Polisen anger själva att det inte skall behöva ta mer än 30 dagar att handlägga en vapenlicens. Det är alltså 30 arbetsdagar, dvs 6 kalenderveckor som avses. Tar det längre tid så finns det all anledning i världen att JO-anmäla Polisen för att det går för långsamt.
Att göra en
JO-anmälan är enkelt. Man går in på
JO-s hemsida och fyller i de uppgifter som efterfrågas samt anger vad det är man kritiserar, jag brukar skriva
Saktfärdigt handläggande. Brott mot förvaltningslagen §7.
Nu kanske vän av ordningen tycker att JO precis kritiserat Polisen. Det är riktigt. Men det är genom upprepade anmälningar som JO blir medveten om att att Polisen inte åtgärdat problemen. En JO-tjänsteman säger till
Svensk Jakt:
– Ärendet avslutas, men vi noterar naturligtvis ändå att det kommit in
en anmälan. Det är ett sätt att uppmärksamma JO på att problemen
fortsätter, och det kan påverka ett kommande beslut om att följa upp
tidigare kritik, eller att inleda en ny granskning, säger Per Lagerud,
byråchef på JO.
Ett problem är att Polisens förklaring till JO var full av svepskäl och vilseledande argument. Erik Lakomaa synliggjorde felen i en debattartikel i
Dagens Juridik härom sistens. Lakomaa skriver bland annat:
Även när det gäller orsakerna redovisar RPS
vilseledande uppgifter. I den nya tillsynsrapporten lyfter man bland
annat fram ”ofullständiga ansökningar” som en huvudorsak till de långa
handläggningstiderna – en förklaring som i princip lägger skulden på de
sökande. RPS uppger (s. 1) att mellan 40 och 80 procent av ansökningarna
behöver kompletteras. Vad ofullständigt är definieras inte, men vad RPS
sannolikt menar med ”ofullständiga ansökningar” är att dessa inte
innehåller uppgifter som polismyndigheterna på några håll i landet
kräver utöver de krav som återfinns i lag eller förordning
(exempelvis krävs på flera håll redovisning av tävlingsresultat eller
uppgifter om vilket djur som en jägare avser att jaga).
När RPS senare skriver att de längre handläggningstiderna beror på ”ändrad praxis” är det också troligen främst dessa nya krav som avses.
Att det inte handlar om felaktigt
ifyllda blanketter kan antas utifrån två förhållanden. Det ena är att
blanketten sett likadan ut i många år, medan problemet med utdragna
handläggningstider uppkom samtidigt som de nya krav som inte återfinns i
lag eller förordning började ställas.
Det andra är att möjligheten att
fylla i fel är begränsad. I princip alla licensansökningar rörande
vapen som köps av handlare skrivs nämligen ut av handlaren och bygger på
de uppgifter handlaren har registrerat om vapnet i sitt datasystem.
Detta torde normalt helt eliminera risken för felaktiga eller
ofullständiga licensansökningar.
Det är hård och intressant läsning. Den ger oss vapenägare anledning att fortsätta vända oss till JO, som trots att Polisen inte åtgärdat den kritik som levererades redan 2011. Ibland känns som vår enda offentliga juridiska och moraliska stöttepelare när det handlar om Polisens handläggning av vapenlicenser.