Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!
Visar inlägg med etikett design. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett design. Visa alla inlägg

tisdag 29 augusti 2017

Skamlös knivkopia i svensk jaktbutik

Internationellt sett är piratkopiering och designstöld ett stort problem för innovativa företag. Detta gäller givetvis samtliga marknader men jag har bäst koll på knivmarknaden och härom dagen blev jag uppmärksammad på en riktigt oblyg designstöld som jag inte noterat tidigare:
Hmm, det är något med handtaget och slidan som käns bekant.... Vi kikar på en bild till:
Jodå. Titta noga på kniven, särskilt handtag och slida, och jämför sedan med denna:

Det enda som skiljer på bilderna är i princip knivbladet, till och med texten "A1" hittar man på Everestknivens slida om än svagt. Det är helt uppenbart att någon snott Fällknivens A1 och låtit sätta ett annat blad på den, förvisso samma längd men helt annorlunda slipning och med jack på ryggen samt givetvis ett kinesiskt nonamestål som påstås vara 440 men högst sannolikt är något annat eller i bästa fall 440A. Kniven kostar på de siter inom EU som jag hittat mellan 15 och 20 euro, dvs 135-180 kr.

Samma kniv kan man hitta i Sverige. Den finns i Racerbacks fyndgrotta för 395 kr (tidigare 795) vilket innebär att det är billigare att beställa den från annat EU land nästan oavsett hur dyr deras frakt är. Nu är det inte prissättningen som är poängen utan fenomenet, att man som seriös jakthandlare väljer att ha ett plagiat i sitt sortiment, ett plagiat på ett mycket prestigefyllt svenskt företags produkter. Det är synnerligen obra.
Näe. Skärpning. Sådär skall det inte se ut. Dessvärre är det inte helt ovanligt att det ser ut just så i jaktbutiker nischade på nätförsäljning, plagiat och brandade piratkopior är vanligare på marknaden än vad de flesta är medvetna om. Vill man vara säker på att köpa en kniv av bra kvalitet så är mitt råd att gå till en nischad knivbutik snarare än en generell jakthandel.
_______________________
Den som är intresserad av Fällknivens A1 kan ju kika på min kompis Nicklas översikt över olika A1 varianter som du hittar HÄR.
_______________________
Fällkniven AB bad igår (28/8) allmänheten om hjälp via FB vad gäller just sådana här frågor:
I samarbete med företaget Yellow Brand Protection, som är specialiserade på att motverka plagiatförsäljning, jobbar vi ständigt enligt vår ambition att endast äkta Fällkniven-produkter ska säljas online. Om du hittar plagiatförsäljning av våra produkter, är vi väldigt tacksamma om du kan rapportera detta i formuläret som du hittar på länken nedan.
English:
In cooperation with Yellow Brand Protection, Fällkniven constantly strive to make sure that only genuine Fällkniven products are sold online. Yellow Brand Protection specializes in the removal of counterfeit products online. If you find fakes or replicas of our brand being sold online please fill out the form on the link below to report a counterfeit.

måndag 31 juli 2017

Test: EKA swede 38

1969 lanserade EKA sin fällkniv swede 38 designad av Sigvard Bernadotte. Detta måste vara en av de absolut mest kända fällknivarna i den svenska knivhistorien. Kniven är 185 mm i utfällt läge varav bladet utgör 81 mm. Vikten ligger på 80 gram.

Den har tillverkats i både kolstål och rostfritt, kniven jag testat är i rostfritt. Det vanligaste handtagsmaterialet är plast men trä förekommer också, eventuellt finns det fler handtagsmaterial som jag inte sett. Priset för nya swede 38 ligger oftast på mellan 250 och 350 kr, begagnat brukar de gå för ungefär 100 kr, mer för udda varianter eftersom många samlar på EKA-knivar.

Kniven är trevlig, en bra fickkniv för vardagligt bruk. Men det är absolut inte någon lämplig jaktkniv. Dels så saknar bladet spärr och dels så är handtagssidorna ihåliga och där kan det bli riktigt elaka bakteriehärdar som är svåra att diska bort. Så använv gärna din swede 38 när du täljer pinnar på passet eller skär korv, men håll den utanför rådjurets buk.



torsdag 20 oktober 2016

Test: Böker plus urban trapper petite

Den senaste tiden har jag testat en kniv som snarare bör beskrivas som en modern pennkniv än en jaktkniv. Det rör sig om lilla lätta urban trapper petite från Böker, designen står Brad Zinker för. Kniven är i utfällt läge ungefär 16 cm lång och väger blott 30 gram. Den är liten och slimmad och vill man så skulle den lätt få plats i plånboken eller mobilfodralet.

Trots sin litenhet och lätthet är det en seriös kniv. Handtaget är i titan och bladet i vg10, fina material med andra ord. Kniven öppnas med "flippermekanism", detta är en snabb enhandsöppning som jag sällan uppskattar men i detta fall passar det bra. Låsningen är av framelock typ, här kan infogas att varken min far eller farbror (båda civilingenjörer) klarade att stänga kniven.....

Vad skall man med en så liten kniv till kanske någon undrar? Man kan använda den till jakt, att ta ut bröstbitar på duvor, morkullor, ripor och mindre fälthöns känns som en lagom uppgift. Annars är det en modern pennkniv, dvs en kniv man har i fickan för jämnan och använder till små alldagliga sysslor - vässa pennan, öppna paket, skära äpplet eller torrköttet.

Kort sagt en synnerligen smidig liten EDC*-kniv mer anpassad för kontoret och kavajen än för skogen, jaktturen och huggarbyxorna. Så i rätt miljö är det en superb kniv.

Kniven kostar 899 kr på wanderoo.


*EDC= every day carry, dvs bra att ha prylar som man fyller fickor och väskor med.

lördag 16 juli 2016

Clas Ohlssons designstöld pt 2

Jag har tidigare lyft fram hur Clas Ohlson säljer knivar brandade "Asaklitt", knivar som är extremt lika knivar från andra märken. Fick nu ett tips på en multikniv som säljs brandad Asaklitt. Det är en kniv med 20 funktioner som är extremt lik en klassisk Schweizisk Armekniv. Här kommer Asaklitt:
Den beskrivs som en:
Liten, smidig kniv av hög kvalitet. Verktyg av rostfritt stål och sidor av plast. 20 funktioner. Längd 90 mm.
Priset ligger på 99 kr.

Min tipsare påpekade att den var väldigt lik Victorinox Mountaineer:
Jag håller med om att det mesta är likadant, det enda jag kan se som skiljer dem åt är att Asaklitt har ett fjärde verktyg, en mindre skruvmejsel, på ryggsidan av handtaget. Detta fjärde verktyg saknas på victorinoxen. Antagligen kan man finna exakt vilken modell Asaklitt är en kopia på men eftersom victorinox utbud är en veritabel djungel nöjer jag mig med att konstatera att likheterna är tillräckligt stora för Clas Ohlsson att plocka fram skämskudden.

En victorinox mountaineer verkar svåra tt få tag i i sverige, den finns dock att beställa och kostar då knappt 400 kr.

söndag 3 juli 2016

Gränsfors yxsmedja

Ingen har väl missat Gränsfors fina yxor. På väg upp till fjällen passerade vi Gränsfors och passade på at göra ett besök på smedjan. Man fick kika på tillverkningen vilket var roligt för mig som slitit med att smida yxor för hand....

Gränsfors yxor tillverkas helt i sverige. Yxhuvudena smids, värmebehandlas och slipas i Gränsfors. Skaften tillverkas i småland av amerikansk hickory. Skaften monteras i Gränsfors.

Vi köpte en sekunda handyxa som komplement till min lilla vildmarksyxa och mina två slöjdyxor...
 Yxorna smids i stora hydralhammare. Detta går imponerande fort...
 Färdigsmidda yxor i väntan på värmebehandling.
 Härdning av eggen.
 Slipning.
På Gränsfors bruk fanns även ett yxmuseum och diverse originalyxor att beskåda.

onsdag 22 juni 2016

Jämförelse mellan high en kniv och kinesisk piratkopia

Dagens första blogpost är en jämförelse mellan en fin high end kniv och en kinesisk piratkopia. Kniven är en Sebenza 21 av Chris Reeve och har ett nypris på 350 dollar i staterna. Multipicerar man priset med 12-15 så får man ett svenskt riktpris i butik. Blogposten är ett gästinlägg av Aleks.

Många gånger stöter vi på diskussioner i stil med "men vadå? en kopia ÄR inte så jävla mycket sämre än originalet"...och som den kopiahataren jag är, beslutade jag mig för att helt enkelt testa teorin! I bildserien nedan ser ni en direkt jämförelse mellan en äkta sebenza 21, och en kopia från kina för ca 350 spänn. Vi börjar med det enkla, materialet...orignalet har 6AI4V Titansidor medans kopian har TC4, för den som inte är så insatt så är det ena ett riktigt bra materialval tack vare sin hårdhet (hint, inte kopians) , medans det andra är en mjukare legering som slits fortare och inte alls är lika slittålig...
Stålet i kopian är D2* medans originalet har S35VN*, även här, avsevärd skillnad.

Ok, so far, so good! men hur stora, EGENTLIGA skillnader är det..?

Vi börjar med hur allt sitter ihop...på originalet, som jag förövrigt nyss plockade isär, smorde och rengjorde, är toleranserna LÖJLIGT bra, jag skriver med stora bokstäver ja, för det är så in i helvete välpassande att de ÄR löjligt...allt kommer isär, allt skruvas ihop och passar PERFEKT. Jag drog åt skruvarna ORDENTLIGT för att prova och knivjäveln är lenare än en nyrakad....ja..nämnde jag att den dessutom är perfekt centrerad..?

Kopian då? ja..hehe, de här va..inte lika upphetsande...

Jag fick isär hela kniven utan några problem, så pass lätt att ovansidan flög av tack vare att lockbaren sköt av den....hmm..för små bussningar av, vad som verkar vara bronsdito, är nedslitna redan vid leverans..
Smörjer, försöker få grejerna att sitta någotsomnär där dom ska, och efter mycket om och men får ja ihop den..

Öh...den vill inte öppna..? släpper på pivoten, nopp..fortfarande stel som en döing..släpper distansskruvarna, ja, nu går det..men skruvarna är ju förfan lösa??
I med lite loctite, ok, nu går den att använda..men vafan är det här? bussningen glider runt..? den håller sig inte centrerad i förhållande till pivoten..? suck..
slitmärken typ omgående på kopian, de syns även rätt bra på bilderna, kopian är alltså använd ca 2 dagar, medans insingon har gått i fickan bra jävla mkt längre iom att den trots allt är begagnad...
Summa summarum? ja, man får vad man betalar för...

För referens är insingon den äkta av dom, notera skillanderna.

-Skruvarna är ihåliga på den äkta, men inte på kopian.
- "Idaho Made" på clipsidan
- Mer struktur på originalsidorna, till skillnad på dom nästan släta, på kopian
-Thunbstuden är mindre på originalet än på kopian
-Bakre scaledistansen är anodiserad på originalet
-Insex på BÅDA sidorna om skruvarna på originalet, till skillnad från kopian
-Lanyarddistansen har en liten vårta i centrum sett från sidan på originalet
-Kopian har torx, till skillnad från insex på originalet.
_______________________
*Leif: antagligen är det inte ens D2 i bladet eftersom det är en piratkopia. Mer sannolikt är att det är ett kinesiskt blandstål men att man skrivit D2 för att det är ett bra och populärt stål.

torsdag 21 januari 2016

Recension: Böker Aurora

Jens Ansö är en mycket produktiv dansk knivdesigner. Till största delen har han arbetat med Böker men har även gjort enstaka sidoprojekt med andra tillverkare. I dagarna på ShotShow avslöjades ett samarbete med Zero Tolerance.

I denna recension skall en kniv som släpptes precis innan julen presenteras. Böker Aurora heter den och ligger i Bökers topsegment som kallas Manufaktur och tillverkas i anrika Solingen i Tyskland. Jag har haft tillgång till den i ungefär två månader, Under denna tid har jag edc*-at den dagligen och haft med den på i princip alla jakter jag varit på. Det har gett mig en god uppfattning om kniven i fråga.
Kniven är en hyfsat rejäl sak med en vikt på 145 gram, en vikt som hade varit betydligt högre om inte knivsidorna var tillverkade i titan. Utfälld mäter den 19 cm varav 8 cm är blad. Bladet är tillverkat i det moderna högklasstålet 154CM och är 4 mm tjockt. Bladet är drygt 30 mm från egg till rygg och har ett hål som man lätt kommer åt med tummen när man öppnar kniven. Bladet har en matt stonewash yta, vilket inte framgår av mina bilder.
Handtaget är 10 mm tjockt och tillverkat i anodiserad titan, det är mycket greppvänligt. Den ena sidan är räfflad, i ett mönster som för tanken till en uppgående sols strålar. Andra sidan är slät och innehåller låsningen, framelock kallas den. På den släta sidan sitter även ett clip, ett av de tightaste clip jag stött på. Det kräver nästan två händer för att få på plats i fickan, vilket är på gott och ont då kniven sitter väl på plats och man slipper tappa den** samtidigt som det är lite bökigt. Kniven är öppen i ryggen vilket gör att det är lätt att komma åt att rengöra den när den använts.
I praktiken då?

Jo Aurora har som sagt fått följa med i skog och mark sedan julledigheten. Skall man uttrycka sig i korthet så är det en rejäl kniv som fungerar mycket bra för jakt. Bladet är kort nog att dölja i handen när man öppnar upp klövvilt. Den är liten nog att komma åt inne i djuret när det tas ur. Formen på bladet gör det till en alldeles ypperlig flåkniv. Nackdelen som kommer med ett bra flåknivsblad med hög rygg är att de ofta kan vara lite svåra att sota djur med. Det gäller även denna. Det är helt enkelt för grovt för att man skall kunna flå på ett lätt och smidigt sätt. För saks skull har jag även späntat ved med den, det fungerade bra, såväl att slå med ett vedträ mot ryggen som att bända och bräcka. Trots misshandeln har den behållit sin smidigt löpande öppning/stängning och inte rubbats i sidledd utan är fortfarande centrerad.
Sammanfattningsvis är det en väldigt bra kniv med tydlig och funktionell design. Den passar bra för jakt och friluftsliv. För mig är det definitivt en keeper som kommer att få följa med ofta i skog och mark.

Kniven är numrerad, just mitt exemplar har nummer 009 så det är tidigt i serien. Ibland är det bättre att köpa senare nummer då eventuella barnsjukdomar kan ha åtgärdats. I Sverige är det Wanderoo som distribuerar Böker. Aurora kostar 2699 kr över disk.
________________
*edc = every day carry, dvs haft med den i fickan.
**Det har hänt mig ett par gånger att knivar med slappa clip fastnat i något och förlorats. Det kommer inte att hända med denna kniv.

tisdag 1 december 2015

Recension: Böker Vox Field Butcher

Böker Field Butcher ingår i Bökers tysktillverkade serie "manufaktur", dvs det är en premiumkniv. Designen ligger Jesper Voxnaes (vox) bakom. Ni som följer bloggen torde ha insett att jag gillar hans knivar, de är rejäla och greppvänliga alternativt rätt små. Några mellanstora knivar förekommer knappt alls, och de få mellanstora han ligger bakom har i så fall näst intill överdimensionerad tjocklek på bladet.
Böker Field Butcher är ingen liten kniv, den är nästan 26 cm lång varav bladet är lite drygt hälften. Bladet är 4 mm tjockt och tål en hel del, inte minst som det är tillverkat i ett premiumstål (N690co) och härdat till 58-60, dvs relativt hårt. Kniven väger ungefär 2,5 hg och har ett handtag i micarta. Slidan är välsydd och i läder, en av de bättre slidorna jag sett från Böker.

Jag har haft Field Butcher i min ägo sedan i slutet av sommaren och den har följt med på en hel del jakter, men bara storviltjakt eftersom storleken är som den är. Det är en suverän kniv men den behöver kompletteras med en mindre och spetsigare kniv för att man inte skall bli frustrerad när det är dags att ta hand om det man fällt.

Det som var svårt att använda Field Butcher till var:
Öppna och ta ur djur, själva öppnandet av buken var väldigt svårt att genomföra av den enkla anledningen att kniven i princip saknar spets. Har man väl gjort hål på skinn och bukmuskulatur kan man hålla kniven över ryggen och lätt öppna upp djuret helt. Vid urtagnign arbetar man mest med händerna, men ibland behöver man lossa något eller skära av en tarm, då tycker jag att Field Butcher var för stor och klumpig.
Sotning, att sota såväl älgar som vildsvin var svårt, för att inte säga omöjligt med Field Butcher. Kniven är tillräckligt lång men bladet är så högt att det helt enkelt inte får plats i bäckenbenets håla.

Det som Filed Butcher var lämplig till var:
Flåning, field buthcer var en helt fenomenal flåkniv. Bladets höjd, avsaknad av spets och kurvatur gjorde kniven oerhört lättarbetad. Stålet är av så bra kvalitet att inte ens vildsvin var något problem.
Putsning av slaktkropp fungerade utmärkt.
Styckning, här har vi nog knivens absolut starkaste sida. Den ser inte ut som en vanlig slakt eller styckkniv men fungerar alldeles suveränt till de uppgifterna. Eggen klarar av en hel del skärande i ben och leder utan att vare sig flisa sig eller slöas ner nämnvärt.
Jag har även provat lite småpill med kniven. Att tälja en korvpinne och att spänta ved går enkelt, den är dock för stor för att det skall gå att finlira så barkbåtar är uteslutet och att tälja smörknivar på passet svårt. Eggen biter bra och håller bra, den tar sig lätt igenom snören och rep. Trots det är den inte så fasligt svår att bryna upp när den tappat skärpan. Jag tycker att Fällknivens knivar är svårare.

Sammanfattnignsvis är det en mycket trevlig kniv som jag kan rekommendera varmt. Den behöver dock sällskap i bältet. Den kompletterande kniven behöver vara smalare och spetsigare. Men tillsammans med en annan kniv så är man fullt utrustad för vildmarksliv och jakt. 

I Sverige är det Wanderoo som distribuerar Böker. Det är en tämligen speciell kniv som tas in på beställning och det brukar ta 8-10 dagar. Kniven kostar 1999 kr hos Wanderoo.

onsdag 10 juni 2015

ESEE Izula, jämförelse mellan äkta och piratkopia

ESEE Izula är en trevlig kniv med skeletthandtag. Där finns handtagssidor att köpa till. Kniven är i pulverlackat kolstål och mycket lättslipad. Bladformen lämpar sig bra för mina ändamål, jakt, fiske och uteliv. En närmare recension av Izula kommer framöver men först tänkte jag göra en jämförelse mellan piratkopierade Izula knivar och originalet. Problemet är inte så stort i Sverige ännu, mycket beroende på att ESEE fortfarande är ett rätt litet märke här. Men i USA är de populära och piratkopiorna sprids flitigt via olika säljsiter.

Den piratkopia jag kikat på har serienummer 12992, det är en generation 1 kopia med stonwash yta. Nu säljs piratkopior med serienummer 51455, de är lackade.

Redan när man lägger knivarna brevid varandra ser man skillnaderna. Vid ett första ögonkast kanske de inte är så stora men krasst sett skiljer många retaljer. Godset är kraftigare i originalet. Slipningen annorlunda. Kurvaturen skiljer något över ryggen.


På bilden nedan har jag lagt originalet ovanpå kopian. Det syns tydligt att kopian har ett något längre blad och en spets som ligger högre upp i jämförelse med knivens centrumlinje. Detta ger givetvis lite annorlunda bruksegenskaper.

Jimpingen på knivns rygg finns även på kopian, men den är slarvigare utförd och inte lika tät. Här har man sparat pengar.

När man kika på skeletthandtaget ser man att originalet har kraftigare gods. Köper man exempelvis sidor i micarta och skruvar dit så passar de exakt på originalet, för där finns väldigt små toleranser i tillverknignen, medan de glappar ordentligt på kopian.

Sedan är det frågan om stålet. Jag har tidigare visat att piratkopior ofta är gjorda i ett ospecificerat skräpstål. Det gäller även denna kopia. Den är lätt att skärpa upp men antagligen saknar den helt härdning eftersom eggen inte håller för något arbete alls. Man hade lika gärna kunna ha en uppslipad matkniv. Kort sagt, kopian är sämre än originalet. Egentligen så borde man inte nämna dem i samma mening för kopian är bara en förvrängd spegelbild av en bra produkt av hög kvalitet. Det visar inte minst statistiken från ESEEs reklamationsavdelning.

torsdag 21 maj 2015

Det är lätt att bli blåst när man köper kniv

Här är ett typexempel på en kinesisk piratkopierad kniv. Kniven är en ESEE izula, en bra lite mindre fastbladskniv som kan användas såväl med som utan handtagssidor, helt beroende på hur man vill använda den och hur mycket plats man vill att den skall ta vid bälte eller runt halsen.

Man ser direkt i annonsen att det är fake. För det första är priset för lågt för kniven i fråga. I USA kostar den ungefär 10 gånger mer över disk. Kniven finns i original i såväl rostfri (440C) som kolstålsvariant, men annonsen kombinerar dessa. I rubriken står det att stålet är "1095" dvs ett bra kolstål men längre ner så framgår det att den är "stainless".

Idag är det tyvärr så att ett deal som verkar för bra för att vara sant sällan är sant. I Sverige får man vara extra vaksam när man handlar nya knivar via blocket eller tradera. Det finns även några mindre nogräknade nätbutiker som säljer kopior.* Sedan säljer åtskilliga jaktbutiker brandade kopior vilket gör att mitt råd blir att köpa kniv från specialiserade knivåterförsäljare snarare än på jaktbutiken eller järnhandelns jaktavdelning. Undantaget är kända märken som Fällkniven, EKA, Mora/Frost, Karesuandokniven, Brusletto etc. Kedjans eller butikens egna märken är sällan ett bra köp, hur billiga de än är.

______________________
*De två butiker som jag samarbetar med, wanderoo och knivbutik, är båda noga med att bara sälja originalknivar.

torsdag 23 april 2015

Lika som bär för tredje gången - den nya kopian på Fällkniven F1

Noterar att Jaktkit börjat sälja en ny kniv, knv3. Några små förändringar jämfört med de tidigare knivarna kan noteras. Bladet är något kortare, spetsen har sänkts något i förhållande till mittlinjen därtill har fingerskyddet markerats tydligare (lite mer som på cold steel master hunter) och handtaget är grönt (som på en del omärkta fällkniven f1 kopior från kina).
Dessa förändringar till trots är det fortfarande väldigt tydligt hur lik kniven är en Fällkniven F1:
Visst, bladet är kortare och fingerskyddet längre på knv3 än f1 men så mycket mer skiljer inte när man kikar på bilder. Hålet för lanyard är likadant placerat och är nästan exakt likadant utformat. Greppets mönstring är likadant och har samma utbredning över handtaget (till skillnad från Cold Steel master hunter där mönstringen går runt hela handtaget). Tången verkar lika bred och sticker ut på samma sätt bak på handtaget. Hade jaktkit velat vara lite innovativ hade de kunnat dra ut tången ytterligare något och placera hålet för fånglina/lanyard där istället, den lösningen har gjorts på ett snyggt sätt på många knivar inte minst av bushcraft eller jaktmodell.

Jaktkit fortsätter att lyfta fram "sin extrema V-egg", en egg som i själva verket inte är unik på något vis, kika på vilken lite äldre Solingenkniv som helst avsedd för jakt så har de en ännu extremare V-egg. V-eggen är en modern form av konserverad gröt.
För att ytterligare ge sken av att kniven är extremt bra lyfter jaktkit fram valet av stål, CrMoV18 kallas det i texten om kniven:
Stålets förträfflighet demonstreras i ett diagram där det jämförs med ett par andra stålsorter:
Grafen har jaktkit framställt i zknife.coms interaktiva grafmöjlighet sedan har text lagts till i lämpligt bildbehandlingsprogram. Det Jaktkit inte nämner är att stålet i deras kniv, 9Cr10MoV, eller CrMoV18 beroende på var på hemsidan man kikar, är den kinesiska varianten av 440B*. 440B är ett lågprisstål, inte det billigaste men definitivt ett lågprisstål. I grafen jämförs det med ett top of the linestål, VG10 och det som kallas ett normalt jaktknivsstål, 7Cr17MoV. Men 7Cr17MoV är ett riktigt lågprisstål, det är den kinesiska varianten av 440A. I Sverige hittar man den i de billigaste knivarna på Claes Ohlsson, Biltema, Jula etc, dvs knivar för max 150 kr. Om jaktkit hade varit intresserade av en bättre jämförelse så hade Sandviks 12C27 varit lämpligare. Sandvikstålet är vad både EKA som Karesuandokniven använder i sina jaktknivar. Knivar som i många fall kostar ungefär detsamma som Jaktkits knivar. Såhär ser grafen ut om man jämför Sandvik 12C27 med 9Cr18MoV och VG10:
Sammanfattningsvis så tycker jag att priset för knv3, 699 kr + frakt och expeditionsavgift, verkar väldigt högt i förhållande till vad det förefaller vara för kniv. Den är inte så revolutionerande som Jaktkit gör gällande, stålet är ett ordinärt stål i lågprissegmentet, designen är en lätt modifierad ripp-off på Fällknivens design och den säljs med tveksam argumentation.

Av någon anledning kommer jag att tänka på talesättet tomma tunnor skramlar mest...
______________________________________
*zknife.com skriver såhär om 9Cr18MoV:
______________________________________
Vill du läsa mer om Jaktkits knivar? Kolla då dessa blogposter:
Kopia på F1?
Den billiga lögnens pris
Designtjuven avslöjar sig själv
______________________________________
tillägg: Det kommer en längre blogpost om olika stålsorter framöver. Den är rätt jobbig att skriva och kräver en del research så det kanske tar lite tid, men den kommer.
______________________________________
tillägg: En annan variant av samma stål är AUS-8. Jag har provat knivar i detta stål och de har varit helt OK. De har dock inte lovat lika mycket som knv3. Det har varit tunnare fällknivar  med betydligt lägre pris än knv3. Så man kan mycket väl acceptera 440B/AUS-8/9Cr18MoV i en kniv, men man skall inte ha för höga förvängningar och ett pris över 500 kr är högt, väldigt högt (trots hänsyn taget till hög dollarkurs).

fredag 13 mars 2015

Finn Fem Fel (Fake Fällkniven)

En liten frågesport såhär på fredag eftermiddag. Kan du hitta fem fel i denna AliExpressannons för en kinakopierad Fällkniven A1Z:

Kopierade knivar hos svenska jaktleverantörer

Ett ämne jag ofta skriver om är piratkopierade knivar, vare sig de är brandade eller de är rena kopior. I denna blogpost ger jag en enkel översikt över vilka kopior ni finner ute i butikerna just nu. Jag går igenom ett par nätbutiker och ett par firmor som levererar till fysiska jaktbutiker. Jag har dock bara valt de stora och inte de mer marginella (exvis nordmine, jag tänker inte heller ägna någon tid åt knv1 och jaktkit). Nåväl nu över till knivarna....

Stabilotherm

Stabiloterm leverarar mycket utrustning till jaktbutikerna. En oproportionerligt stor andel förefaller vara branade kinaprodukter som man hittar på många håll. Följande knivar hittade jag när jag kikade igenom Stabilotherms sortient. 
 En uppenbar kopia på klassikern Buck vanguard (denna, säljs fortfarande med gummihandtag). Originalet är i 420 stål och inte ett anonymt 440 stål, sannolikt lågbudgetvarianten 44A eftersom man annars skulle specificerat B eller C.
  En uppenbar kopia på klassikern Buck vanguard med buköppnare på ryggen. Se kommentar ovan.
 Scoutkniv, en direkt kopia av klassikern från Mora (frost). Frosts variant finns dock i flera färger nuför tiden.
En kopia på SOGs desert dagger. Här är en lite intressant sak, originalet tillverkades i stålet Aus &, dvs ett stål som i princip motsvarar 44oA medan Stabilotherms kopia tillverkas i 420 vilket är ett stål av högre kvalitet. Sedan har originalet levererats med nylon eller kydexslida medan denna har en läderslida. På det hela taget kan kopian vara bättre än originalet som för övrigt tillverkades perioden 1991-2004.

Engelsons

Engelsons köper in brandade produkter till egen postorderförsäljning. Framför allt kläder där de delvis samarbetar med swedteam. De har en del brandade knivar i sitt sortiment. Jag reagerade på två olika vilka jag fann värt att ta upp:
 En kopia på klassiska fällkniven Buck 110 men i billigare material. Inget konstigt med det, varje knivtillverkare med självaktning verkar vid något tillfälle ha kopierat 110-an vars design för övrigt fyllde 50 år i fjor.
Åter en kopia på SOG desert dagger, dock med träskaft vilket originalet inte har. 

Hylte lantmän

Hylte lantmän  i Halländska Hylte, en stor försäljare av jaktutrustning, mest andras märken men även brandade produkter från Kina. 
Jag väljer att lyfta fram deras stickkniv. Även det en kopia på SOG desert dagger. 

Gyttorp

När vi ändå är i farten kan vi kika på ammotillverkaren och leverantören Gyttorp. De har lite brandade kinaproducerade saker i sitt sortiment. Lyfter fram något ni nog känner igen:
Åter en brandad kopia på SOG desert dagger.

Racerback

Racerback har gett de brandade kinaprodukterna ett ansikte i Sverige. Företaget var tidigt ute med brandade kinasikten och eftersökslampor, produkter som jag misstänker att de hade en väldigt hög avans på, kanske så mycket som 200%... Under rubriken Racerback egen design finner man en hel massa misstänkta saker. Jag väljer att lyfta fram ett par klassiker som ni garanterat känner igen:
 Buck vanguard och....
...SOG Desert Dagger. Men de kände ni väl igen vid det här laget?

Avslutande ord

Jag tycker inte om denna utveckling, men det har ni väl förstått. Jag tycker att det är skit att företag, oaktat om rätten till designen gått ut eller ej, säljer kopior under eget namn. För ni ser väl tendensen? Det skulle inte förvåna mig om flera av företagen till och med köper sina knivar från samma fabriker i Kina... 

Bättre är i så fall att gynna de få renodlade knivproducenterna vi har kvar i Sverige. 

För jägaren är det få knivar som är så smarta och lämpliga som EKA swingblade. Men vill man inte ge 500-800 för en kniv så kan man väl köpa den mycket kompetenta MORA 2000, Tillverkad i sverige och kostar lite drygt 200 kr, dvs marginellt mer än kinakopiorna ovan. Sannolikt är den av bättre kvalitet, även om jag inte direkt hittar vilket stål den är tillverkad i. Är ni villiga att gå upp lite i pris så finns Karesuandokniven och Fällkniven bland de svenska knivtillverkarna. Då snackar vi kvalitetsprodukter, men å andra sidan kostar de från någon tusenlapp och uppåt... Hur som helst, skall ni skaffa kniv så köp något riktigt. Inte nödvändigtvis något dyrt, men väl något från en knivtillverkare och inte bara ett företag som köper in brandade stålbitar med skaft och fodral från kina....