ingen anledning att skjuta upp beslutet längre. Det är dags att byta bil.

Jag har därför varit iväg några gånger de senaste veckorna och kikat på alternativa bilar. Har velat lite mellan Subaru Outback och en ny Forester. Eftersom jag kör så mycket som jag gör är det bara diesel som varit av intresse denna gång. Lite för många av Outbackbilarna man hittar annons på har haft motorproblem. Antagligen är det åtgärdat för de allra senaste årsmodellerna men min ekonomi tillåter inget nyare än en som är kanske 3-4 år gammal. Därför har jag framför allt kikat på Forester av generation 3 (min nuvarande är generation 2).

Hur som helst. Efter idogt letande fann jag ett intressant objekt igår. Det är tingat och jag antar att vi kan komma att klara ut själva köpet i morgon. Återkommer i ärendet när det hela är avklarat.

Grävling i vägrenen

För några år sedan läste jag en avhandling om grävlingar. The toll of the automobile tror jag den hette. Hur som helst så visade författaren att trafik var den enskilt största dödsorssken för landets grävlingar. 

Jag kör mycket bil och har absolut ingen anledning att ifrågasätta resultaten även om jag aldrig kört på en grävling. Det enda större djur jag krockat med var en ökenvarg uppe i Anderna. 

Ornitologernas miljöansvar

Härom dagen skrev en kompis på sin FB profil att han åkt 110 mil t/r för att kunna kryssa kaspisk pipare. Det var första gången kaspisk pipare kunde ses i sverige och den dök upp i Mörkö i Sörmland. SOF skriver:

Igår kom den oväntade rapporten om att en kaspisk pipare setts vid Björneborg i västra Finland. Idag fanns den inte kvar när hugade finska skådare kom till platsen. Den hade dragit iväg – av allt att döma till Sverige! Vid lunchtid idag hittades nämligen en misstänkt pipare på en åker vid Sandasjön på Mörkö i Södermanland. Efter lite inledande tvivel har det visat sig att det är just en kaspisk pipare, därtill en mycket vacker och utfärgad fågel. Det är första fyndet av denna art som tidigare är påträffad i några av våra grannländer.

En raritet av detta slag drar mycket folk, inte bara min Skånska vän. I SvD kunde man läsa en kort TT-notis om det hela, den avslutades med dessa stycken:

- Det blir säkert mellan 500 och 600 personer här i dag, kanske uppåt 1 000, säger en av de första på plats, Michael Tydén från Ekerö, till tidningen.
Även under onsdagen väntades många besökare till Mörkö för att försöka få en skymt av den bruna och vita piparen. Fågelskådare var på väg såväl från Norrland som Skåne.

  Många människor. Hur många mil för den kaspiska piparen? 

För den hängivna ornitologen är bilen en absolut nödvändighet, åtminstone för "kryssjägaren". Hur skall man annars kunna åka ut på "larm"? Bilen är en självklarhet. Nästan på samma sätt som ornitologen ses som en självklar miljövän. Men hur många mil sammanlagd bilkörning blir det om man summerar ornitologernas resor till nya kryss, eller kanske till södra Öland eller Falsterbo vid flyttid? Finns det någon diskussion kring ornitologernas miljöansvar? Jag har inte hittat det på de kanske 30 minuter jag lagt på att googla efter det denna morgon. Kanske är jag för dålig på google fu eller så sker diskussionen i det fördolda, kanske som ett dåligt samvete (som hos min vän som kände sig tvungen att förklara att han minsann samåkte när jag lite försiktigt frågade).

Men om det inte finns någon diskussion kring ornitologerna, dessa naturvänners, bilar så är det ett argument man ofta ser kring jakt. Det är inte svårt att hitta denna form av påståenden och resonemang:

Jonas tar upp en annan aspekt: ”Jag har just tagit hand om köttet från ett par älgkalvar, och kommer fram till att utsläppen från jägarnas och mina transporter motsvarar minst 5 kg CO2 per kg kött. Det är ungefär tre gånger så mycket som kycklingkött, lika mycket som griskött eller en tredjedel av nötköttet.”
Det körs alltså en hel del bil för att hinna ifatt det miljövänliga köttet. Jag ser själv att jägarna här runt om helst kör bil ända fram till passet när de skall jaga vildsvin, så miljövänlighet är nog inte det jägarna först tänker på.

Jag har själv funderat en hel del över detta och tycker att det är något vi måste tänka på och försöka motverka. I längden är bilkörningen såklart inte hållbar. Hur ser du på detta?

Jag kompenserar min jaktrelaterade bilkörning. Läs mer HÄR.

Klimatförändring som orsak till älgdöd?

Det råder ingen tvekan om att vi står inför en förändring av vårt klimat. Det debatteras friskt om den är orsakad av människor eller är naturlig, vetenskapen lutar dock åt att den primärt är orsakad av människornas utsläpp av växthusgaser, något vi kan spåra långt tillbaka i tiden. Eftersom ajg är arkeolog så har jag fastnat för sambandet med neolitiseringen, dvs när man börjar röja mark för jordbruk och boskapsskötsel. Det är då vi börjar tappa jordens lungor - skogarna och vi kan se en antydan till de första människoskapade förändringarna av vår atmosfär. Men det är egentligen inte förrän under industraliseringen under 1800-talet som det börjar öka för att idag skena.

Detta påverkar oss självklart. Kanske inte på ett sätt som vi uppfattar under en normal livstid men nog förädlas det hela. Igår lyfte jag upp nyheten om att fästingarna och därmed även fästingburna sjukdomar som borrelia sprider sig uppåt i landet. En förklaring som lyfts fram är mildare klimat.

En annan sak som har direkt inverkan på oss jägare har nämnts på radion nu under förmiddagen. Det handlar om våra klövvilt som måste anpassa sin brunstcykel efter de successiva förändringarna i klimatet. I morses var det älgdöden i södra sverige som kopplades till en längre västsäsong. I förstone tycker man att en längre växtsäsong borde vara positivt, men så enkelt är det inte. Älgkon behöver så bra bete som möjligt just när kalven fötts och i princip bara lever av kons mjölk. Detta innebär att kalvningen måste synkroniseras med tiden för det bästa vårbetet.

I år har kalvdöden bland sändarmärkta älgkor varit extrem. Bortåt 75% av kalvarna på norra Öland har dött av svält. Detta menar man från forskarhåll beror på att kalvningen kom efter det bästa betet vilket gjorde att korna inte klarade av att producera tillräckligt mycket tillräckligt fet mjölk.

Lyssna själva på inslaget, det är intressant:



Detta innebär då självklart att man som världsmedborgare bör tänka på vad man gör så att man inte genererar växthusgasutsläpp i onödan. Jag har funderat en del på detta och landat i ett system för den jakt jag bedriver. Systemet innebär att jag låter plantera ett träd i VI-skogen för vaje 50 mil jag kör i jaktligt ändamål. Detta kompenserar snabbt och med råge de utsläpp jag orsakar. Läs mer om hur jag resonerar HÄR.

EDIT: Vill du höra det 20 minuter långa inslaget om älgdöden så finns det att plocka ner från vetandets värld

Hovrätten: Blir du påsprungen av vilt är det ditt fel!

Citerar från (går-) dagens juridik:

Enligt taxichauffören såg han två rådjur springa ut på vägbanan från höger sida - varvid han stannade sin bil. När bilen stod stilla sprang ett tredje rådjur fram men blev ostadigt på benen och halkade omkull mot bilens högra framskärm. Rådjuret reste sig omedelbart upp och sprang efter de andra två rådjuren in i skogen utan att halta.
Taxichauffören - som anmäldes till polisen av ett vittne - åtalades vid Solna tingsrätt.
En nämndeman ansåg att en sammanstötning mellan ett stillastående fordon och ett vilt djur som inte skadas inte gärna kan anses som en anmälningspliktig viltolycka. Tingsrättens majoritet ansåg dock att det saknade betydelse om bilen stått stilla eftersom den trots allt hade varit i trafik. Taxichauffören hade därför - åtminstone av grovt oaktsamhet - inte uppfyllt sin anmälningsplikt.
Han dömdes till 30 dagsböter à 264 kronor för förseelse mot jaktlagen eftersom han varken hade märkt ut olycksplatsen eller anmält viltolyckan till polis.
Svea hovrätt konstaterar nu att det saknar betydelse om djuret skadats vid kollisionen och om sammanstötningen skett utan att föraren har varit vållande. En sammanstötning har ostridigt ägt rum och mannen hade ingen kontakt med polis förrän cirka ett halvår senare. Åtalet är därmed enligt hovrätten styrkt.
Ett hovrättsråd är skiljaktigt och framhåller att det inte varit någon sedvanlig sammanstötning vid inbromsning och att det måste ha varit svårt för den tilltalade att se exakt vad som hände när rådjuret välte omkull vid bilens framskärm. Åtalet borde därför ha ogillats enligt hovrättsrådet.

 Bilen stod tydligen stilla, så mycket är klart. Var motorn igång? Är det det som är definitionen på att den är i trafik? Eller är den i trafik så fort någon sitter i den? Och om bilen varit parkerad utan någon i den och då påsprungen av vilt hade den då varit i trafik?

Jag blir i vart fall inte riktigt klok på domen! Den känns nästan lika konstig som förvaltningsrättens dom angående vargjakt! Som bland annat innebär att man skall märka de vargar som skall skjutas med paintballfärg innan de får jagas!

Inte rätt sätt....

...att få mig att teckna en försäkring. Fotot nedan visar rubriken på direktadresserad reklam jag fick härom sistens. Grejen är att jag aldrig ägt en Mitsubishi, jag har nog aldrig kört någon heller så vitt jag kan erinra mig. Jag kör Subaru....

Så nej moderna försäkringsbolaget, ni kan glömma mig som kund.

Nya regler för trafikeftersök

Från och med i lördags gäller nya regler för trafikeftersök:

Från 15 december gäller nya föreskrifter från Rikspolisstyrelsen och Naturvårdsverket för eftersöksjägare inom Nationella Viltolycksrådet. Höjd ersättning, ökad säkerhet och krav på utbildning är några av förändringarna.

Detta är några av förändringarna som genomförs i de nya föreskrifterna.

• Tydligare ansvarsfördelning mellan kontaktpersoner och eftersöksjägare.
• Höjd ersättning för kontaktpersoner.
• Ökad säkerhet med mer skyddsutrustning för eftersöksekipagen.
• Krav på att genomgå utbildning via Nationella Viltolycksrådets databas.
• Polisen har möjlighet att starta eftersök vid viltolycka med spårbundna fordon.

För kontaktpersoner innebär de nya reglerna att grundersättning höjs till 300 kronor, och ytterligare 250 kronor om polisen beslutar om ett platsbesök.
Det fastslås att lokalkännedomen är viktig och att kontaktpersonerna har en avgörande roll som länk mellan polis och kompetent eftersöksekipage respektive jakträttshavare.
Det är viktigt att jakträttshavaren informeras om eftersöket och avgör om ett trafikskadat vilt går att tillvarata. Säkerheten har förstärkts i de nya föreskrifterna. Förutom reflexväst, keps, benreflex och reflexhalsband till hund, som tidigare varit krav, ska varje jägare i organisationen erhålla magnetskyltar med text viltolycka, rotationsljus till bilen och handlampa med vitt sken. Till de större vägnäten ska även finnas varningstält, vilket varje polismyndighet avgör behovet av. Likaså betonas vikten av samband, så att eftersöksjägare eller kontaktperson tryggt har avslutat eftersöksuppdraget från polisen.
Varje jägare i organisationen ska genomgå en webbaserad utbildning. Under ett år ska utbildningen genomföras, som sedan gäller i tre år. Detta sker efter inloggning på ”min sida” på viltolycka.se.
Eftersök orsakat av spårbunden trafik bedrivs som annat eftersök om djuret lämnat spårområdet. I de fall spårområdet måste beträdas krävs ledsagare från Trafikverket. Djur som efter kollision stannar inom spårområdet tas omhand av Trafikverket.

Några viktiga dokument:
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt;
samt
Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt;

Allemannsrätt kräver hänsyn

Jagade på den nya marken idag. Det var första gången. Jag återkommer till hur marken är i ett senare inlägg. Nu tänkte jag bara nämna att jag för första gången på länge såg människor ute i skogen. Två personer med två hundar. Dessutom var stigarna uppenbart använda. Det är jag inte van vid. Men marken ligger i anslutning till ett riksintresse för friluftslivet så egentligen borde jag inte vara förvånad. Det som däremot förvånade mig var att jag var på vippen att bli inparkerad. En bil hade ställt sig på infarten till den skogsbilväg jag tog in i marken. Nu har jag en rätt terränggående bil så jag körde bara runt den parkerade bilen. Men hur skulle jag gjort om jag istället kört hustruns låga skoda octavia?

Viltolyckskampanj

Nationella viltolycksrådet driver under nästa vecka nu en kampanj, i ett pressmeddelande skriver de:

Nationell viltolyckskampanj 24-30 september Ditt ansvar - "Tänk efter före"

Det sker i genomsnitt en viltolycka var 15.e minut på våra vägar. Alla måste hjälpas åt för att minska detta. Viltolyckorna på våra vägar uppmärksammas i kampanjveckan 24- 30 september. Kampanjen har fått namnet ”Tänk efter före” som innebär ett personligt ansvar. Som fordonsförare kan du bidra genom att bl.a. förbereda din resa, skaffa information och anpassa hastigheten till de vägsträckor där det är extra farligt.

Nationella Viltolycksrådets kampanj under vecka 39 ”Tänk efter före” syftar till att få trafikanterna att förbereda sin resa genom att ta reda på var det har skett viltolyckor, vara utvilade innan man startar sin resa då är man mer uppmärksam och använda sig av Nationella Viltolycksrådets hemsida för att bland annat informera sig om de farligaste vägsträckorna.
Nationella Viltolycksrådet har tagit fram en App ”Viltolycka” som man gratis kan ladda ned till sin mobiltelefon. Har man aktiverat den så kan man bli varnad när man kör in i ett viltolycksdrabbat område.
Ett viktigt arbete med viltolyckor görs av eftersöksjägare. Deras arbete innebär att när ett larm kommit till Polisen om en viltolycka så skickas en eftersöksjägare från någon av jägarorganisationerna ut till olycksplatsen för att därifrån spåra viltet och avliva det om det är nödvändigt. På så sätt förkortas djurets lidande avsevärt. Trafikanterna måste därför markera platsen där sammanstötningen skedde. Detta gör man bäst genom att använda den s.k. viltolycksremsan som finns att få på närmaste bilprovning.
Respektera eftersöksjägarens viktiga uppdrag att förkorta trafikskadat vilts lidande genom att sakta ner farten när du ser en eftersöksjägare i anslutning till vägområdet.

Rubriken tycker jag säger allt. Många viltolyckor hade kunnat undvikas om bilföraren hade tänkt efter före, eller kanske snarare försökt eliminera den mänskliga faktorn som trots allt ligger bakom 9 av 10 olyckor där bilar är inblandade. Anpassat hastigheten, struntat i bilradion eller telefonen. 

Själv har jag, trots att jag kör rätt mycket (ca 3500 mil/år) inte råkat ut för några större viltolyckor. Visst har jag klippt en och annan fågel men det enda lite större fyrfota djur jag kört över var en ung ökenvarg i Anderna. Hustrun smällde med en dovhjort en gång, den dök upp framför bilen precis när hon satte på helljuset i en kurva efter ett möte. Ren tur för den andre föraren att inte denne tog hjorten istället......

Så snälla ni, ta det försiktigt. Och skulle olyckan vara framme så ring 112 och anmäl att en viltolycka inträffat.

Subban i mitt liv...

 

...är en bil. Sedan ett par år tillbaka kör jag en Subaru Forester.  Jag gillar den skarpt även om den inte har varit helt problemfri. I grunden är det slitstarkare delar än vad jag upplevt med många andra bilar. På min gamla Opel fick man byta delar av avgassystemet varje år. Skodorna vi haft i familjen har också varit i behov av en massa byten av slitdelar hela tiden. Men Subban tickar på utan några större behov av byten av fjädring, bromsklossar, avgassystem eller andra slitdelar. Möjligen går huvudstrålkastarna sönder lite oftare än jag gillar, men de kostar inte många kronor och byts enkelt på egen hand på mindre än 5 minuter. Det enda riktiga problemet jag haft med bilen är faktiskt kylarsystemet. Själva kylaren fick vi dessvärre byta men där finns fortfarande en läcka någon stans som vi inte kommer till rätta med. I praktiken innebär det att jag kollar kylarvätskenivån något oftare än jag tankar och fyller på halvannan dl till och från.

Så överlag är jag nöjd med min Forester, såväl som familjebil som jaktbil. Och det är viktigt att vara nöjd med den bil man kör om man som jag kör sisådär 3000 mil per år. Den praktiska bensinförbrukningen vid långkörning ligger något över 0,7 l/mil, vilket väl får räknas som OK för en 10 år gammal bensinare med permanent fyrhjulsdrift. Och bilen verkar hålla priset hyfsat även i äldre begagnat skick.

Roadkill

En intensiv söndag....

Helgen har varit intensiv. I fredags såg jag årets första svartvita flugsnappare och igår byggde vi om växthuset och installerade vatten... Det kan ni läsa mer om här.

Denna dag började med en längre promenad med Missan. Funderar lite på hur gamla spår hon reagerar på. De hon tog upp när vi var ute och gick verkade alla väldigt färska. Men hon tog i alla fall upp räv, rådjur, dovhjort och älg (synobs på allihop). Fick spåra ett tag, med mig i släptåg.....

Sedan högg jag ved någon timme. Har bara ett par kubik kvar nu så vi är nästan i mål.

Efter lunch fick jag för mig att jag skulle elda ris.... Det slutade med att jag bränt 10 rishögar på olika håll i hagar och ängar. Högarna var torra och fina trots två dagars regnande. Högarna hade alla legat 2-3 år.... Det kändes skönt att bli av med dem. En av ytorna kommer snarast att iordningställas som viltåker. Inte stor, kanske som en modern villatomt i storstadsområde, dvs en bra bit under 1000 kvm....

Sedan ägde årets först MC-olycka rum halvannan km från oss. Det brukar vara minst en per år, denna var lite väl tidig tycker jag. Lokaltidningen rapporterar följande:

Motorcyklisten ska ha kört in i sidan på bilen och kastats av fordonet. Personen skadades svårt och fördes med ambulanshelikopter till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
- Han klagade över smärtor i höger axel och i bröstet. Det är de uppgifter vi har fått, säger Anna-Karin Dahlquist, biträdande befäl vid polisens länskommunikationscentral.
En person i bilen chockades och togs med till Södra Älvsborgs sjukhus för kontroll.
Vägen var under en stund avstängd i båda riktningar. Framkomligheten ska nu åter vara god.

En fundering om viltolyckor och trafik

Det skrivs periodvis mycket om viltolyckor. Härom dagen refererade jag en nyhet där det konstaterades att inte alla viltolyckor anmäls. Kanske beroende på okunskap och kanske beroende på att föraren kanske tror att han/hon gjort sig skyldig till ett brott.

Det jag funderar över är hur stor andel av viltolyckorna där en bidragande orsak varit:

• Att man kört för fort.
• Att föraren pysslat med annat, kanske ställt in radion eller SMS-at.
• Att föraren varit onykter.
• Att bilen haft brister, t.ex. en strålkastare ur funktion, bristande mönsterdjup, dålig vindrutetorkare mm.
  

Rent generellt kan man konstatera att en grupp på 15% är inblandade i 50% av alla alla trafikolyckor. Man kan även konstatera att singelolyckor är den olyckskategori som kräver flest dödsoffer per år.

Nu säger jag inte att man kommer åt olyckorna genom att fundera över dessa faktorer. Det jag söker är en förklaring till varför olyckorna sker, inte bara en listning där man uppmanar förare att vara extra försiktiga för att:

• Viltet rör sig extra mycket i gryning/skymning
• Viltet rör sig mer maj-juni och september-oktober.
• Viltet gärna rör sig i anslutning till vattendrag.
• Viltet kan söka sig till vintersaltade vägar.

Det är riskfaktorer, men inga förklaringar. För eftersom en inrapporterad viltolycka inte betraktas som ett brott så utreds mig veterligen inte heller eventuella trafikbrott som lett fram till att olyckan skett.

Kanske är jag lite extra kinkig vad gäller trafikanter då jag bor vid en landsväg och ser ett par bilar flyga av vägen varje år. Men genom lite extra försiktighet och uppmärksamhet kan man bespara människor och djur stort lidande, sedan kan man spara en helvetes massa pengar för samhället (mina skattepengar) genom att ge fan i att orsaka trafikolyckor av olika slag genom slarv och nonchalans!

Viltolyckorna är fler än rapporterat

För oss jägare är det ingen konstig nyhet, att den officiella viltolycksstatistiken inte är korrekt. Men tydligen kan det bli en större nyhet för allmänheten. Älgskadefonden har beställt undersökningen som intervjun baseras på:

Konstig slutsats i METRO

I gårdagens metro (torsdag 2011-10-20) fanns en artikel av Billy Andersson. Den hette Så undviker du älgarna på höstvägen. Dels handlar artikeln om vilka typer av bilar som är säkrast vid en kollision med älg - ganska självklart en lite större högre bil där det finns mycket utrymme mellan framruta, tak och passagerarnas skallar. Svenskbygda bilar, vilka byggs med risken för älgkrock i beräkningen, är något säkrare än utländska bilar. Ergo: en SUV eller liknande. Så långt inga problem. Däremot stör jag mig på en av slutsatserna, låt mig citera hela det stycket:

Det är älgjakt i skogarna, älgarna flyr samtidigt som höstmörkret gör att pendlare är på vägarna samtidigt som älgarna.

Hur tänkte man egentligen här? Är älgjakten verkligen ett så stort störningsmoment att det är att klassa som en stor risk som orsak till kollisionsolyckor med älg??? Näe, jag tror betydligt mer på den andra slutsatsen, att bilisterna helt enkelt befinner sig på vägarna när älgen är i rörelse - dvs timmarna kring gryning och skymning. Lägg därtill på en förändring i födosöket vilken är orsakad av den årstidsanknutna vegetationsförändring som kallas höst så har vi en annan orsak till att älgarna rör sig mer och risken för viltolyckor ökar.

Eller vad tror ni?

Viltolyckor ökar

Viltolyckor har tagits upp i ekot. Det nämns att mängden viltolyckor ökat med ca 35% mellan 2007 och 2010. Ett problem med eftersök är att allt för få olycksplatser markeras av bilister.

Personligen tror jag att detta kan ha att göra med de snöriks vintrarna i södra sverige vilket gör att många djur väljer att förfölytta sig utefter vägar istället för genom djup snö....