Test: biltemas viltvåg

Jag har egentligen aldrig brytt mig om vad de djur jag hanterat väger. Inte heller brukar jag bry mig om vad köttet i frysen väger. Jag tycker nämligen att jag har ett bra ögonmått, kanske inte vad gäller vikt utan vad gäller hur mycket som kan tänkas gå åt.

Trots detta så spontanköpte jag en viltvåg på Biltema härom sistens. Tänkte att 149 kr inte var mycket att orda om men att en våg som går upp till 200 kg kan vara bra att ha trots allt.

Jag tycker att vågen känns lite smäckig, men vad begär man för det priset? Jag skulle nog inte våga hänga på något som jag misstänker drar iväg över 100 kg eftersom jag sedan tidigare vet att Biltema valt att inte ha några säkerhetsmarginaler. Men eftersom jag antagligen inte kommer att hantera några större slaktkroppar* så duger den gott för mig. Den stillade i vart fall min nyfikenhet nrä jag med dess hjälp kunde konstatera att helgens lilla galt vägde 39 kg levande och 20 kg slaktad.
____________________
*det jag på egen hand hanterar är som störst dov och vildsvin och som jag jagar så sticker det sällan upp i över 100 kg.

Viltkyl

Jag fick in ett önskemål om att beskriva hur och varför man ordnar en viltkyl. Och bra önskemål skall naturligtvis i möjligaste mån tillgodoses.

Varför viltkyl?
Den främsta anledningen till att ordna en viltkyl är att att man kan ha full kontroll på mörningen samt att man lätt kan flug- och mussäkra utrymmet. Särskilt bra med viltkyl är det eftr sensommarjakt (duva, rådjur, vildsvin etc), det är rätt lurigt att hålla koll på köttets utveckling när det är 25 grader i skuggan. Då är det bättre att hänga in det i kylen i 6 graders temperatur i en vecka. Tänk 40 dygnsgrader.

Var behövs?
Först och främst behöver man en kyl. Det skall vara en hög modell där man kan plocka bort alla hyllor och lådor. Sådana kylar får man för några hundra på blocket. Eller kanske gratis om man sätter en annons på ICA. Folk slänger sådana kylar i parti och minut när de bygger om sina kök.

Sedan behöver man en mörningstimer eller i vart fall en termometer. En fläkt är också bra.

Genomluftning
En slaktkropp som hänger i en sluten kyl riskerar att härskna. Därför behöver kylen ventileras. Det görs enklast genom att man borrar hål i dörren uppe och nere. Hålen täcks sedan med insektsnät. Har man koll på var det finns känsliga saker i kylen så kan man givetvis borra på andra ställen än dörren, men det vet inte jag så jag valde dörren.

Jag ökade storleken på det övre hålet av den enkla anledningen att jag ville öka luftgenomströmningen genom att montera en fläkt. Tidigare hade jag en fläkt stående på golvet i kylen men den kortslöts pga blod som droppade ner på den ;-)

Härom dagen monterade jag därför fast en gammal 220 v datorfläkt på dörren. Den går fint. Om jag märker att luftgenomströmnignen blir för stor och köttet torkar ut så får jag helt enkelt koppla in en timer som reducerar drifttimmarna på fläkten.

Slutord
Att ha en viltkyl i ladan eller garaget är ett mycket lätt sätt att höja kontrollen och  kvaliteten på köttråvaran. Jag har mörat allt ifrån stora dovhjortar och grisar till nötskrikor i min viltkyl.

Pimp my viltkyl

Så. Då fick jag äntligen monterat en ny fläkt i min viltkyl. Det blev en gammal datorfläkt. 

Självklart är det en Huskvarna..

Billigt är inte alltid bra ///uppdaterad///

Att billigt inte alltid är bra är ingen nyhet. ///UPPDATERAD; se tillägg nedan///

I början av mars hittade jag en nyhet som jag delade i Älgflugornas Herres FB-flöde. Det handlade om ett jaktlag i falarna som köpt en viltvåg på biltema men där älgen trillat ner och träffat en kvinna som sjukskrevs i 3 månader. Foodmonitor rapporterar:

– Vi hängde upp älgen i vågen och den var då flådd. Älgen vägde 180 kilo. Sedan tog vi en fika. Och sedan knäppte det bara till och så for älgen rakt ner i golvet bara. Min syster hon stod där så hon fick älgen på sig.

Vidare angående vikten, vilket är intressant eftersom vågen skall hålla för 200 kg:

Hur kan du vara säker på att slaktkroppen vägde 180 kilo?
– För att vi hissade upp älgen och då stod vågen på 180 kilo.
– Det var några stycken som såg det. Det har vi också nedskrivet på papper för vi redovisar hur mycket varje älg väger.
– Den hängde där i kanske 10 minuter innan den ramlande ner.

Biltema ersätter inte kvinnan för skadorna och i Biltemas tester skall viltvågen klara 230 kg.

Sedan dröjde det ungefär en vecka innan Dala Demokraten snappade upp nyheten. Nu har det hela ändrats lite.

– Vi hade skjutit en älg som skulle flås i ladan och vi hissade upp den i en kedja där vi hade fäst viltkroken. Vi hissade upp den allteftersom vi flådde den. När vi hade flått hela älgen låg huvudet kvar i golvet och då hade vi hissat den ganska högt. Av vågen att döma så vägde älgen 180 kilo. Viktanordningen skulle tåla 200 kilo, berättar jägaren som vill vara anonym i sammanhanget.

Notera att det var viltkroken som alltså sedan gick sönder, egentligen inte själva vågen. Kroken levererades dock tillsammans med vågen.

En del av jaktlaget hade tagit en fika innan det var dags att återuppta arbetet. Då släpper viktanordningen efter vad som beskrivs en ett knäppande ljud och bredvid stod jägarens syster.
– Hon stod bredvid älgen när det släppte. Hon fick inte hela djuret över sig utan hon hamnade klämd mellan älgen och ett bord. Hon klarade sig men det slutade med en ledbandsskada och tre månaders sjukskrivning.

Denna del av berättelsen överrensstämmer med tidigare. Biltema avslår alla skadeståndskrav. Efter DalaDemokratens publicering fångade Jakt & Jägare upp nyheten. Det är bara att konstatera att saker och ting är billiga av en anledning. Och den är att man tar vissa genvägar, i detta fall i fråga om materialval. Personligen tycker jag att rekommendationen för en krok som klarar 230 kg inte skall vara 200 kg utan kanske 150 kg, vilket ger utrymme för felaktiga uppskattningar av viltets vikt samt möjlighet att tex arbeta med flåning på ett rationellt sätt.
_______________________
TILLÄGG:
Jag är helt ute och cyklar vilket Oscar påpekar på ett fint sätt i en kommentar nedan. När det gäller belastning så brukar marginalerna vara mycket stora. Kikar man på detta på Wikipedia får man följande information:

Safe Working Load (SWL) sometimes stated as the Normal Working Load (NWL) is the mass or force that a piece of lifting equipment, lifting device or accessory can safely use to lift, suspend, or lower a mass without fear of breaking. Usually marked on the equipment by the manufacturer and is often 1/5 of the Minimum Breaking Strength (MBS) although other fractions may be used such as 1/4, 1/6 and 1/10

Dvs när man anger en maximal belastningsvikt så skall den vara som högst 1/4 av brytpunkten för föremålet. Det betyder att en krok som håller 230 kg skall ges en högsta belastningsrekommendation till 57,5 kg, eller ännu hellre betydligt lägre. I vissa fall så lågt som 23 kg. Vilket är LÅNGT ifrån vad Biltema gör.

Styckning och jakt

Denna regninga dag ägnades åt såväl kötthantering som jakt. Inledningsvis styckade vi årets sista vuxna älg. Nu har vi bara kalv kvar.  

Därefter han jag med två släpp om vardera en timme. Först fick Missan jaga i och kring kraftledningsgatan. Hon sprang på bra och höll ett tempo som låg högt över hennes normala snitthastighet. Och rådjur hade hon på fötter, men den passerade för långt bort för att det skulle vara rätt att skjuta. 

Essa fick söka av lite tätningar, planteringar och mosskantet uppe i storskogen. Hon hittade inget av intresse och där var väldigt lite bök. Det mest spektakulära som hände var när hon körde upp en stor jorduggla. 

#älgjakt14 styckning

Idag styckade vi årets älgar. Det tog nästan hela dagen. 

Ny kniv - ESEE 5

För ett tag sedan fick jag hem en ny kniv. En ESEE 5. En rejäl överlevnadskniv med 6mm tjockt blad. Tung som skam, den väger bortåt 5 hg och en längd på sisådär 27-28 cm varav hälften blad så blir det en rejäl doning. Knivbutik anger följande data för kniven:

Tillverkad i USA
Livstids garanti!
Totallängd: 28cm 
Bladlängd : 13cm
Maximal tjocklek: 6mm
Vikt: 448gram (kniv endast)
1095-Stål, 55- 57 Rc.
Bladbredd: 4cm
Grind: Sabre
Handtag: Canvas Micarta med urgröpning för bågborr.
Slida: Kydex, svart 
Rygg: Med jimping

Det första jag gjorde var att slipa om eggvinkeln på bladet. Den var 20+20 grader, jag vill ha skarpare vinkel på mina blad. Om jag hade huggit mer ved med mina knivar så hade jag nöjd mig med en trubbigare vinkel men nu använder jag dem inte så, jag använder dem i princip uteslutande i jaktrelaterade sammanhang.

Häromdagen testade jag kniven på riktigt. Eller ja, jag testade i alla fall att stycka ett lamm med den. Hade  ingen direkt förhoppning om att det skulle grå bra eftersom jag vanligen styckar med rätt smala knivar. Tycker man kommer åt bra på det viset. Man skulle kunna säga att jag använder urbeningsknivar.

Kniven var vid praktiskt arbete, trots sin storlek och tyngd väldigt lättarbetad. Kanske beror det på att den har en fenomenal balans om man håller i den främre delen av handtaget med pekfingret ut längs bladet. Det var alltså inga problem att stycka med den. Kanske inte mitt förstahandsval men absolut inga problem. Tyngden i kniven gjorde att man bara genom att lägga lite egen tyngd bakom lätt skar igenom lederna mellan ryggkotorna. Så hade jag velat göra kotletter hade det varit busenkelt. Kniven är förtroendeingivande och jag har inga som helst betänkligheter att skära i ben eller bända med den. Kort sagt, en djävligt robust kniv.

Kan köpas på knivbutik för 2199 kr om man inte vill beställa direkt från USA.

Vacuumpackning av kött

Styckade en bagge tidigare idag. Passade på att inviga min vacuumpackare. Nu förstår jag att jag varit dumsnål som inte investerat i en tidigare. 

...och så var de bara sex...

Idag var jaktlaget ute och försökte ta den sista kalven. Det var på min hemmamark så jag borde såklart varit med. Men inte. Jag var hemma och slaktade två får istället. En bagge och ett tacklamm. Nu är vi nere i sex får. Två till skall bort så fort jag styckat dagens slaktkroppar.

Fyra tackor blir kvar över sommaren de kommer stt slaktas tillsammans med lammen till hösten. Sedan blir det tomt och vi fåt fundera över vad vi skall göra med marken. 

Beslutet att dra ner känns bra. Inte minst som tre olika vargindikationer noterats i närområdet de senaste veckorna. Jag har tidigare förklarat varför "rovdjursavvisande" stängsel inte är något alternativ här. I korthet handlar det om trafiksäkerhet. Min mark skulle fungera som en led för viltet. En led som för viltet till landsvägen. Ingen bra ide tycker jag. Effekten blir då att vargen istället får minska den hävdvunna biologiska mångfalden. Bra jobbat SNF och WWF! 

Styckning av missbildat rådjur

Igår styckade jag smaldjuret jag sköt för en vecka sedan. Inga konstigheter egentligen förutom att jag var mycket nöjd över en sanslöst marginell köttförstöring denna gång. Ibland kan det vara lite trist att behöva skära bort en massa, inte minst om man träffar något rörben i bogen och det sticker splitter åt alla håll. Det blir en väldig massa putsande då.

Hur som helst. Djuret hängde i ena bakbenet, vanligen hänger jag i käken eller revbenen, men inte denna gång. Styckningen började alltså med bogarna, därefter slaksidor och rev. Reven sågade jag till grillbitar, annars brukar det bli färs men jag hörde efter med min 9-åriga dotter vad hon tyckte och då var det grillade revben som gällde... Utan minsta tvekan.

När reven var borta och jag skulle börja fundera över sadeln såg jag något märkligt:

Ser ni?
Jag lägger in en delförstoring som ni gärna får klicka på:

Djuret saknar ett revben! Det finns ett på höger sida men inget till vänster!

Jag kontaktade SVA, de tyckte det var intressant men hade egentligen inga andra exempel på detta. Däremot nämnde de lokal förekomst av scolios hos älgar som en parallell. På SVA såg de gärna att man kontaktar dem om man finner liknande förändringar.

Tomtarnas köttverkstad

Min kära hustru kom upp till slaktladan och kollade till oss tidigare idag. Hon blev full i skratt och  tyckte vi såg ut som ett gäng tomtar. När jag såg hennes bilder förstod jag varför....

....gör du?

Älgjakt dag 1 i 10 bilder

 Första passet på älgjakten var ett uppvuxet hygge. Inte så särdeles bra sikt. Men jag tror att det kan vara bra för grisjakt..... Det kändes så.

 Hightech och lowtech, goretex och ylle. Det bästa av två världar. Och lite skägg för att inte frysa i ansiktet....

 Årets första djur var en ko. Ett ensamt hondjur alltså, ingen mjölk i juvret så antingen har hon förlorat sin kalv tidigt eller gått i tomme. Av jaktlagets 20 medlemmar var 15 med på älgjakten första dagen. Sedan brukar de sakta droppa av en efter en.

 Hon var rätt stor för våra trakter.

 Skytten fick ta hand om urtagningen. Det var andra älgen som föll för hans kulor sedan han kom med i jaktlaget för 7 år sedan.

 Självklart handskar!

 Och det åker ut lättare när djuret ligger i en backe...

 Frakt med lastmaskin till den ladugård som vi har som slaktbod.

 Ända fram till dörren kan man köra.

Andra passet..... Då gick det åt mycket kaffe eftersom jag gick upp 04.40 för att hinna med allt på morgonen. Jag går nog upp halvannan timme senare dag 2 tror jag.....

Recension: Rådjur Dovvilt - Vilthantering med Thomas Ekberg

Nu har det kommit en bok om hur man tar hand om rådjur och dovvilt, det är den andra boken i en serie böcker som Peter "dogworks" Ekeström och Thomas Ekberg ger ut. Thomas har berättat och visat medan Peter har skrivit och fotograferat. Boken är i fyrfärg, två spaltig layout och på ca 100 faktaspäckade sidor.

Rådjur och dovvilt hanteras i mångt och mycket på samma sätt. Passningen görs likadant (den är väl beskriven). Flåningen likaså, här beskrivs såväl hur man flår framifrån som bakifrån. Själv har jag efter ett åttiotal flåningar av djur i denna storlek kommit fram till att jag helst flår framifrån. Tycker av någon anledning att det är absolut enklast. En sak som Ekberg rekommenderar som jag själv inte alltid tillämpar är att man skall se till att få in djuret så fort som möjligt i slaktboden för flåning och därefter putsning av skottytorna. Är det kallt ute brukar jag dock vänta med flåningen, då vill jag behålla lite av djurets värme i musklerna så att man slipper köldsammandragningar.

Därefter beskrivs grov respektive finstyckning av rådjur respektive dovvilt. I dessa partier samspelar text och bild väl. Mitt ibland den löpande faktatexten finns det gott om insprängda små fakta- och tipsrutor. Ett av de första tipsen är ett som jag redan tillämpar, att "städa" smutsiga köttdetaljer med ättika. Perfekt om det spillts lite vom eller så i bukhålan. Jag har alltid en sprayflaska med ren ättika till hands när jag gör i ordning slaktkroppen för hängning i mitt slaktutrymme.

Hur som helst. Detta är en bra och användbar bok. Jag tycker personligen att man kan läsa denna sorts böcker många gånger, de olika författarna har lite olika käpphästar och efter ett tag hittar man sig egen väg. I jämförelse med många andra liknande böcker står denna bok sig väl, den är utförlig och detaljerad. Text och bild samspelar på ett sätt som gör att man förstår vad som menas. Jag kan rekommendera den. Jag tror att den tillsammans med de övriga i serien och Jägarens nya kokbok är i princip allt man behöver läsa för att klara ut de vanligaste situationerna man kan ställasinför i fråga om slakt och styckning. För den som inte jagar men som kanske håller får för hemslakt är boken också bra, lamm och mindre vuxna djur kan tas omhand på samma sätt som rådjur medan större tackor och baggar kan styckas som dovvilt. Kort sagt, en bok jag kan rekommendera.

Boken kan t.ex. köpas från Bokus för 255 kr, AdLibris för 261 kr eller från förlagets egen bokklubb för 229 kr (VIP betalar 199 kr).

Tuppslakt

Idag tog vi tag i saken. Idag slaktade vi av överskottet tuppar. För så är det när man har höns, det blir snabbt väldigt många tuppar, får faktiskt intrycket av att mer än hälften av alla ägg som kläcks blir tuppar och inte hönor.

Hur som helst, vi slaktade 6 tuppar. Kvar har vi en öländsk dvärgtupp och två åsbotuppar. En öländsk dvärghöna ligger på ägg så antagligen blir det läge för ny slakt frammåt jul till.

Att ha egna höns ger med andra ord såväl goda ägg som etiskt riktigt höns/tuppkött. 

Not: Bilden är en arkivbild från en tidigare slakt. Det blev inga bilder på detta idag.

Det är skillnad på jakt och slakt! Kommentarer till en krönika i GP

I dagens GP kunde man på sidan 2 läsa en krönika signerad Ingrid Lomfors (författare, historiker, generalsekreterare Judiska församlingen Stockholm). Hon skriver om slakt och kött på ett intressant sätt, men samtidigt onyanserat och okunnigt. Men det är klart, poängen är att slå ett slag för kosher- och halalslakt. Personligen kan jag för lite om denna typ av slakt för att uttala mig. Men jag vet tillräckligt mycket om slakt i sverige och andra delar av världen för att vara fullständigt på det klara med att hemslaktade djur har lidit mindre än de djur vars kött man kan köpa över disk.

Krönikan inleds med lite resonemang kring att man borde vara vegetarian, bland annat lyfts problemet med idisslarnas produktion av växthusgaser fram och att köttindustin producerar med växthusgaser än transportsektorn. Det resonemanget tycker jag är lite snett, man måste göra skillnad på om växthusgaserna man diskuterar är långtidsbundna eller korttidsbundna. Sedan kan man ju fundera över vad som produceras när växter bryts ner naturligt, hade inte kossans ensilage blivit växthusgaser även om nu inte kon fått processa den i sin mage? Denna typ av svepande generalisering som görs i krönikan äv vanlig och gör också att man totalt ignorerar de betande djurens betydelse för den biologiska mångfalden.

Däremot intämmer jag i krönikans grundläggande kritik mot köttindustins globalisering och att man som konsument ofta har svårt att förstå varifrån köttet egentligen kommer. T.ex. kommer (coop) Änglamarks ekologiska bacon från tyskland, där är reglerna för ekologisk svinproduktion sådana att svinen för visso får vara ute men det räcker med betongplatta vilket såklart gör att de inte kan böka....

Jag instämmer i den grundläggande kritiken mot västvärldens djurhantering i samband med slakt. Men jag vet inte om jag tycker att kosher eller halal slakt är alternativet, jag kan för lite och jag kan därför inte ta ställning till det Lomfors påstår om kosher och halalslakt:

Den religiösa slakten har en etisk utgångspunkt. Därför får inte industriell slakt förekomma, varje enskilt djur skall visas respekt.

Nae. Jag tycker nog att modellen snarare vore att man skulle öppna upp för att djurföretagare lättare skulle få tillstånd till gårdsslakt samt  att öka mängden jakt i samhället... Och vad gäller jakt så kommer Lomfors med den vanliga lite svåra och svepande kritiken mot älgjakt, dvs att 10% av älgarna skadeskjuts varje år. Men varifrån har hon fått siffran och vad representerar den? Är skadeskjutning de tillfällen där man varit tvungen att plocka fram en eftersökshund? Har man då skiljt på dödsök och skarpa eftersök? Personligen ser jag bara problem när man skriver så, och jag är inte ensam om att påpeka detta. En något högre siffra, 14% används i renodlade anti-jakt kretsar.

Nåja. Trots att jag har detaljer att invända mot i krönikan så tycker jag att den var intressant. Men speciellt förvånad är jag inte. Det är "inne" att diskutera dessa frågor just nu, vilket jag pekat på så sent som härom dagen.

Vildsvinskött och försäljning därav - brottsligt?

Blocket är en fantastisk plats att sälja konstiga saker på. Det är en plats att göra fynd på. Det är också en plats för häleri, lurendrejeri och försäljning som går direkt mot gällande lagstiftning.

En sådan försäljning, som man väldigt ofta ser, är annonser för vildsvinskött. Här är ett par dagsaktuella exempel från Blocket:

Kanske ett helgrillat vildsvin skulle vara perfekt till grillfesten?
Eller kanske bara fylla på frysen?
Vi levererar hela vildsvin, trikintestade och klara att äta!
Beställning görs via mail
Viktigt att det framgår om man vill ha en gris över 50kg eller under!
Normal leveranstid är 1 vecka.
Pris: 45kr/kg

Ett annat, där är kg priset 20 kr högre:

Kött säljes styckat eller Hel eller halv kropp, Kanon gott o grilla. Finns även färs.
O du kan även beställa rökt kött.
Välkommna. 

För ett par år sedan fick livsmedelsverket i uppdrag att utreda möjligheten att förenkla försäljningen av vildsvinskött. Tanken bakom detta är såklart att man vill stimulera en ökad avskjutning av vildsvin, problemen är lokalt så stora att man så sent som förra veckan i ett gemensamt pressmeddelande från lrf & jägareförbundet blekinge ville begränsa (i skrivelsen stod förbjuda men man gör nu lite av en pudel) utfodringen av vildsvin i Blekinge. Men livsmedelsverkets svar på utredningen innebar små, om ens några, förenklingar av försäljningen av vildsvinskött från jägare till privatperson. Man skapade ett förslag, ett mycket komplicerat sådant,som i princip innebär att det är på tok för komplicerat för att vara praktiskt tillämpbart. Ni kan läsa förslaget HÄR, det räcker med att kika på sammanfattningen på sidorna 3-4.

Mycket kött får man som jägare sälja privat varje år, t.ex. 25 älgar, 250 rådjur, 75 hjortar eller 10.000 fasaner (motsvarande). Men då är slaktkropparna bara urtagna inte flådda. Vill man sälja flådda slaktkroppar eller kanske till och med styckade så är det 1 älg, 3 hjortar, 10 rådjur eller 1000 änder (motsvarande) som gäller. För vildsvin gäller som sagt andra regler!

För vildsvinskött gäller att allt vildsvinskött som säljs måste ha passerat en vilthanteringsanläggning innan det säljs vidare. Detta skiljer hanteringen från när jägaren eller någon i jaktlaget behåller vildsvinsköttet. Då behöver djuret inte lämnas in till en vilthanteringsanläggning. Då räcker det att man själv postar ett trikintest till godkänt laboratorium.

Eftersom de tidigare citerade blocketannonserna förefaller vara utlagda av privatpersoner så har vi här att göra med försäljning som inte följer reglerna. Men hur ses detta från myndighetshåll? Bara för att något är förbjudet är det inte säkert att det finns någon påföljd kopplad till brottet! Är det bara aja-baja som gäller för sådan försäljning? "Vanlig" svartslakt handlar om olaga livsmedelshantering samt ekonomisk brottslighet, så nog borde liknande tillämpning även gälla privat försäljning av vildsvinskött? Det kan vara bra att fundera på innan man lägger ut kött till försäljning! Oavsett om det är trikintestat eller ej!

Recension: ÄLG - Vilthantering med Thomas Ekberg

Härom dagen kom Vilthantering med Thomas Ekberg - ÄLG med text och bild av Peter Ekström. Detta är den första i en seria om fyra böcker kring vilthantering. Var och en tar upp lite olika djurslag, om jag förstår saken rätt blir rådjur & dovvilt nästa del i serien. Orsaken till att böckerna ges ut är enligt Ekberg att man kan ta jägarexamen, skaffa vapen och jaktmark utan att någonsin varit i närheten av ett dött djur eller en slaktkropp. Dessa böcker skall hjälpa novisen och för den delen även de som redan kan, att göra rätt.

Boken håller Setterns vanliga format, dvs ett näst intill kvadratiskt format (skuren A4?). Boken är på knappt 100 sidor och innehåller, helt korrekt, mer bilder än text. Texterna är mer för att förklara bilderna än tvärt om. Men nu är det ju fråga om en handbok, en bok för praktisk användning. Om jag förstår saken rätt så har Thomas Ekberg visat och berättat medan Peter Ekeström har fotograferat, antecknat och skrivit.

Boken är indelad i tre huvudkapitel samt för och efterord. Huvudkapitlen är:

• Passning av älg i skogen
• Flåning och sotning i slaktboden
• Styckning

Boken är väldigt hands on och beskriver väl i ord och bild hur man skall göra. Det är mer av en handbok än t.ex. Jägarens nya kokbok vars vilthanteringsdel är mer "akademisk" i den bemärkelsen att det förklaras vad som sker i köttet vid mörning mm. Ekberg lägger stor vikt vid hygien, detta i likhet med övriga seriösa böcker på marknaden. De flesta jaktlag kan nog förbättra hygienen. En sak som förbättrats i mitt jaktlag är t.ex. att de flesta nu för tiden använder plasthandskar.

Olika skolor
Sedan finns det flera olika skolor vad gäller vilthantering. Ekberg förordar t.ex. att man skall använda vatten för att spola rent, i andra böcker kan man läsa att vatten är totalförbjudet och bara sprider ut bakterierna över ytan. På annat håll har jag läst att det inte är fel att spraya slaktkroppen med ättika för att döda av bakterier, men sådana metoder tar inte Ekberg upp. Ekberg vill hänga djuret flått och färdigt medan man på andra håll kan läsa att det när det är lite kallare utan är bra att hänga djuren med pälsen kvar för att behålla värmen i kroppen och inte kyla ner den för fort.

Med andra ord så finns det många olika sätt som är rätt. Det gäller att hitta det man trivs med!

Finns det då en marknad för en sådan här bok?
Jag menar, det finns ju redan ett par i handeln. Jägarens nya kokbok tar ju upp samma sak. Och Styckning av vilt tar upp delar av innehållet. Skulle tro att Älgen efter skottet också tar upp dessa saker även om jag inte har den i min bokhylla för jämförelse.

Svaret på frågan blir, trots att det finns andra böcker på marknaden, ett tveklöst ja. Det visar om inte annat att man kan göra rätt på många olika sätt. Jag tycker att det finns en poäng i att läsa så många böcker som möjligt i ämnet och utifrån dessa prova sig fram till metoder som passar en själv så bra som möjligt. Det kan t.ex. finnas begränsningar i utrymmen vilket gör att man är tvungen att göra vissa val. Oaktat detta så håller jag till 100% med Ekberg i hans åsikt att man alltid skall försöka lära sig mer om det man håller på med. Och kanske är det just där vi har orsaken till Ekbergs popularitet, han är villig att lära ut det han kan! Och han har hittat bra metoder att göra det på!

Hiss eller diss?
Har ni nu orkat er igenom recensionen så förstår ni att jag tycker att boken är bra. Men jag tycker att den bör läsas tillsammans med Jägarens nya kokbok. Det är två böcker med delvis olika syn på vilthantering och som just därför kompletterar varandra mycket bra.

Priser:
Vilthantering med Thomas Ekberg - ÄLG har ISBN 978-91-7586-643-7 och ges ut av Settern. Den kostar 261 kr på Ad Libris, 255 kr på Bokus, 229 kr på CDON, 230 kr Bokia, 229 kr på Jakt&Fiskeklubben,252 kr på Bokextra, 255 kr på Ord&bok

Kuriosa
CDON har för övrigt en annan omslagsbild för boken på sin hemsida, jag tycker att den som väl kom i tryck var betydligt bättre, vad tycker ni?

Övrigt:
Vill du bläddra lite i boken kan du göra det HÄR.
Peter Ekström är annars skribent i t.ex. Jaktmarker och Fiskevatten, han har företaget Dogworks vars FB-flöde jag läser med mycket stort intresse.

Tillägg om gårdagens rådjur...

Ett litet tillägg som jag glömde nämna angående gårdagens rådjur.

När jag efter många turer väl kom hem med hund, barn och smaldjur så började jag med att hänga henne inne i ladugården. Efter att ha kommit i ordning med familjen stack jag ut i ladugården och flådde henne.

För det första kunde jag konstatera att jag aldrig fällt ett rådjur med så liten köttförstöring tidigare. Kulan hade slagit sönder bröstben och lungor. Båda bogarna var intakta. Efter att ha skurit loss dem för att få bort levrat blod mellan hinnor etc tror jag att jag tappade kanske totalt ett hekto kött/muskler. Mer var det inte. Träffar man något av rörbenen i bogen har det ju hänt att hela bogen fått kasseras, eller en träff i ryggraden som skickat en massa splitter åt alla håll...

För det andra så hade hon någon gång tidigare blivit påskjuten. På vänster sida av kroppen fann jag ett dussin hagel direkt under skinnet. Jag funderar på om haglen läkt ut ur musklerna och vandrat ut men fastnat under skinnet. Kan det vara så? Haglen var jämt spridda från övre delen av nacken till låren. Det gör att jag misstänker att någon skjutit på henne på lite väl långt håll. Att haglen var väldigt "mjöliga" antyder att de funnits ett bra tag i kroppen, var hon måhända kid när det hände?

De välbevarade bogarna har fått mig att fundera på om de inte borde torkas. Skall fundera lite på om jag skall torka dem hela eller i tunna skivor. Ett intressant vinterprojekt tycker jag allt att det kan bli! Och om jag genomför det så skriver jag såklart om det här.

Styckning av älg

I fredags styckade min grupp kvigan som sköts i början av veckan. Jag kom lite sent eftersom jag just slaktat en bagge hemmavid. 132 kgs slaktvikt hade kvigan.

Kniven längst ner i bild är en gauchokniv (verijero) som jag köpte när jag jobbade i Argentina. Väldigt bra kolstål i bladet så den är perfekt vis styckning.

Dagens självhushållningsinsats

Dagens självhushållningsinsats får sägas vara slakt av ett bagglamm.

Egentligen borde lammslakten vara i full gång, men jag har jobbat rätt mycket och lagt mycket ledig tid på Missan. Men nu var det dags. En bagge av de fyra eller möjligen fem lamm som skall slaktas togs omhand. Jag brukar ta ett djur nu och då, har lite svårt att "processa" flera djur i stöten. Därför händer det rätt ofta att sista bagglammet inte slaktas förrän i mars, dvs när han börjat närma sig ett års ålder.

Våra får har flera uppgifter:

1. De är ett levande köttföråd.
2. De håller landskapet öppet och bidrar därigenom till den biologiska mångfalden och vår livskvalitet.
3. De ger oss skinn och ull.

Behöver jag säga att jag tycker att lamm och fårkött är väldigt gott? Den som är nyfiken på vad jag brukar laga av mitt lammkött rekommenderas ett besök på min lammblogg, Lamm på en höft. Rota runt lite där så finner du bortemot 250 lammrecept.