Garfågeln och överutnyttjande av resurser

Uppstoppad garfågel, bilden är länkad från Naturhistorisk museet i Göteborg.

En lärare jag hade på ett par kurser i osteologi (benlära) var helt fixerad vid garfåglar. Han återkom ganska ofta till dem. Jag förstod aldrig riktigt varför... Garfågeln kunde inte flyga men var en fenomenal simmare, dess närmaste levande släkting är tordmulen. Såhär skriver man på Naturhistoriska Riksmuseet om garfågeln:

Alca impennis. Garfågeln, som var den största bland alkfåglarna, blev cirka 75 cm hög och kunde inte flyga. Från 900-talet och framåt jagades den för köttets och äggens skull. Från slutet av 1700-talet slaktades garfåglar systematiskt för att komma över dess fjädrar och dun till madrasser. Den 3 juli 1844 dödades det sista paret på ön Eldey utanför Island.

När jag läser citatet så reagerar jag. Mycket beroende på att jag just nu håller på att skriva en bok som bland annat tar upp garfågeln i förbifarten. Det jag reagerar på är påståendet att den först på 900-talet jagades, det är alltså under vikingatiden som man först skall ha insett att garfågeln var ett lätt byte. Inget kunde vara mer fel. Utifrån fynd i åtminstone Halland* kan man sluta sig till att den jagats så långt tillbaka i tiden som det funnits människor i Sverige. Konstigt vore väl annars.För människan har i alla tider varit duktig på att inte bara utnyttja, utan gärna överutnyttja de resurser som finns lätt till hands. Tro inte att det är ett nytt fenomen att utrota arter. Vi har bara blivit oändligt mycket effektivare på det.

*Det rör sig om fynd från såväl jägarstenålder som bondestenålder i Varberg och Kungsbacka.

Trångsynta veganer

Härom sistens delade min hustru en bild från PETAs fb sida. PETA står för People for the Ethical Treatment of Animals och är en amerikansk djurrättsorganisation. Jag har inte orkat kolla upp hur radikala de är men att de ser till djur och inte biologisk mångfald etc är tämligen uppenbart. Att de förespråkar veganism, och inte den mildare varianten vegetarianism, gör dem hur som helst radikala nog.

Nu över till bilden som min kära hustru delade:

På den tillhörande texten stod det:

What's in that candy?

GELATIN (n.) - A disgusting mix of boiled skin, bones, cartilage & other body parts. http://peta.vg/1dr0

SHARE if this grosses you out!

Jag kan förvisso tycka att det känns märkligt att godis innehåller djurdelar, men samtidigt tycker jag att det är mycket bra. Och att använda termen "gross out" visar bara hur oerhört urbaniserad och långt från naturen PETA befinner sig.

Varför skulle det vara bra kanske någon undrar?

Jo. Vi lever i ett köttätande samhälle. Ett samhälle som i allt högre grad äter det rena köttet, vilket inte är en så jättestor del av djuret som slaktas. Min syn på det hela är att när djur ändå slaktas så skall så mycket som möjligt av det komma till användning. Om man nu inte gör läder eller djurmat av skinnen så är det ju bra att de kommer till användning på annat sätt. Benen skall såklart användas i största möjliga mån, till djurmat, gelatin och varför inte kalkrikt jordförbättringsmedel? 

Alltså. Eftersom vi i samhället dödar djur så skall vi självklart använda alla delar av dem. Och när folk nu inte kokar märgben hemma så är det väl bra att de används industriellt för produktion av till exempel godis.
Eller?
Vad tycker ni?

Djurs lidande är bättre än jakt...

Igår skrev jag lite om Camilla Björkbom (Djurens Rätt) och hennes debattartikel om mot älgjakt. Jag nämnde att min uppfattning av Djurens Rätt och lite andra liknande organisationer är att de inte förmår se mer än det enskilda djuret och därigenom missar helheter. Denna uppfattning har  nu stärkts av en artikel på Svensk Jakts hemsida som beskriver hur ett djurrättsparti i Nederländerna resonerar:

I debatten som följde hävdade bland annat företrädare för Partij voor de Dieren – ett renodlat djurrättsparti som 2006 kom in i det holländska parlamentet – att djurens lidande trots allt ändå var bättre än jakt.

Debatten som nämns handlar om ett experiment som gjordes i ett  naturreservat. Experimentet gick ut på att förbjuda all jakt. TV-inslaget nedan visar effekten:


Vi får hoppas att myndigheter och politiker i Sverige tar till sig detta och inte resonerar på samma sätt här, även om det finns en antydan att så är fallet. För i t.ex. Kosterhavets Nationalpark är jakten synnerligen begränsad!

Om Garthons debattinlaga i dagens sydvenskan

Per Garthon har en debattartikel i Sydsvenskan idag. Han ställer den retoriska frågan "vem äter björktrast?" utifrån meningsskiljaktigheterna mellan Svenska Jägareförbundet och Svenska Ornitologiska Förbundet kring vilka fåglar som är lämpliga att ha med i jakttabellen.

Garthon har en del poänger men missar också en del viktiga aspekter. Det är uppenbart att Garthon jagar för att få kött på bordet. Det gör många av oss jägare. Men Garthon tänker enbart på det direkta sambandet mellan byte och mat, han vill inte se de indirekta. Han skriver t.ex.:

Jag har svårt för att jaga något, om man inte tänker äta bytet.

Det han missar är indirekta positiva effekter av jakt på vissa vanliga arter. Om jag lägger ett högt jakttryck på kråkfågel och måsfågel på mina marker så ökar jag chansen att det fåtalet vilda fasaner vi har skall klara häckningen. Klarar de häckningen blir det fler potentiella byten för mig att lägga på tallriken. För övrigt är yngre kråkfåglar fullt ätliga, kallades visst Ljusterökyckling på några finare stockholmskrogar under kriget.... Och mås har jag ätit på en festbuffé på en vetenskaplig konferens i Akureyri, norra Island.

Så jag tycker att Garthons fråga är totalt felställd. Den borde, om man skall tänka långsiktigt och resursmässigt, lyda "varför äter inte fler björktrast?"

För sakens skull lägger jag in receptet på Ljusterökyckling från länken ovan:

Ljusterökyckling.
Kråka till middag ?
Både kråka och kaja - och särskilt de unga fåglarna - anses av många som en verklig delikatess.
Pröva t.ex. följande recept på Ljusterökyckling ur JÄGARFRUNS KOKBOK.
Ingredienser:
För ungefär 6 pers.
4 ungfåglar.
2 hg rökta skinksvålar eller rökt fläsk eller bacon.
3 dl grädde.
1msk salt.
1 liten tsk peppar.
Hett vatten till spädning.
Gör så här:
Fåglarna plockas eller skinnas, ansas och sköljes väl. Gnides utan och innan med salt och peppar blandat.
Fläsket får stå och flotta ur sig i en stekgryta, varefter fåglarna brynes i den heta grytan.
Spädes med hett vatten och får stå och puttra på svag eld, tills de är färdiga.
Såsen göres med grädde.
Serveras med svart eller röd vinbärsgelé och mycket grönsallad.