Jägarnas beteende granskas

//Händelsen har en förklaring, står en komplettering längst ner i blogposten//

Jägare står ständigt under luppen. Vi granskas. Av media. Av allmänhet. Av myndigheter. Därför är det viktigt att vi beter oss på ett korrekt sätt som inte väcker anstöt eller kan klandras.

I går eftermiddag uppmärksammade SVT väst en filmsnutt som sänts in av en lokal miljöpartist. Sekvensen var filmad i Bäckefors i Bengtsfors i  Dalsland och föreställde högar med skjutna gräsänder. Sekvensen följdes av en artikel, det hela kan läsas HÄR. Till artikeln följde ett antal bilder som bland annat visar vanliga fodertunnor för ällingar samt en massa lådor i vilka ällingarna transporterats.

Vi kan kika lite på vad det står, vi börjar med lite grundläggande fakta:

Stora fodertunnor, mängder av kartonger och rester av hagel som dumpas i skogen utanför Bäckefors i Bengtfors har länge varit ett problem. 

 Fodertunnor får man sätta ut till djuren, det kan dock vara ett problem och bli en sanitär olägenhet som drar till sig råttor och annat om det inte sköts bra. Kartonger skall man givetvis inte slänga hur som helst utan köra till återvinning. Vad de syftar på med hagel är antagligen tomhylsor, sådana samlar man givetvis in om man är en seriös jägare.

 Sedan säger ordföranden för Miljöpartiet i Mellerud:

Tony Johansson säger att gräsänderna föds upp, vingklipps och transporteras hit i kartonger som är märkta med ”levande djur”, även dessa har hittats på platsen. Fodertunnorna är till för fåglarna eftersom de är vingklippta och inte kan ta sig några långa sträckor.

Här smög det in sig många fel, om det är av okunnighet eller ett sätt att plocka politiska poäng i jaktfrågor vet jag inte. Ja, gräsänder föds upp. Vid 4 veckors ålder (ungefär) säljs dem och levereras i sagda kartonger. Men en 4 veckors älling behöver inte vingklippas, den kan ju inte flyga utan håller sig där det finns mat och skydd. Allt detta är tillåtet även om det för närvarande pågår en utredning på Naturvårdsverket om detta vilket gör att jag får känslan av att det är ett rejält mått av politik bakom att man kontaktade SVT väst.

En annan aspekt som ordföranden i Miljöpartiet lyfter fram har att göra med jakt som sådan:

– Det är djur som fötts upp och skjutits för nöjes skull, säger Tony Johansson som är ordförande för Miljöpartiet i Mellerud.

Ja, i princip alla som jagar gör det för nöjes skull. Att man även är intresserad av natur, miljö och ekologiskt kött innebär ju inte att en som tycker jakt är tråkigt väljer att ta ledigt älgjaktsveckan för att sitta och frysa i ett älgtorn och sedan få ut sin köttandel som kanske ligger på 10-20 kg här i södra sverige. Om det ens blir så mycket. Jakt är dyrt och tycker man inte det är roligt så ägnar man sig inte åt det, så enkelt är det. Att det sedan finns människor som inte förstår och tror att dödande är allt jakt handlar om är i grunden deras problem även om det innbeär att vi jägare granskas och ifrågasätts. Det vi som jägare då bör göra är att sköta vår jakt så snyggt som möjligt så att man inte öppnar upp för kritik i onödan.

När jag ser bilderna på de skjutna änderna i Bäckefors blir jag ledsen, jag ser kilovis med prima fågelkött som ingen bemödat sig om att ta vara på. För jag ser inga fåglar som bröstats ur. Där har vi ett stort mått av slöseri och något som jag tycker är direkt oetiskt. Har man ihjäl matvilt så tar man hand om köttet. Punkt. Och vill man inte äta det själv så har man i de flesta fall rätt att ge eller sälja det vidare. För mig hade det varit självklart.

SVT väst väljer inte enbart att skildra vittnesbilden utan kontaktar såväl länsstyrelse som jägareförbundets länskonsulent. Länsstyrelsen säger:

Enligt länsstyrelsen får man generellt föda upp bland annat gräsänder och fasaner för att skjuta. Det finns inga restriktioner för hur många djur man får placera ut, utan det är upp till markägaren, då jakträtten följer med markägarskapet.– Ur en etiskt synvinkel känns det inte så bra att man dumpar bytet på det här sättet. Det vanligaste är att man tar till vara på köttet. Det låter konstigt att man har vingklippta änder eftersom man oftast vill att de ska vara så vilda som möjligt, säger David Bruun, vilthandläggare på länsstyrelsen.Han säger att det troligtvis inte är någon brott bakom händelsen.– Man får dumpa vilt inom kommunens gränser så det är i så fall om kommunen anser att det är för stora mängder så det räknas som nedskräpning, säger David Bruun.

I en uppföljande artikel så har SVT fått tag på jaktvårdskonsulenten:

– Spontant tycker jag det ser ganska bedrövligt ut. Vi får sätta ut änder och vi får skjuta dem, men om man bedriver jakt så ska man ta tillvara på det man skjuter. Andkött är gott kött.

Klart och tydligt. Han fortsätter att reda ut det där med vingklippta änder:

– Jag är skeptisk till att änderna skulle vara vingklippta för man vill ju att en jaktbar fågel ska flyga. Vi har också satt ut änder för jakt. Det gör vi på sommaren när de är fyra veckor och så skjuter vi dem under hösten. Vi klipper inga vingar för det kan skada fågeln, säger Karl-Johan Brindbergs.

Om man nu åker flera timmar och många mil och köper ällingar som man släpper ut så förstår jag inte varför man inte lägger 15 minuter på att vika ihop kartongerna och köra skräpet till återvinning.

Om man nu skjuter en massa änder, varför tar man inte ut bröstbitarna på dessa läckra fåglar som i fryst form kostar ungefär 150 kr/kg. Och om nu inte jägarna själva ville ha dem varför inte sälja för att finansiera nästa års inköp av ällingar? 

Näe, jag hoppas att ni kära läsare sköter er jakt snyggare än de som ligger bakom detta. Jag hoppas de bättrar sig i framtiden för ju fler sådana här exempel vi ser destu skakigare blir vårt förtroende - vilket idag är rekorthögt. Jägarna som gjort detta har gett jakthatare och jaktskeptiker bra argument för att förhindra oss seriösa jägare att släppa ut fågel, att stödutfodra och att i förlängningen bedriva jakt med så stor frihet som vi gör idag.
_____________________________
Det finns en förklaring till det hela, jag läste den precis i Jaktjournalens nätupplaga. Det är Bonnier skog som äger marken, skogsförvaltaren förklarar:

– Av någon anledning lade ett kylrum av och fåglarna surnade. Då kördes de ut och lastades av felaktigt vid en vändplan. Det finns ingen ursäkt för att slänga änder på det sättet. Det är ett fantastiskt vilt och en fin matråvara. Det är bedrövligt och kommer inte att upprepas, säger Per Karlsson till Jaktjournalen.

Kartongerna är från en gammal bild, från 2017 närmare bestämt. Nuför tiden städas sådant bort. 

Hård kritik mot Ekots rapportering om attityder till varg

Tidigare i veckan blev jägarkollektivet, lantbrukare och många landsbygdsboende mycket förvånade över en nyhet som handlade om att folk i varglän var positiva till varg. Problemet var att man varit ohederliga med hur statistiken redovisades, vilket jag kritiserade HÄR.

Jag blev så irriterad över nyheten att jag mailade programmet MEDIERNA, som till min stora glädje tog upp det. Lyssna gärna på de första 15 minutrarna, det är ett mycket bra reportage som inte tar ställning i sakfrågan med som är extremkritiskt till hur statistiken använts.



Intressant i sammanhanget är att Mikael Moilanen i Jaktjournalen skrev en mycket kritisk artikel. Tydligt var att P4 redaktörerna tog åt sig för de gick i svaromål i Jaktjournalen och försvarade rapporteringen. Dagen därpå kom MEDIERNAS granskning. De som står med byxorna nerdragna är de fyra redaktörerna.

Friande dom för vargskytt i Sjunda

Strax före lunch meddelades friande dom i det uppmärksammade Sjundafallet där en vargtik enligt länsstyrelsen fälldes i enighet med §28 men där åklagaren trots det valde att väcka åtal. Såhär skriver Södertälje Tingsrätt i sitt pressmeddelande:

PressmeddelandeTingsrätten meddelar friande dom i mål om grovt jaktbrott
[2018-03-06] Södertälje tingsrätt
Södertälje tingsrätt frikänner den 75-årige man som stått åtalad för att under september 2015 ha jagat varg och den 29 september 2015 ha dödat en varg, allt under tid när varg var fredad.
Omkring årsskiftet 2014/2015 etablerades ett vargrevir i bland annat Södertälje kommun, det så kallade Sjundareviret. Under 2015 skedde en mängd vargangrepp mot tamdjur i området. I augusti 2015 meddelades beslut om skyddsjakt efter varg. När tiden för skyddsjakten gick ut den 11 september 2015 hade ingen varg skjutits. Den 29 september 2015 dödades en varg av en man som sedermera kom att åtalas för grovt jaktbrott.
Mannen har nekat till grovt jaktbrott och gjort gällande att han under en morgonpromenad stötte på en varg på en väg i närheten av sitt bostadshus och att han sköt vargen eftersom det var uppenbart att den påbörjat ett angrepp mot en av hans hundar, som han rastade vid tillfället. Mannen har förklarat att han vidtog de åtgärder som kan krävas för att skrämma bort ett rovdjur, bland annat genom att skjuta ett varningsskott, och att han därefter för att skydda hunden dödade vargen genom att skjuta den.
Tingsrätten anser att den av åklagaren åberopade utredningen, bland annat en stor mängd sms- och e-postmeddelanden, inte är tillräcklig för att det ska anses ställt utom varje rimligt tvivel att mannen olovligen jagat varg under den i åtalet angivna tidsperioden. Vad avser händelsen den 29 september 2015 finner rätten att mannens redogörelse för händelseförloppet inte motbevisas av övrig utredning. Det finns dessutom utredning, främst uppgifter från representanter för länsstyrelsen som var på platsen efter det att vargen dödats och ett utlåtande från en viltobduktion, som ger stöd för att mannens beskrivning av händelsen är riktig. Det var därmed fråga om en situation där varg dödades i enlighet med ett undantag i jaktförordningen från förbudet mot att döda fredat vilt. Den aktuella bestämmelsen innebär bland annat att till exempel en hundägare får döda varg eller vissa andra rovdjur för att skydda sin hund från att skadas av ett angrepp från rovdjuret.
Domstolen är enig i sin bedömning.
Domen meddelades tisdagen den 6 mars 2018 kl. 11.00. Rättens ordförande var rådmannen Dan Isaksson.

 Med tanke på att tingsrätten var enig så tror jag inte åklagare Jarlås kommer att försöka lyfta målet till högre instans.

På Rovdjursföreningens FB-sida kan man föga förvånande ana ett fokus på nämndemännen, konstigt vore väl annars med tanke på de senaste dagarnas diskussioner om just politiskt tillsatta nämndemän:

På övriga vargpositiva FB-sidor svallar känslorna. Men det är ganska få individer som ryar, samma personer hetsar om och om igen i grupp efter grupp.

Överreaktioner och överskottsdjur

Djurparker är rätt konstiga saker. De visar exotiska och mindre exotiska djur i fångenskap. Det hela är synnerligen Disneyfierat, djuren har namn och eftersom djurungar är söta och drar besök så blir det många djurungar på våren. Än fler blir det eftersom djuren får näringsrikt foder.

Många ungar blir det. Och för att djurparkerna inte skall svämma över så blir det såklart djur över. Det pratar man inte om. Att veta det gör ju djurparksbesökaren till delskyldig till det som oundvikligen sker med de djur som man måste göra sig av med om de ej kan omplaceras till andra djurparker eller kan infogas i det egna avelsprogrammet.

Överskottsdjuren dödas. Lamm och grisar är inga konstigheter, klarar de bara karenstiden för ev mediciner så är slakt inga konstigheter. Men vad gör man med lejon?

Vad man gör med lejonen uppmärksammades i media i början av januari. Borås djurpark avlivar dem.* Inga konstigheter tycker jag, men uppenbarligen en massa andra människor med tanke på reaktionerna. Det jag personligen tycker är konstigare är att folk inte förstått att det måste ske. Reaktionen är också konstig. Borås djurparks personal har blivit mordhotade, varav något dussin bedömdes som så allvarliga att de polisanmälts.


Man kan välja många sätt att hantera överskottsdjur på. Personligen tycker jag att Köpenhamns zoo har gjort det på absolut bäst sätt. Zooet var helt öppna med att den vuxna giraffhanen skulle avlivas. Däereter obduceras, inför besökarna, och ges till lejonen som foder. Genialiskt tycker jag, då får lejonen äntligen sådan föda de hade kunnat få i vilt tillstånd, förutom att de inte tillåts sköta avlivningen/jakten själva. Naturligtvis kunde inte folk förstå och acceptera utan tog till hot även mot Zooet. Odense Zoo disikerade en 9 månaders lejonhane inför publik, även det väckte ramaskrin. Men så blir det när Disney krockar med dels verkligheten (för många djur) och dels en pedagogisk ambition (offentlig dissektion).

För djurparkerna blir det såklart svårt. De Disneyfierar med djur och djurungar för att få publik och ekonomi i verksamheten. Samtidigt är det ett mediamässigt (och arbetsmiljömässigt) självmord att vara öppen med vad man gör med överskottet djur. Detta trots att varje logiskt tänkande människa inser vad som uppenbarligen måste ske bakom kulisserna, de vill bara inte veta.

Jag är tämligen övertygad om att Disneys djur- och barnfilmer gjort mer skada än nytta genom det misriktade djurintresse och djurengagemang de skapat
____________________
*På veterinärförbundet föreslås ett alternativ:

Men det finns alternativa sätt att arbeta på djurparkerna, något som Johan Beck-Friis på veterinärförbundet har märkt av att man har börjat göra på flera parker i Europa.
– Man kastrerar eller ger p-piller till djuren så att de inte får lika många ungar. Man separerar han- och hondjuren när det är den säsong då parningarna brukar ske. Och så har man en plan i förväg för hur man ska hantera de ungar som kommer och inte försöker lösa det efteråt, berättar han.

 Men det funkar inte eftersom djurungar är djurparkernas bästa dragplåster när det gäller att få besökare. Sedan funderar jag på om det verkligen var ett bra "scoop" för P4 sjuhärad att åter indirekt mana till hets mot djurparkerna.

SRs hundpod om eftersök

Jag lyssnar sporadiskt på hundpodden "vår bästa vän" på Sr. Mest när det är något ämne jag är intresserad av. Det senaste avsnittet var bra, handlar om eftersök:

Fel fokus när jaktbrott diskuteras

Jag nåddes nyss av nyheten att APU startar verksamhet i Dalarna med en rangergrupp, såhär skriver man i Dalarnas Tidning:

Arbetet är mot all illegal jakt, men en extra infekterad fråga är den om vargar. Den vanligaste dödsorsaken på varg i Sverige, mer än 50 procent, är tjuvjakt enligt APU och Naturskyddsföreningen.

I år har de infört Rangers grupper i Stockholms och Värmlands län, med åtta respektive fem personer i. Dalarna kommer få ett lag på tio personer. De kommer att patrullera, observera och rapportera.

– Vår uppgift är enbart att observera. Ser vi brott så rapporterar vi det till polisen. Varje gång vi har varit ute i de två andra länen så har vi sett brott. Vi vill skydda djuren, och värna om rätten att få finnas och leva, säger Conny Andersson.

Av vad jag läst om på APUs FB sida så är detta ren lögn. APU arbetar inte med att förebygga alla former av illegal jakt, de bildades specifikt för att arbeta i Rialareviret utanför Stockholm. Arbetet fokuserar i princip uteslutande på varg, i någon mån på övriga stora rovdjur. I en krönika i Dalarnas Tidning kan man läsa:

När jag talade med Conny Andersson, ordförande i APU och före detta polis, målar han upp en bild om hot, aggressioner och korruption.
Han berättade om hur deras Rangers i Stockholm och Värmlands län har blivit bespottade, och hotade fysiskt och verbalt.
Som polis jobbade han mot organiserad brottslighet, han menar att den illegala jakten är av samma slag. Att problemet inte bara är de lokala tjuvjägarna, utan personer i myndighetsställning, lobbyister i riksdagen och anställda inom naturvårdsverket som ser mellan fingrarna på tjuvjakten. Han använder ordet korruption.
Det är ytterst allvarliga anklagelser. Vi kan vända på steken och konstatera att tidningen Jakt & Jägare flertalet gånger har skrivet om Conny Andersson och påpekat att han under sin tid som polis dömdes för tjänstefel. APU har anklagats för att ha hotat jägare.

Krönikan avslutas med ett Conny-citat:

– Största hotet mot organiserad brottslighet är att våga se, säger Conny Andersson.

Men då gäller det att se det verkliga problemet. Vad gäller vargen så har vi en växande vargstam i sverige, det kan ingen säga något emot. Det förekommer tjuvjakt, det stämmer. Och det tjuvjagas varg, det är bevisat. Men om man pratar jaktbrott över lag så är det absolut vanligaste jaktbrottet att köra på ett djur och inte anmäla detta till polisen. Det innebär att det vanligaste jaktbrottet statistiskt sett inte ens utförs av en jägare. Vill APU jobba med jaktbrott och förändra statistiken så finns det mycket att göra där.

Pratar man jaktbrott utfört av människor osm medvetet fäller djur så är det vanligaste jaktbrottet inte att det jagas varg eller andra stora rovdjur utan det vanligaste jaktbrottet är det efter matvilt. Att rådjuret som sköts föll på andra sidan jaktgränsen och bars hem utan att jakträttsinnehavaren meddelades. Att man postade om med hjälp av bil under pågående jakt. Om man däremot kikar på vad domarna säger så är de tämligen tydliga. Det vanligaste jaktbrottet är att fälla fel vilt alternativt fälla vilt på fel mark. I sammanhanget framträder grovt sett två kategorier:

1: den lokala mannen som bor på landet, han jagar allt i sin omgivning med fokus på ex vildsvin, dov eller ren, han jagar för att äta djuret och ibland men mer sällan för att sälja köttet,
2: den kringresande mannen, som beväpnad kör runt i sitt fordon, spanar, planerar och skjuter vilt på fält och gärden, där syftet är rent kommersiellt, sälja köttet och tjäna pengar.

 Dagens Nyheter fångar upp de viltköttsjagande tjuvjägarna: 

– Den här organiserade formen av illegal jakt har inte funnits tidigare. Men det är en lukrativ marknad och risken att åka fast är liten, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
Hittills har den illegala jakten främst förekommit i Mälardalen och Skåne. Även om det fortfarande handlar om ett fåtal fall anser Svenska Jägareförbundet att det är en ökande och oroande tendens.

– Det handlar bara om avlivning och har inget med jakt att göra. Ligorna kör runt på nätterna med mörkerriktmedel som man ser i amerikanska filmer och riktar in sig på större gårdar där det finns mycket djur som går att skjuta av på kort tid, säger Daniel Ligné.
Drivkraften bakom brottsligheten är att efterfrågan på viltkött har fått ett rejält uppsving de senaste åren på grund av ekotrenden, och att man ska äta klimatsmart. Men även hästköttskandalen har påverkat. Effekten har blivit att priserna på viltkött har rakat i höjden.
– Vi behöver jaga mycket mer än vad vi gör i dag för att kunna möta efterfrågan. Men jägare har inte som tradition att skjuta av mer än vad man själv äter upp, säger Daniel Ligné.
Det svartslaktade köttet består vanligtvis av hjortdjur. Enligt Daniel Ligné säljs det sedan på blocket eller till oseriösa restaurangägare.

Särskilt intressant är den bakomliggande orsaken, ekotrenden som skapat en efterfrågan på viltkött... Jag har i anslutning till en av de marker jag har tillgång till fått rapporter om just denna typ av tjuvjakt. Jag har återkommande skrivit om fenomenet. Personligen så tycker jag att överskjutning av älg där de "extra" djuren säljs skall räknas in här också.

Slutligen har vi jaktbrottsstatistik som hänger ihop med okynnesanmälningar. De som hänger ihop med okunnighet, eller i vissa fall ren illvilja mot jägare. Det fångade inte media upp denna gång, men man har fångat upp det tidigare. Men då i egenskap av nyttiga idioter för de som gjort anmälningarna. Jag tänker tex på alla de okynnesanmälningar som tex APU gör i tid och otid när de hittar omärkta rävfällor. 

Så vill APU verkligen motverka tjuvjakt så finns det mycket att göra, men att anmäla varje omärkt rävfälla till polisen är inte en av dem. 

Jägarna som TV-serie - nya uppgifter

Kjell Sundvall har regiserat många filmer, bland annat Jägarna  från 1996 och uppföljaren Jägarna 2 fjorton år senare. Sedan ett par år pågår spekulationer om det blir en TV-serie baserad på Jägarnafilmernas huvudperson Erik Bäckström*.

I maj 2013 tyckte manusförfattarna att det var lagom att pitcha TV-serien och fick på Cannesfestivalen via TT ut en liten artikel som publicerades på nöjessidorna i tidningar landet runt. Då var budet att Sonet film skulle dra igång inspelningen 2014. Uppenbarligen gick det lite skakigt med manusskrivandet för i december 2013 gick manusförfattarna via Aftonbladet för att göra reklam för TV-serien. Man får intrycket av att intresset var tunt, eller att manus kanske inte höll för vid det laget borde man kommit längre om planen att dra igång filminspelningen 2014 var allvarligt menad.

Därefter har det varit ganska tyst. Jag har i vart fall inte hittat något som antyder att projektet lever. Förrän igår då en länk till NSD dök upp i mitt flöde. Produktionen har nu flyttat över till Harmonica films. Per Janreus på Harmonica films berättar:

– Vi håller på och tittar på eventuella samarbeten, inspelningsplatser och var man i sådana fall kan ha basen för en sådan produktion, säger producenten Per Janérus.

Vidare:

– Vi har haft möten i ett antal kommuner i Norrbotten. Att vi jobbar med projektet är ingen hemlighet men jag har svårt att prata detaljer när det fortfarande är under utveckling. Förhoppningsvis kan jag berätta mer efter nyår,

Såväl Lassgård (som spelar Erik Bäckström) som Kjell Sundvall (regisören till Jägarna och Jägarna 2). Har tidigare sagt sig vara intresserade om manus håller tillräcklig klass. I likhet med Jägarna och Jägarna 2 är tanken att TV-serien skall baseras på verkliga fall, manusförfattarna Björn Carlström och Stefan Thunberg, som skrev Jägarna 2, har skrivit på manuset i ett par års tid.

Filmen Jägarna, från 1996, baseras på den så kallade Kalixhärvan, en tjuvjakthändelse med förgreningar in i polisen, som utspelade sig 1983. SR P3 har gjort en mycket intressant dokumentär om Kalixhärvan:


Uppföljaren, Jägarna 2, från 2010, baseras på Carolin-fallet som inträffade 2008.

Manuset till TV-serien Jägarna baseras också på verkliga fall från norra Sverige. "Det är tilltalande att man känner igen sig på något sätt" säger Björn Carlström, den ena manusförfattaren.

Skall man vara helt ärlig så är det i nuläget fortfarande ytterst oklart om det blir någon inspelning.
___________________________
*Antagligen är den sympatiske polisen Erik Bäckström en hyllning till Leif GW Perssons synnerligen osympatiska och korrupta, men underhållande, polis Evert Bäckström.

Ulvens dag! (uppdaterad!)

Igår, den 11 november 2015, var det Mårten gås men detta överskuggades helt av alla vargnyheter som strömmade in via jaktmedia. Den "vanliga" nyhetspressen höll en betydligt lägre profil. Det är uppenbart att vargen inte har riktigt samma nyhetsvärde längre, särskilt inte licensjakt. Det krävs vargtagna hundvalpar eller filmade vargattacker för att media skall reagera.

Hur som helst, gårdagens mediaflöde speglar en väldigt intensiv dag som kan benas upp i några olika punkter. Jag använder dem som rubriker:

Svekdebatten

Gårdagen började med en vältimad kampanj från Svenska Jägareförbundet som satte strålkastarljuset på Stefan Löfven och Socialdemokraternas vallöften från valrörelsen 2014. I slutdebatten mellan Reinfeldt och Löfven var den sistnämnde nämligen ovanligt tydlig när han sade:

Det är självklart så att vi ska ha licensjakt och vi ska ha skyddsjakt – det är inget snack om den saken.

Tydligare än så kan man inte uttrycka saken. Antagligen ångrar han sig nu när han pressas att stå upp till sitt löfte från ena hållet och genom att bilda regering med (mp) har en samarbetspart som strävar åt direkt motsatt håll. Att (mp) med sina 7% får gehör mot den vargpolitik som tidigare beslutats med över 80% majoritet är helt uppenbart när landsbygdsminister Sven-Erik Bucht erkänner planerna att gå tillbaka till en äldre ordning där licens- och skyddsjkatsbeslut skall kunna överklagas till domstol och inte bara till ansvarsmyndigheten. Oppositionen är självklart kritisk.

Licensjakt på varg vintern 2016

Så kom då länsstyrelsernas beslut om licensjakt på varg vintern 2016. Total 46 vargar har det beslutats jakt på. 20 i värmland, 6 i gränsen värmland/örebro, 6 i gävleborg, 8 i dalarna och 8 i västmanland. Om jag förstått skaen rätt är det genomgående hela revir som skall skjutas bort. Reviren som valts är sådana där det inte finns genetiskt viktiga individer, reviren är i några fall "problematiska" och i andra så gamla att man försöker "lätta på trycket" för de boende.

Ett beslut om jakt på 46 vargar är intressant, det innebär nämligen att länsstyrelserna väljer att ta rejäl höjd mot naturvårdsverkets rekommendation om att maximalt tillåta jakt på 29 vargar. Nu innebär ingen av dessa siffror att vargstammen kommer att minskas i och med jakten. Den svenska vargstammens tillväxt är så hög att den kommer att fortsätta öka trots jakten. Jag tycker faktiskt att länsstyrelserna varit både modiga och lyhörda för befolkningen i sitt beslut. Naturligtvis hade det varit önskvärt med ytterligare avskjutning för att vi skulle närma oss förvaltningsmälen, men att på ett så tydligt sätt gå emot ansvarsmyndighetens direktiv känns ändå sunt. Åtminstone om de uttryckt sina beslut smart och juridiskt oklanderligt. Sedan förstår jag om man lokalt är besviken på att kanske inte det där specifika reviret skulle beskattas eller att tilldelningen i länet var för låg.

Att som JRF ordförande Solveig Larsson bli upprörd över att inte 150 eller 200 vargar skall skjutas när Naturvårdsverket rekommenderade 29 kanns väldigt verklighetsfrämmande. Larsson säger:

– Vilken bedrövelse. Det här visar att det inte finns någon ambition att minska vargstammen, säger Solveig Larsson.

No shit, Sherlock? Det kunde väl vem som helst räkna ut när man såg Naturvårdsverkets rekommendation.... Men att inte ge länsstyrelsen lite cred för att de varit rejält modiga och faktiskt lagt sig 58,6% över Naturvårdsverkets rekommendation känns minst sagt korkat.

Molstaberg gård polisanmäls

Strax efter att länsstyrelserna igår släppt beskedet om att det blir licensjakt på varg kommande vinter samt hur stora kvoterna blir så kom beskedet att länsstyrelsen Stockholm polisanmäler Molstaberg gård. Molstaberg har som bekant haft inte mindre än fem vargangrepp de senaste veckan. Sedan midsommar har ett 70-tal får förlorats i vargangrepp. Situationen är minst sagt ohållbar. Molstaberg har sedan länge legat i siktlinjen för vargvärnare. Beskyllningar av alla de slag haglar och redan tidigare har APU polisanmält gården för olaga åttling av varg, att det rörde sig om en hög vargdödade får som samlats ihop och lagts vid en väg i väntan på kadavertransport brydde sig APU inte om. Varje polisanmälan om misstänkt jaktbrott ger ju en siffra i statistiken och förstärker därmed deras tes om att tjuvjakt är något vanligt förekommande....

Hur länsstyrelsen uttrycker sig är intressant, jag väljer därför att återge hela pressmeddelandet:

Länsstyrelsen Stockholm lämnar i dag in en polisanmälan mot en djurhållare i den södra länsdelen för brott mot djurskyddslagen. Länsstyrelsens bedömning är att djuren inte i tillräcklig omfattning har skyddats från vargangrepp vilket har orsakat ett onödigt stort lidande.På den aktuella gården, som ligger i ett vargrevir, har ett 60-tal får dödats av varg under fem månader.
– Det är en ytterst ovanlig situation som ligger till grund för anmälan där upprepade angrepp tillåts fortgå utan att, som vi bedömer det, relevanta åtgärder görs för att förhindra dem och skydda djuren. Varken rovdjursstängsel eller nattfållor har använts, trots upprepade påpekanden och hjälp med tillfälliga stödinsatser från Länsstyrelsens personal. Djurhållarna har även tackat nej till bidrag för stängsling och avstått från frivilliga arbetsinsatser för att sätta upp ett godkänt rovdjursstängsel. Djurhållarnas befintliga stängsel har delvis haft stora brister som gjort det möjligt för varg att ta sig in upprepade gånger på samma ställe och döda får i hagen, säger Ulrika Geber, lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen.
I vissa fall har skadade djur inte dött direkt vid attackerna, utan det har hänt att djur överlevt i flera dagar med omfattande skador vilket har inneburit ett stort lidande. Dessa får har inte hittats samma dag som attackerna ägt rum vilket tyder på bristande tillsyn.
– Enligt djurskyddslagen har varje djurägare ett ansvar att se efter och skydda sina djur. Det blir nu polisens sak att utreda ärendet, säger Ulrika Geber.

Genom att så tydligt, helt utan att ta hänsyn till Molstabergs beskrivning av händelseförloppet, tillskriva gården skulden för upprepade vargangrepp innebär att Molstaberg kommer att få mycket svårt att rentvå sitt rykte. De kommer för evigt, oavsett om polisanmälan läggs ner eller ej, att betraktas som skyldiga. Det är nämligen så att den version av en nyhet som först når ut är den folk minns. Alla senare försök att ändra på detta är dödfödda. Detta faktum har till och med utnyttjats i det amerikanska presidentvalet 2000. Genom att  i media via pressmeddelanden, innan rösträkningen var färdig, basunera ut sig själv som vinnare förmådde George W Bush få motståndaren Al Gore att erkänna sig besegrad trots att han egentligen vann när rösträkningen väl var avslutad.

Den som först släpper en nyhet avgör alltså vad som betraktas som sannt. Därför är det synnerligen viktigt hur man uttrycker sig. I pressmeddelandet ovan har jag markerat några tendentiösa partier som inte tar hänsyn till omständigheterna utan syftar till att tillskriva Molstaberg maximal skuld. 

Molstabergs gårds juridiska ombud är dock inte speciellt orolig och ger en mer nyanserad bild än den som framkommer i pressmeddelandet:

– I och med att vi fick skyddsjaktsbeslutet så skrev länsstyrelsen att det här är ett nytt revir och att man därför inte kan kräva att Molstaberg har hunnit göra alla de anpassningar som krävs. Fem dagar senare dyker länsveterinären upp på gården för att göra en inspektion.
Enligt Björn Aschan är Molstaberg en mönstergård som tidigare fått studiebesök från både lantbruksskolor och svenska fåravelsföreningen.
– Det kunde även länsveterinären konstatera. Sen kommer han med ett yttrande om att Molstaberg skulle kunna ha gjort sig skyldiga till brott mot djurskyddslagen för att de inte stängslat.
Han uppger att han trodde att frågan skulle skrivas av, men föredrar ändå att en annan myndighet tittar på det i stället för länsstyrelsen.
– Nu har vi kommit bort därifrån och hamnat hos polisen och åklagaren. Jag är inte ett dugg orolig för vad som händer nu, säger han, och menar precis som svenska fåravelsförbundets representant att det inte finns någon lag som kräver att djurägare stänger in sina djur för att skydda dem från rovdjur.

Det juridiska ombudet ger även en förklaring till varför bidrag till stängsling inte tagits emot:

Björn Aschan menar att nattfållor inte fungerar när det är tal om flera hundra får och att ägarna tackat nej till bidrag för rovdjursstängsling och ideella arbetsinsatser är inget märkligt.
– Villkoren sa att vi blir återbetalningsskyldiga om stängslingen inte sker korrekt och det kan vi inte garantera. Särskilt inte när den frivilliga arbetskraften utgjordes av vargvänner. Däremot har jag begärt bidrag för professionell stängsling, vilket jag inte fått svar på.
Aschan hävdar också att befintlig stängsel är bra.
– Ja, utmärkta för att hålla får inne, vilket även länsstyrelsen konstaterade inför skyddsjakten.

Det som är oroande med anmälan är de signaler den skickar. Den signalerar att det är tämligen meningslöst att försöka hålla betesdjur i vargrevir. Det intrycket förstärks av vad Urban Prytz, sektledare i FB gruppen Ja till varg!, skriver:

Det som betraktas som en mönstergård av vissa beskrivs alltså som slarv och usel djurhållning. Samtidigt är det många som ifrågasätter Länsstyrelsens resonemang. En fårägare har skrivit ett öppet brev till länsstyrelsens handläggare:

Att Molstaberg inte, trots det stora merarbete och lidande vargattackerna gör, har tackat ja till era förslag på preventiva åtgärder har ju sina naturliga grunder som rapporterats löpande under sommaren och hösten. Men att du genom din position och, vad jag kan förstå, breda kunskap om ekologisk matproduktion har kommit fram till detta beslut gör mig beklämd.
Jag citerar några av dina egna ord som du publicerade i Forskning & Framsteg år 2006: "Det ekologiska lantbruket är särskilt viktigt för ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv, ingen övergödning samt giftfri miljö."
Kloka ord som jag hoppas att du än idag står upp för? I synnerhet i en tid när svensk självförsörjningsgrad är på rekordlåg nivå samtidigt som efterfrågan på just ekologiskt producerat lammkött är på topp.
Att du då, just med hänsyn till dina kunskaper, så notoriskt väljer ”vargens sida” i detta är anmärkningsvärt. Som du säkert vet (om inte så får du fråga några kollegor på din myndighet) brukas hagmarkerna på Molstaberg ekologiskt och innehåller en lång rad rödlistade arter, verkligt rödlistade arter, till skillnad mot vargen. Det betyder att Molstaberg inte enbart producerar ekologiskt, inhemskt, klimatsmart och KRAV-märkt lammkött utan även höga naturvärden i landskapet.

Därefter kommer han in på något jag själv reflekterat över:

Likt många andra lammproducenter i Sverige brottas säkerligen ägarna till Molstaberg just nu med frågan: Skall vi lägga ner verksamheten direkt och plantera igen eller plöja upp våra betesmarker, eller skall vi härda ut ytterligare ett tag och hoppas på att våra myndigheter tar sitt förnuft till fånga?

Även Martin Moraeus / Bonde på riktigt kommenterar det hela:

En god vän till mig har sagt att: ”om man ska lyckas förutspå vad som ska hända i Sverige så är det bara att dra ut alla trender i dess riktning tills det börjar kännas absurt. Sedan får man fortsätta att dra ut trenden ytterligare en bit – då kommer man ganska nära sanningen”.

Vidare

Det är alltså inte längre bara så att djurägaren har ansvar att stängsla på ett sätt som gör att fåren inte springer ut, utan Länsstyrelsen hävdar också att man som djurägare har ett juridiskt ansvar att stängsla så att inte statens rovdjur kommer in och äter upp fåren.

Vi får se vad som händer.

______________________
Uppdaterad 11.17 med Prytz skadeglädje.
Uppdaterad 13.20 med lite mer om Molstaberg.

Rädd för vapen - vill ha polisbeskydd

En kvinna i Mullsjö utanför Jönköping har begärt polisbeskydd. Hon är rädd för vapen och dessa dagar med mängder av älgjägare runt knuten är situationen tydligen extra jobbig. I sin anmälan nämner hon även att hon fått hotfulla brev. Jönköpingspolisen kommenterar:

- Såvitt jag vet så har breven ingenting med älgjägarna att göra, men hon är väldigt rädd för skjutvapen, säger Jan Lagerqvist på Jönköpingspolisen. …Hoten ska nu utredas. Något polisskydd är inte aktuellt i nuläget.

Älgflugornas Herre undrar i sitt stilla sinne om polisens moderna pistoler är mindre farliga och skrämmande än älgjägarnas gamla husqvarnastudsare.

Hotade för skyddsjakt

SVT publicerade denna nu på morgonen. Det är ett bra reportage som visar hur långt från verkligheten många människor befinner sig. Den intervjuade och hotade skyddsjägaren har sina funderingar, fullt berättigade:

– Det klart att jag har tänkt på det. Varför ska jag utsätta mig för fara och behöva ta så mycket skit. Vi gör inte detta för att vi gillar att döda djur. Vi gör det för att kaninerna lider, säger han

Ett TT-referat med samma innehåll publiceras i åtskilliga tidningar.
Aftonbladet, HN, NT

Vilt-alarmism och medias obefintliga minne

För fem dagar sedan, den 23/9, gick SLU ut med ettt intressant pressmeddelande som handlar om alarmismen i dagstidningars rapportering om viltsjukdomar. SLUs presstjänst skrev:

Risken för sjukdomar bland de vilda djuren, och i synnerhet zoonoser, smittspridning från djur till människa, är kanske den största utmaningen ur ett samhälleligt perspektiv. Ökad kunskap om och rapportering om sjukdomar ökar medvetandegraden i samhället, vilket är mycket viktigt.
Rapporteringen om viltsjukdomar exploateras dock ibland obetänksamt i media, ofta med ogrundat eller svagt stöd från forskare. Ogrundad rapportering riskerar att ändra samhällets syn på vilda djur till att bli omotiverat negativ, vilket i sin tur kan innebära en risk för att vår långsiktiga acceptans av att leva sida vid sida med vilda djur, och i förlängningen för biologisk mångfald och en rik fauna och flora.
Naturvetare och humanister behöver samarbeta med tvärvetenskaplig forskning om hur, ibland ogrundade, hotbilder exploateras och vilka samhälleliga risker de kan medföra.

Det var en viktig nyhet som snappades upp av åtskillita tidningar och återgavs åtminstone i notisform. Men som vanligt tog man ingen lärdom av det man precis publicerat för så sent som i går, fyra dagar efter SLU-publiceringen, rapporterade P1 om att OTÄCK SJUKDOM PLÅGAR ÄLGSTAMMEN.

Hur var det nu med alarmismen?

SVT och jaktligt missförstånd

Aftonbladet och Expressen har skrivit om en incident som inträffade för ett par dagar sedan i samband med inspelningen av Wild kids.

Inspelningsteamet hade samlats i Kolmården utanför Norrköping när en arg man "stormade" in. Han var jägare och jaktlaget planerade bockjakt i området. Aftonbladet:

– Han kläckte ur sig att det var tur att han inte sköt någon unge. Det gjorde dem illa till mods.

Jag förstår jägaren. Om man har planerat jakt och det helt plötsligt dyker upp en massa folk som man inte känner till så blir man naturligtvis väldigt rädd, och irriterad. Särskilt om man bor långt från marken vilket blir allt vanligare idag. Expressen skriver:

– Vi hade tillstånd av markägaren, sedan måste det ha blivit något missförstånd för det dök upp en jägare som trodde att han arrenderade marken. Han sa att "Vi har börjat jaga här nu". Teamet hade fått uppgift om att jakten skulle börja den 1 september, säger Lisa Andrae, projektledare för "Wild kids" i SVT.

Aftonbladet skriver:

– Vi hade fått tillstånd från markägaren att filma där under hela dagen. Enligt honom skulle jakten börja den första september. Därför blev teamet väldigt förvånade när det kom en ganska ilsken man där på eftermiddagen

Vidare:

– Men vi hade fått tillstånd från markägaren och så vitt jag förstod hade de inte ens börjat jaga. Det var väl därför han blev ganska sur, för att de inte fick börja jaga.

Vidare:

Bockjakten, där man jagar rådjur, pågår mellan den 16 augusti och 30 september. Men enligt Lisa Andrae hade SVT stenkoll på att det inte skulle ske någon jakt under inspelningen.

– Ja det var skriftligt, vi var väldigt noga med det där. Det var väl där det rådde lite delade meningar, mannen som dök upp tänkte väl börja tidigare. Det är tråkigt att det blev så. De på plats försökte förklara men det var så upprörda känslor. 

 vidare:

Programledaren Rickard Olsson var inte på plats under inspelningen men berättar att han hört om den otrevliga stämningen som uppstod.
– Jag tror att han var ute och cyklade. Han gick runt och gormade men vi hade tillstånd att vara där.

Jag tror, utan att veta något mer om händelsen  än det som återgetts i tidningarna, att skulden ligger på markägaren. Markägaren har arrenderat ut jakträtten. Samtidigt har han gett tillstånd till att wild kids skall få spela in på marken. Problemet är antagligen att han inte meddelat jakträttsarrendatorn om att wild kids skulle vara i området.

Nu skall jag spekulera rejält. Jag misstänker att priserna på jaktarrenden är relativt höga i området, det är nära till större städer och det finns fina viltstammar. Två faktorer som drar upp priserna rejält. Eventuellt utgörs jaktlaget av relativt långväga jägare, det skulle inte förvåna mig om de kommer från stockholm. Det kan till och med hända att jaktlaget hade bestämmelser om att bockjakt endast fick ske vid ett gemensamt tillfälle, detta vet jag naturligtvis inte men det är teoretiskt mjligt att det är så och att det är en jakt som planeras långt i förväg.

Hur det än må vara med det hela så är det högst sannolikt markägaren som gjort fel. I praktiken har hen sålt kakan två gånger, först till jakträttsarrendatorn sedan till produktionsbolaget Jarowskij som spelar in wild kids.

SNF & WWF försöker blåsa liv i Vargkommittén

SNF och WWF försöker blåsa liv i den nedlagda vargkommittén. I ett inlägg i NWT skriver de angående de gamla kommitténs åsiktsförklaring:

Att det går att nå fram till gemensamma ståndpunkter visar erfarenheterna från den förra vargkommittén. I en gemensam åsiktsförklaring skrev samtliga organisationer under på att rovdjur ska ha en gynnsam bevarandestatus, att det ska finnas livskraftiga ren- och landsbygdsnäringar och ett ansvarstagande mot ursprungs- och glesbygdsbefolkningen. Vi bekräftade vår inställning att skyddsjakt efter problemrovdjur är en viktig del av förvaltningen.
Åsiktsförklaringen hälsades av många som ett viktigt första steg mot en bättre samsyn. Det var därför klokt av regeringen att göra det möjligt att fortsätta den knaggliga men nödvändiga vägen mot samförstånd i rovdjursfrågan genom att återstarta vargkommittén.

Därefter har mycket vatten runnit under bron. Inte minst brukarorganisationerna tappade förtroendet på att SNF och WWF i samarbete med den lilla Rovdjursföreningen systematiskt överklagat vargjakterna. Jakter som varit så begränsade att de inte ens täckt in den årliga ökningen. Dvs varje år det jagats så har vargstammen ändå ökat.... Detta systematiska överklagande är, som jag ser det, något annat än den samsyn som till synes uppnåddes i vargkommitténs åsiktsförklaring. I det sammanhanget kan det även påpekas att åsiktsförklaringen innebar att en organisation som uttryckligen är emot frilevande varg i sverige skrev under att de ställde sig bakom att det skall finnas livskraftiga stammar av varg i Sverige. Det var stort. Men saboterades effektivt, inte minst av SNF, WWF och Rovdjursföreningen. 

Därför är SNFs och WWFs önskan bara dimridåer och propaganda:

Vi hoppas därför att organisationerna som meddelat att de inte vill delta i vargkommittén kan tänka sig att ompröva sitt ställningstagande. Vi behöver sansade samtal om rovdjurens framtid i landet.

Jag tror dock inte att SNF, WWF och Rovdjursföreningen reflekterar speciellt mycket över sin roll i haveriet. De tycker ju att de representerar det "goda" i konflikten.

Media och Naturskyddsföreningen

Jag har nu fundarat bra länge på att plocka upp fenomenet att media aldrig ställer de svåra eller hårda frågorna till miljörörelsen i allmänhet och Naturskyddsföreningen i synnerhet. Kanske beror det på att de alltid lyckas utmåla sig som the good guys i princip oavsett vad de månde säga.

Sedan 1989 har den svenska journalistkåren undersökts var 5:e år. 2006 års rapport väckte stor uppmärksamhet. I den presenterade professor Kent Asp journalistkårens partisympatier. Utgångspunkten i studien var:

Journalister tillhör en yrkesgrupp i samhället där den enskilde individens personliga värderingar och åsikter direkt kan påverka yrkesutövningen. Det är inte unikt för journalister. Det gäller också andra yrkesgrupper som domare, lärare och forskare. De är, om vi så vill, grupper med makt där deras personliga åsikter och värderingar kan påverka de domar som fälls, den undervisning som ges, den forskning som utförs – och den bild som ges av vårt samhälle. Det finns därför ett legitimt vetenskapligt intresse att studera de värderingar och åsikter som finns hos olika inflytelserika grupper i samhället.

Undersökningen samlade in uppgifter från inte mindre än 1100 journalister, vilket gör det till en stor undersökning av en enskild yrkesgrupp. Det gör även att resultaten bör betraktas som representativa. Resultaten då visade att journalistkåren, som sedan tidigare är att betrakta som röd-grön nu i allt högre utsträckning sympatiserar med miljöpartiet. Så mycket som 1/4:del av journalisttkåren sympatier med miljöpartiet medan det i slutet av 1990-talet var 1/3 som kände sympatier med vänsterpartiet.

Om vi hoppar 5 år frammåt i tiden, till 2011, så visar motsvarande studie att över 40% av journalisterna ansåg att miljöpartiet var det bästa partiet. Skillnaden mot allmänheten är högst markant:

Omformulerar man frågan, från "vilket parti tycker du är bäst" till:

Det talas om en grön dimension i svensk politik. Var på skalan skulle du vilja placera dig själv?

Blir bilden ännu intressantare:

Gruppen svarande kan delas in ytterligare. Tex är sympatierna för miljöpartiet högre bland radio och tv-journalister än bland dagspressens journalister.* Ju högre landsortsprägel en tidning har destu lägre är sympatierna för miljöpartiet. Miljöpartiets stöd är lägst bland sportjournalister även om det är det enskilt största partiet även där.

Det intressanta med detta är i vilken utsträckning partisympatierna får genomslag i nyhetsrapporteringen. Utgångspunkten är att journalister endast i ledare och krönikor faktiskt kan tillåta sig att uttrycka sin egen åsikt. I övriga delar av sin yrkesutövning skall de vara kritiskt neutrala och objektiva. Självfallet är det inte så i praktiken. Den personliga åsikten, samt arbetsgruppens åsikter, kommer att prägla det som skrivs. Det är givetvis därför journalisterna på Göteborgs-Posten protesterar så högljutt mot den nya politiska ledarredaktören Alice Teodorescu som snarare är konservativ än liberal.

Så långt journalisterna. Det jag är intresserad av är hur miljörörelsen i allmänhet och Naturskyddsföreningen i synnerhet drar nytta av detta. Mitt intryck sedan tidigare är att miljörörelsen mycket sällan granskas i sömmarna för sina uttalanden och sin argumentation, Gunnar Glöersen visar detta på ett tydligt sätt avseende vargjakt.

 När tidningen miljöaktuellt rankar sveriges miljömäktigaste kunde man 2014 läsa följande:

Ingen organisation med så högt rankad miljömäktighet bör undgå granskning, men varför är det så få som granskar dem? Och varför går ordföranden i taket när han väl granskas?
Svaret på fråga 2 är enkelt, de är inte vana att granskas. Svaret på fråga ett tror jag ligger i resonemanget ovan, journalisternas partisympatier.

Timbro** medieinstitut har granskat Naturskyddsföreningen och publicerat rapporten Mediers gullegrisar. Det är en granskning av hur just medier hanterar naturskyddsföreningen:

Argument för och emot granskas och ifrågasätts av journalister. Men Naturskyddsföreningen behandlas inte som en makthavare vars argument synas i sömmarna. 

Ett konstaterande som vi känner igen från alla vargjaktsdebatter är följande:

De flesta debatter utgår från en problemformulering som ligger nära de frågor som Naturskyddsföreningen driver. Det är Naturskyddsföreningens perspektiv på en mer eller mindre kontroversiell fråga som dominerar helt, exempelvis att det är problematiskt med sopimport, uppluckrat strandskydd, resande och turism eller kemikalier i samhället.

De som är emot Naturskyddsföreningen startar med få undantag i ett underläge:

I två–tre fall har debatten en problemformulering som i grunden är kritisk till Naturskyddsföreningens agenda, och det handlar i två fall om ekologisk mat. I samtliga övriga fall är det dock Naturskyddsföreningens perspektiv som är den goda normen, och som pekar på ett viktigt och relevant problem. 

Förutom att naturskyddsföreningen inte behandlas som en makthavare så får de mycket medieutrymme. Förklaringarna som Timbro lyfter fram är:

• Att SNF inte betraktas som makthavare; 
• Medierna har genom nedskärningar tappat möjligheten till kritisk granskning; 
• Medierna uppfattar SNF som "en god kraft"
• Journalisternas egna sympatier påverkar hur de genomför sin yrkesgärning

Jag tror personligen att Timbro i detta fall är inne på helt rätt spår. Samtliga dessa fyra parametrar spelar in. Därför får SNF en oproportionerligt stor plats i miljöpolitiken, det är en synnerligen kraftfull och resursstark lobbyorganisation!
_____________________
*SVT slår givetvis ifrån sig, men när flera undersökningar i rad visar detta allt tydligare blir försvaret bara löjligt.
**Timbro kan man tycka vad man vill om, jag känner ett spontant motstånd mot dem men måste ändå erkänna att de gjort ett par vassa analyser av ämnen som intresserar mig, tex vapenfrågan och snf.

Tendentiös journalistik ökar polariseringen om varg - exemplet Molstaberg

Ovanstående skärmklipp kommer från Södermanlands nyheters hemsida. På löpet stod det:

Efter vargattacker: DE TACKAR NEJ TILL HJÄLP

Läser man själva artikeln inser man direkt att det är något helt annat som det handlar om. Det som först förefaller handla om nonchalans:

Under de månader som gått sedan det första angreppet har gården blivit erbjuden hjälp av både länsstyrelsen och frivilliga, men ägarna har tackat nej.

Handlar egentligen om något helt annat. Trots att 150.000 kr erbjudits i stängselbidrag och Svenska Rovdjursföreningen erbjudit sig att hjälpa till med stängsling handlar det om något annat. Det handlar om osäkerhet inför framtiden. Sture Johansson, LRF, för gårdens talan:

– Villkoren var så hårda att de kände att de inte skulle kunna uppfylla dem, säger han.
Bland annat, berättar Sture Johansson, gäller det kravet på att stängslen ska underhållas under fem år, annars kan bidragstagaren tvingas betala tillbaka stödet.
– De vet inte om de klarar av att fortsätta hålla får, och då skulle de bli tvungna att betala tillbaka, säger Sture Johansson.
– Villkoren var så hårda att de kände att de inte skulle kunna uppfylla dem, säger han.
Bland annat, berättar Sture Johansson, gäller det kravet på att stängslen ska underhållas under fem år, annars kan bidragstagaren tvingas betala tillbaka stödet.
– De vet inte om de klarar av att fortsätta hålla får, och då skulle de bli tvungna att betala tillbaka, säger Sture Johansson.

Jag kan bara hålla med. Är man det minsta tveksam över sina möjligheter att hålla en del av ett avtal så skall man inte acceptera avtalet. 

Bakom tidningens paywall finns även en artikel med rubriken:

Inte heller invallning nattetid intressant 

Jag kan bara tolka det som att skribenten och rubriksättaren inte kan föreställa sig den arbetsinsats det innebär att få in 500 tackor med lamm (sannolikt i snitt lite drygt 2 lamm för att det skalllöna sig), dvs totalt drygt 1500 djur dagligen. 900 djur dagligen.

Jag kan inte annat än att tolka det som att tidningen, Södermanlands nyheter, av någon anledning har en nagel i ögat till Molstaberg gård. Kanske är det så att tidningen inte får sälja den mängd annonser de vill, eller så kan det vara frågan om helt privata motsättningar mellan tidningens ägare eller redaktör och gårdens ägare. Jag vet inte men SN:s rubriksättning och i någon mån journalistik är klart  tendentiös. Inte neutral men kritisk som jag tycker borde vara journalistikens signum.*

Pressen på gården är överlag stor. Vargvärnare gör vad de kan för att svärta ner och misstänkliggöra ägarnas avsikter. Tex gick APU ut hårt och polisanmälde gården för att ha anlagt en olaglig vargåtel. Varje människa med någon form av slutledningsförmåga skulle genast ha insett att det handlade om att göra fårkropparna tillgängliga för transport med en kommande kadaverbil. 

Det är inte utan att jag lider med Molstabergs gårds ägare. De genomlider just nu något som jag inte skulle önska min värsta fiende.
_______________________
*Här kan journalisten i fråga faktiskt vara nyckeln till det hela. Det förefaller vara en ideologiskt driven journalist som av allt att dömma har hjärtat långt till vänster med inriktning på rättvise och demokratifrågor, vilket jag i och för sig tycker är bra perspektiv. Journalisten gillar om man skall lita på FB-profilen feminism och sypmatiserar med veganrörelsen. Nu skall man dock vara medveten om att större delen av artikeln i fråga inte är så farlig, problemet ligger i tonen i ingressen samt rubriken och det är inte alltid journalisten som själv sätter dessa. /Tipstack till en läsare/
__________________________
Tillägg, se kommentar nedan. Journalisten verkar inte ha satt vare sig rubrik eller ingress.

APU:s senaste lögner

Härom dagen gick APU, Anti Poaching Unit, ut hårt. De hade hittat en illegal vargåtel bestående av en drös får. Såhär såg det ut på deras FB sida (faximil / skärmklipp):

APU skriver bland annat:

APUs Stockholms-team passerade på sin senaste patrull (söndag 19/7) Molstaberg Säteri, som vid tre tillfällen den senaste månaden har fått får dödade av varg. APUs Rangers upptäckte och dokumenterade sju fårkadaver upplagda ca. 2 meter från vägkanten. Händelsen är polisanmäld som miljöförstöring (olaga hantering av döda tamdjur), olaga åtling och misstänkt förberedelse till grovt jaktbrott.
APU har fått konkreta tips om att jägare placerat sig i området runt gården för att skjuta vargen. Det är en känd metod att med så kallade §28-team locka vargar till tamboskap för att därefter använda sig av jaktlagens nödparagraf.

Tyvärr fick detta uppmärksamhet i media. Åter igen utan att de kritiska motfrågorna ställs...


Sju kadaver vid en väg. Vad kan det betyda? Kan det händelsevis vara kadaver som ligger och väntar på transport? Lantbrukaren kan ju inte bara gräva ner kadavren. Det är inte godkänt. De måste hämtas av kadavertransport. Antagligen vill länsstyrelsen ha kvitton när ersättning skall regleras. Den som är intresserad av reglerna kring kadavertransporter kan ju läsa vad jordbruksverket skriver.

En dag efter APUs frispel på P4 fick Jägareförbundet komma till tals via Alpo Sylvijärvi, Jägareförbundet Sörmland.

Det är mycket olyckligt att APU ständigt får fritt utrymme i media. Detta uppmärksammades av P1:s medierna härom sistens. Läs mer HÄR.

Disneyfiering kan inte bli tydligare

I mitt FB flöde fick jag vid flera tillfällen i förra veckan ett videoklipp som publicerats på Aftonbladet. Det handlar om en räv och ett rådjur som "leker". Det är en ytterst dödlig lek. Det är snarare frågan om att en råget försöker driva bort en jagande räv. Det geten gör är helt enkelt att försvara sina kid. För alla vet väl att räven tar mellan 40-70% av alla rådjurskid varje år.

Intervjuad av Jaktradion

Härom dagen hade jag ett trevligt samtal med Marcus på Jaktradion. Idag under förmiddagen läggs avsnitt 28 upp med min intervju.

Podcasten Jaktradion hittar du här.

Journalistik, landsbygd och demokrati - ett akut problem

Härom dagen gick Bengt Berg ut och kritiserade urbaniseringen av media. Såhär lät det i TV-inslaget:

Bengt beskriver hur media och journalistkårenhamnar i storstaden och syftar då på Karlstad visavi resten av Vrämland i allmänhet och Bengts hemkommun Torsby i synnerhet. Jag tycker att det var en allt för snäv beskrivning. Jag skulle vilja se det som en tendens där media i dagsläget klumpar ihhop sig i Stockholm. Med viss eftersläpning i Göteborg och Malmö. Men även i Sveriges andra och tredje stad börjar det bli tommare på journalister. Godmorgon Sverige hade också uppe detta som diskussionsämne:


Det finns såklart kvar en del journalister ute i sverige också men det blir glesare, tex lade TV4 ner sina lokalredaktioner helt härom året. Så sent som igår tog P1s medierna upp problemet med tidningsdöd och valde exemplet östra småland med flaggskeppet Barometern.


Jag har varit inne på detta tidigare ett par gånger, men det är en demokratisk fråga så jag tvekar inte en sekund att upprepa mig. Några fakta:
1/ jurnalistkåren är vänster-grön i sin partisympati och detta spiller över på hur nyheter rapporteras.
2/ journalistkåren bor till stor del i finare stadsdelar i storstäder, detta spiller över på hur nyheter rapporteras.

I Godmorgon Sverigeklippet lyfts en intressant studie fram. Förr rekryterades journalister från alla samhällsklasser. Idag kommer journalisterna från stabila förhållanden i den övre medelklassen. Dvs de grupper i befolkningen som har råd att jobba länge under osäkra anställningsförhållanden. Det är en social snedrekrytering. Sedan minskar mängden journalister, vi kan regionalt se närmast en halvering under den senaste femårsperioden. Allt detta bidrar till minskad journalistsik bredd och sämre journalistik. Om man nu anser att journalistiken skall täcka stora delar av det som är relevant för samhället och belysa det ur olika perspektiv.

20-taggaren Sverker Martin Löf har fallit

Det senaste året har det varit fri jakt på en av Svenskt näringslivs riktiga 20-taggare, Sverker Martin Löf. Skadeskjuten efter kritik om representation, privat utnyttjande av företagsflyg samt lyxbetonade jaktarrangemang på företagets bekostnad, har han vinglat fram. Efter ett vingligt eftersök ställdes han till slut och igår föll han. Här följer hans egna bittra ord från en intervju i dagens P1 morgon. Uppenbart är att han anser att det finns bakomliggande krafter som försett media med ammunition nog att fälla honom.