Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!
Visar inlägg med etikett medicin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett medicin. Visa alla inlägg

torsdag 25 januari 2018

Husdjurens hälsa - ökad försäljning av antidepressiva medel

Det kan vara påfrestande för den mentala hälsan att läsa METRO på väg till jobbet. Idag var det två artiklar som hade kunnat få blodtrycket att stiga om man hade varit mer kolerisk än jovialisk.

I en insändare så hyllar signaturen "Henrik" aktivisterna som jävlas med jägare i skogarna. Utgångspunkten är den video som synts på nätet ett par dagar där jägare avlägsnar aktivister från privat mark (ser ut som en gårdsplan). Att det hela föregåtts av kraftiga provikationer nämns inte när videon sprids och det nämner inte heller "Henrik". "Henrik" tycker att det är en samhällsfara att sådana människor (jägarna) bär vapen, som grädde på moset skriver "Henrik" om jägarnas hundar som hetsas på djur. Insändaren avslutas med orden Jag vill också gärna vara och tänka som dessa aktivister. Personligen hoppas jag att "Henrik" aldrig blir det, för bland dessa hans förebilder finns allt från mordbrännare till gamla nazister som bara riktat om sitt hat från invandrare till jägare. Istället borde "Henrik", för att förstå det han kritiserar, läsa på lite mer och då inte bara aktivistmaterial utan lite god jaktlitteratur, varför inte börja med Sten Christofferssons vid det här laget klassiska Jakt i Norden. Det är svårt att hitta skribenter som är mer pedagogiska, sakliga och kunniga än Sten var.

Den andra påfrestningen jag utsattes för var en artikel om husdjurens mentala hälsa och hur mycket veterinärernas förskrivning av husdjurspsykofarmaka ökat de sista 10 åren. Räknat i antal av veterinär förskrivna askar psykofarmaka så är det frågan om en fördubbling, kostnaden likaså.
Grafen ovan visar kostnaden för djurspykofarmaka exklusive moms. 2009 rörde det sig om 1964 förskrivningar och 2017 rörde det sig om 4462 förskrivningar. Receptarvodet veterinärerna tar ut varierar men ligger fårn 75 kr (vid besök) till 200 kr för ett telefonutskrivet recept. Räknar vi på det så innebär det att de utskrivna recepten 2017 bara i receptarvode kostade kunderna 3.334.650-8.924.000 kr. Förskrivningsavgifterna är alltså vida högre än kostnaderna för själva medicinerna. Det intressanta i sammanhanget är att förskrivningsökningen är direkt kopplad till när veterinärbranschen blev intressant för riskkapitalbolagen och deras uppköpsvåg av djursjukhus och djurkliniker vilket skapat dagens situation. Man kan alltså misstänka att ökningen inte nödvändigtvis sker på grund av att våra husdjur behöver psykofarmaka utan har att göra med att veterinärbranschen hittat fler "behov" de kan få omtänksamma djurägare att köpa. Kort sagt, jag misstänker att medicinförskrivning är de mest vinstdrivna veterinärbolagens strategi för att öka sina intäkter ytterligare.

Så nästa gång du besöker en veterinär anställd av Ani-Cura eller Evidensia och denne vill göra extra undersökning av ditt djur eller skriva ut medicin ditt djur inte hat förut, fråga dig då om det verkligen är medicinskt motiverat eller om det är frågan om en krämare som vill sälja fler produkter. Och om du inte vet så fråga veterinären så mycket du kan, låt inte hen komma undan med "vi behöver veta mera för att ställa diagnos". Men egentligen, om det inte är extremt akut eller en särskild specialist som du behöver träffa, så gå till en fristående veterinär. Det är bättre för din plånbok och det gör att djuret inte utsätts för mer än nödvändigt.

måndag 29 december 2014

Sälfinger

Eftersom jag råkade skära mig i samband med säljakten på juldagen så har jag fått anlednig att läsa in mig på "sälfinger". Det finns en bra artikel om detta i Läkartidningen nr 21-22, 2004. Såhär beskrivs det hela.

Sälfinger är en elakartad infektion orsakad av mykoplasma. Den är ytterst smärtsam och kan orsaka skador på leder. Typiskt för den är att den inte sprider sig utan håller sig till det skadade området/fingret. Smärtan är i vissa fall så kraftig att de drabbade själva amputerat sitt finger.... Inkubationstiden är vanligen 4 dagar med kan variera mellan 1 och 15.

I mitt fall har det nu gått 4 dagar utan att jag märkt några tecken på infektion, men det är trots detta allt för tidigt att ropa hej.

För att undivka risk att drabbas så skall man bära yttre skydd vid hantering av sälar, dvs handskar. Om ett skärsår uppstår skall fingret tvättas noga i tvål och vatten därefter sprit. Jag tvättade noga dock ej med sprit.

Infektionen behandlas vanligen med tetracykliner, vanligen doxycyklin 200 mg/dygn i två veckor.

Vi får se vad som händer. Jag lär återkomma om sakernas tillstånd blir värre....

måndag 17 februari 2014

Läkarna vill inte ta det ansvar vapenlagen kräver...

...hur skall man annars tolka ordföranden i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd,  Thomas Flodins, utspel i Läkartidningen härom sistens. Bakgruden är att läkarna genom ändringen i vapenlagen 1996 har en skyldighet att anmäla olämpliga vapeninnehavare. Detta skall leda till färre brott och färre självmord. År 2012 anmäldes 1 040 patienter till polisen. Av dessa saknade 70 procent vapen. Antalet anmälningar anses av myndigheterna för lågt och Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att utreda hur antalet kan öka.

Läkareförbundets Thomas Flodin skriver:
Åter till vapenlagens förhoppningar och krav på läkarkåren. Myndigheterna tycks anta att det i hög utsträckning är medicinskt olämpliga individer som begår brott. Detta är ett obestyrkt antagande med relativt låg sannolikhet.
Vårt letande efter medicinskt olämpliga vapeninnehavare skulle därmed ha låg specificitet. Det skulle dessutom ha låg sensitivitet då våra metoder att identifiera medicinskt olämpliga är och kommer att förbli mycket grova. Att prognostisera ett beteende är inte lätt ens för läkare. Varken Anders Behring Breivik eller Peter Mangs hade stoppats av en enkel läkarbesiktning.
En diagnosmetod med både låg specificitet och sensitivitet borde inte få användas i evidensbaserad verksamhet. Kravet på att öka antalet anmälningar kommer dock att ha vissa effekter. Förtroendet för vården riskerar att påverkas negativt. Läkarens roll som myndighetsföreträdare blir uppenbar vid varje läkarbesök.
Ett antal patienter kommer sannolikt att undvika kontakt med vården av rädsla att bli polisanmälda. Läkare får använda sin dyrbara tid till uppgifter av litet eller obefintligt värde. Annat viktigt arbete och and­ra patienter blir lidande.
Det finns åtgärder som bör ge något bättre effekt. Läkarförbundet har länge förespråkat att den som söker vapenlicens får bekosta en riktad läkarundersökning som bör förnyas vart femte till vart tionde år. Ett liknande system är på väg att införas i Norge. En ökad jakt på de illegala vapnen, gärna i kombination med inlämning av vapen utan licens, så kallad vapenamnesti, kan genomföras.
Insmuggling av illegala vapen måste i större utsträckning stoppas. Möjligheten att förvara stora mängder vapen i hemmet bör begränsas. Dessa åtgärder ger sannolikt bättre effekt på våldsbrott med vapen än att tvinga läkare att anmäla sina patienter som i de flesta fall är vapenlösa.
Socialstyrelsens pågående arbete bör få nya direktiv. I stället för att sträva efter fler polisanmälda patienter borde de medicins­ka kraven för innehav av vapenlicens definieras. Den som väljer att ansöka om vapenlicens bör kolla sin hälsa på samma sätt som en blivande bil- eller bussförare.
Delvis håller jag med och delvis tycker jag att Flodin förespråkar att läkare skall ställa patientansvaret högre än samhällsansvaret. Att det egentliga problemet är de insmugglade vapnen håller jag med om. Men jag tycker att Flodin är orättvis när han säger att läkare inte hade kunnat förhindra Breivik eller Mangs när läkare tveklöst hade kunnat hindra fänrik Flink från att genomföra sina dåd i Falun den 10/6 1994. Läkare kan göra skillnad och har det moraliska ansvaret att göra det. I det fallet måste samhällsintresset gå före risken att enskilda patienter inte uppsöker läkare av rädsla att förlora vapenlicenser. Att personer utan vapenlicens anmäls är inget egentligt problem. Däremot hoppas jag från att dessa anmälningar jämförs mot t.ex. misstankeregistret så att man den vägen med lite tur kan komma åt de illegala vapen som är det faktiska problemet i vårt land. Hade man kunna identifiera och avväpna Tommy Zethraeus den vägen? Zethraeus utförde de så kallade Stureplansmorden den 10/12 1994.

Jag tycker med andra ord att Thomas Flodin gör sig skyldig till ett feltänk när han försöker få läkarna att slippa ifrån sitt samhällsansvar i fråga om vapenägande. Därmed inte sagt att läkarna skall bära hela ansvaret. Alla delar av samhället måste göra sitt till för att få bort illegala vapen och identifiera olämpliga vapenägare. Skytteklubbar måste göra sitt. Jaktlag måste göra sitt. Grannar måste göra sitt. Gränskontroll och tull måste få resurser att göra sitt. Polisen måste ha befogenhet att göra sitt. Men fokus skall såklart vara just detta, illegala vapen och olämpliga vapenägare. Att ge sig på alla vapen i samhället, så som i praktiken föreslås i förarbetet till Betänkande 2013/14:JuU36 Skärpning av vapenlagen är synnerligen olyckligt och gränsar vad gäller några av förslagen till en fundamentalt ny rättspraxis och ett helt nytt synsätt på privat ägande.

torsdag 5 september 2013

Läkemedel i naturen - hur farligt?

Det sprids allt mer läkemedel i naturen. För det är ju så att vi pinkar ut oerhört mycket av de läkemedel vi stoppar i oss. Är det dessa läkemedel som ligger bakom de märkliga statistiskt avvikande dödsfallen bland vilt i sydöstra sverige? Det tror i alla fall en miljökemist på länsstyrelsen i Blekinge, men han får mothugg från SVA. Lyssna på SR P4 Blekinges inslag:


Lyssna: "Fåglar påverkas väldigt negativt av diklofenak"

lördag 24 september 2011

Nyrika kineser -> tjuvjakt på noshörning och elefant

TT journalisten Roland Johansson har idag haft en artikel om tjuvjakt i flera av de ledande dagstidningarna. Jag läste den i GP men hittad den online på DN.

Det senaste halvåret har priset på noshörningshorn och elefantbetar i konsumentled nått all time high, vilket innebär 650.000 kr/kg. Detta ligger i paritet med kokain och är dubbelt så mycket som för guld. Givetvis innebär pris och efterfrågan att tjuvjakten på elefant och noshörning blivit mycket lukrativ. Tjuvskyttarna (för -jägare är de absolut inte) jagar ofta från helikoptrar beväpnade med automatvapen, inte minst för att försvara sig mot parkvakter och deras stödtrupper. Regelrätta eldstrider är vanliga och många tjuvskyttar har dödats senaste året. Men tjuvjakten ökar ändå.

Grundproblemet är att djuren betraktas som levande apotek i den klassiska kinesiska medicinen. Och i takt med att allt fler kineser blivit mycket förmögna har efterfrågan ökat. Denna efterfrågan kopplas till stölden av hornen från en uppstoppad noshörning på naturhistoriska riksmuseet i Stockholm härom sistens. När det blivit för farligt att fälla nya djur söker man upp troféerna från kolonialtiden. Troféer som bland annat finns i Europa. Så det skulle inte förvåna mig om vi får läsa mer om bizarra stölder av jakttroféer i Europa framigenom.