Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!
Visar inlägg med etikett lama. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lama. Visa alla inlägg
tisdag 28 maj 2013
Vad blir ersättningen för de vargdödade alpackorna?
Frågan nu är vad det blir för ersättning för de vargdödade alpackorna i Värmland. Ägaren värderar dem till 80.000 kr per styck samt ett visst värde för de ofödda ungarna. Problemet är bland annat att det inte finns någon schablonersättning. Å andra sidan funderar jag på vad man skulle få för ersättning för ett lovande bagglamm som köpts in på auktion för 40.000 kr? För även om många djur inte kostar mer än någon eller ett par tusenlappar förekommer summor över 40.000 kr i sammanhanget.
måndag 27 maj 2013
Lamadjur tagna av varg i Montana
Det är väl ingen som missat att länsstyrelsen i Skåne varit med och bekostat lamadjur som vakter i ett par fårflockar i Skåne. Man hänvisar till att lamor funkar bra som vakter mot t.ex. pumor i USA. Jag har skrivit om vaktlamor ett par gånger tidigare (t.ex. här och här) men kände att det var dags igen efter att ha blivit varse denna artikel i Pinedale online.
I februari 2009 råkade en gård utanför Niarada i Montana ut för varg. På gården har man 750 lamadjur och lite annat. Natten till den 21 februari dödades sex lamadjur på gården. Tjänstemän från Montana fish, wildlife & parks säkrade spår efter minst två vargar som låg bakom attacken. Den följande natten återkom vargarna och slog ytterligare två lamadjur. Dagen där på satte man upp en kilometer med den amerikanska motsvarigheten till lapptyg dvs turbo-fladry, varefter inga mer attacker inträffat.
Händelsen får mig att tvivla på att lamadjur är så värst bra vakter, snarare stärker det min farhåg att lamadjuren är en avledningsmanöver från de reella problemen. Att vi inte tillåts förvalta vargen över huvud taget. Vi tillåts inte ta några som helst egna initiativ i frågan om vargar i närheten av människors intressen, och nu hänvisar än fler till att vargen minsann lätt skräms bort av en lama...
För övrigt, någon som hört talas om llama berserk syndrome?
Om inte så kan det vara läge att läsa denna korta beskrivning hämtad från Wikipedia:
I februari 2009 råkade en gård utanför Niarada i Montana ut för varg. På gården har man 750 lamadjur och lite annat. Natten till den 21 februari dödades sex lamadjur på gården. Tjänstemän från Montana fish, wildlife & parks säkrade spår efter minst två vargar som låg bakom attacken. Den följande natten återkom vargarna och slog ytterligare två lamadjur. Dagen där på satte man upp en kilometer med den amerikanska motsvarigheten till lapptyg dvs turbo-fladry, varefter inga mer attacker inträffat.
Händelsen får mig att tvivla på att lamadjur är så värst bra vakter, snarare stärker det min farhåg att lamadjuren är en avledningsmanöver från de reella problemen. Att vi inte tillåts förvalta vargen över huvud taget. Vi tillåts inte ta några som helst egna initiativ i frågan om vargar i närheten av människors intressen, och nu hänvisar än fler till att vargen minsann lätt skräms bort av en lama...
För övrigt, någon som hört talas om llama berserk syndrome?
Om inte så kan det vara läge att läsa denna korta beskrivning hämtad från Wikipedia:
Berserk llama syndrome or berserk male syndrome (as it is more pronounced in males) is a psychological condition suffered by human-raised llamas and alpacas that can cause them to exhibit dangerously aggressive behavior toward humans. The term has been overused, however, and is sometimes inappropriately applied to llamas with aggressive personalities that are not truly "berserk."[1][2]
The condition is a result of the llama imprinting on its human handlers to such a degree that it considers them to be fellow llamas.[3] Imprinting can be caused by bottle feeding and by isolation from other llamas.[1] Adult male inter-llama interaction can be rough, including chest-ramming and biting, and they are strongly territorial. Male llamas suffering from this condition become dangerous when this behavior is directed toward humans and they usually have to be euthanised. Female llamas can also suffer from berserk llama syndrome but their bad behavior is usually limited to spitting and difficult handling.[3]
Berserk llama syndrome can be prevented in males through castration before puberty.[4]
torsdag 23 maj 2013
Fårvaktande lamadjur - ett gigantiskt practical joke
Läst i Jakt och Jägare att det idag introduceras lamadjur i en fårbesättning i Skåne:
Den långsiktiga trenden över antalet gårdar med får är minskande. Jämfört med 1985 finns det idag 12% färre gårdar med får. De gårdar som fortfarande har får har landskapsvård som främsta drivkraft:
I landskapsvård ingår såklart att man genom sin verksamhet bidrar till att öka den hävdvunna biologiska mångfalden.På frågan varför du håller får svarade de tillfrågade såhär:
Om man skall värdera fårindustrin i sverige så ser den ut såhär, produktionsvärde mätt i miljoner kr:
Fårindustin har med andra ord inget stort produktionsvärde nationalekonomiskt sett. Krasst sett ett värde som är marginellt högre än Svenska Naturvårdsföreningens årsomsättning. Personligen funderar jag på om inte fårindustrin i praktiken bidrar till mer biologisk mångfald än SNF..... Att SNF i praktiken motverkar denna form av biologisk mångfald genom att gynna ett enskilt djur som driver fårägare att ge upp sin verksamhet är en intressant paradox.
Nåja. Vi kan se att den genomsnittliga svenska fårgården är liten och att där inte finns någon direkt ekonomi i industrin. Om man tänker sig att låt säga 50% (i verkligheten är det betydligt fler, men detta är ett teoretiskt resonemang) av fårgårdarna ligger i län där det förekommer varg och därför uppmanas skydda sina får med hjälp av lamadjur så innebär det att det behövs 4500 lamadjur. Kastrerade hanar för att vara specifik. 4500 lamadjur av detta slag betingar, om jag fått siffrorna rätt samt räknat in kpi, ett värde av sisådär 60 miljoner. Detta innebär att om man skall vargsäkra hälften av sveriges fårgårdar med lamadjur så tar man 1/3 av hela svenska fårindustrins årliga produktionsvärde i anspråk vilket naturligtvis inte är rimligt.
Sedan finns det en annan faktor också. Tillgång. Finns det 4500 kastrerade lamahanar på marknaden i Sverige? Eller ens i Europa? Jag skrev ett mail till jordbruksverket med en förfrågan om hur många lamadjur det finns i Sverige. Såhär löd svaret:
Vi har med andra en lite lustig situation där länsstyrelsen i Skåne lyfter fram ett såväl ovanligt som från veterinärt håll direkt olämpligt djurslag som fårvakter. Detta har anammats av allehanda intresseorganisationer som nu i tid och otid framhåller lamadjur som en quick fix på vargproblemet. Jag har själv fått lamadjursargumentet slängt i ansiktet flera gånger sedan länsstyrelsen i Skåne släppte "nyheten".
/Lamadjuren/ ingår i ett pilotprojekt som ska visa om lamor kan skydda stora fårhjordar mot vargangrepp.Ett nyckelord i sammanhanget är just stora fårhjordar. För det måste till kvantitet för att det skall bli lönsamt med en vaktlama. Och ser man till de svenska fårbesättningarnas storlek så inser man snabbt att lösningen är aktuell för blott en handfull som har fler än 49 får i besättningen. Jag lånar in en graf från jordbruksverket som illustrerar hur stora fårhjordarna är i sverige:
Det är företaget Skabernäs som fått bidrag från länsstyrelsen att köpa in tre lamor som ska vakta deras fårhjord, som är en av de största i Skåne.
Länsstyrelsen i Skåne bidrar med kostnaden för lamorna, inklusive veterinärskostnader.
Den långsiktiga trenden över antalet gårdar med får är minskande. Jämfört med 1985 finns det idag 12% färre gårdar med får. De gårdar som fortfarande har får har landskapsvård som främsta drivkraft:
I landskapsvård ingår såklart att man genom sin verksamhet bidrar till att öka den hävdvunna biologiska mångfalden.På frågan varför du håller får svarade de tillfrågade såhär:
Om man skall värdera fårindustrin i sverige så ser den ut såhär, produktionsvärde mätt i miljoner kr:
Fårindustin har med andra ord inget stort produktionsvärde nationalekonomiskt sett. Krasst sett ett värde som är marginellt högre än Svenska Naturvårdsföreningens årsomsättning. Personligen funderar jag på om inte fårindustrin i praktiken bidrar till mer biologisk mångfald än SNF..... Att SNF i praktiken motverkar denna form av biologisk mångfald genom att gynna ett enskilt djur som driver fårägare att ge upp sin verksamhet är en intressant paradox.
Nåja. Vi kan se att den genomsnittliga svenska fårgården är liten och att där inte finns någon direkt ekonomi i industrin. Om man tänker sig att låt säga 50% (i verkligheten är det betydligt fler, men detta är ett teoretiskt resonemang) av fårgårdarna ligger i län där det förekommer varg och därför uppmanas skydda sina får med hjälp av lamadjur så innebär det att det behövs 4500 lamadjur. Kastrerade hanar för att vara specifik. 4500 lamadjur av detta slag betingar, om jag fått siffrorna rätt samt räknat in kpi, ett värde av sisådär 60 miljoner. Detta innebär att om man skall vargsäkra hälften av sveriges fårgårdar med lamadjur så tar man 1/3 av hela svenska fårindustrins årliga produktionsvärde i anspråk vilket naturligtvis inte är rimligt.
Sedan finns det en annan faktor också. Tillgång. Finns det 4500 kastrerade lamahanar på marknaden i Sverige? Eller ens i Europa? Jag skrev ett mail till jordbruksverket med en förfrågan om hur många lamadjur det finns i Sverige. Såhär löd svaret:
Intressant. Då är det läge att inflika att svenska djurhälsovården å det starkaste avråder från att hålla lamadjur och får tillsammans:
Jordbruksverket har tyvärr ingen officiell statistik över detta.Det kan hända att svenska djurhälsovården, som bedriver hälsovård för dessa djur, vet ungefär hur många som finns i Sverige. Även svenska alpackaföreningen kan kanske veta.
Från veterinärt håll vill vi dock varna för att hålla lamor och alpackor tillsammans med får och nöt. Dessa idisslare bär ofta på samma sorts parasiter och de kan därför smitta varandra. Som exempel kan nämnas den lilla leverflundran som är vanligt förekommande hos får och för dem ofarlig, medan däremot lamor och alpackor är mycket känsliga för parasiten och blir sjuka eller till och med kan dö av den. En annan aspekt är att lamorna och alpackorna antingen är direkt importerade från utlandet eller härstammar från relativt nyligen importerade djur. Detta innebär en uppenbar risk ur smittskyddssynpunkt eftersom flera sjukdomar är svåra att upptäcka med tester i karantän.Men efter lite sökande hittade jag en uppgift om antalet lamadjur i sverige. Jag citerar Hejdeholm:
I Sverige finns det en hel del lamor och inventeringen som Jordbruksverket gjorde för några år sedan visade på att det fanns 22 besättningar med totalt 96 lamor. Denna siffra är dock helt missvisande när det gäller både antal ägare till lamor och antalet lamor i landet. Däremot visar den en tydlig bild på förhållandet antal djur per ägare. De flesta lamaägare har 2-3 stycken djur. De flesta har ett sto och en hingst. Syftet med dessa djur är främst som sällskapsdjur, ett roligt inslag på gården!OK, siffran 96 lamadjur är i lägsta laget, låt oss anta att jordbruksverket i sin inventering fångade upp 10% av alla gårdar med lamadjur, i så fall finns det inte ens 1000 lamadjur i sverige... Och hur många av dem är kastrerade hanar lämpliga som fårvakter?
Vi har med andra en lite lustig situation där länsstyrelsen i Skåne lyfter fram ett såväl ovanligt som från veterinärt håll direkt olämpligt djurslag som fårvakter. Detta har anammats av allehanda intresseorganisationer som nu i tid och otid framhåller lamadjur som en quick fix på vargproblemet. Jag har själv fått lamadjursargumentet slängt i ansiktet flera gånger sedan länsstyrelsen i Skåne släppte "nyheten".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)