Kaffe

Det bästa kaffet är kokkaffet ute vid en öppen eld. Här kokar jag Lemmelkaffe i sällskap med kniven Enzo trapper som jag håller på att testa.

DIY: förvaringsväska till kaffepanna

Kaffepannan för kokkaffe är en viktig del av jägarens utrustning. Härom dagen köpte jag en ny eftersom min gamla börjar bli så vansinnigt obalanserad att det knappt går att använda. Det blev en Trangia 200324 på 0,9 liter, alltså helt perfekt för 1-2 personer.

En kaffepanna blir sotig och smutsar lätt ner väskan ordentlgit om man inte förvarar den rätt. Jag hade min gamla i en plastpåse, givetvis går det i en kökshandduk eller annat tygstycke med. Denna gång ville jag ha en bättre och snyggare lösning, så det fick bli ett syprojekt. Inte rocket science direkt men ändå något som krävde lite eftertanke.

Jag använder gammalt spilläder från bilindustrin, dvs samma typ av läder som finns i säten på finare Volvobilar. Det borde tåla en kaffepanna tycker jag...

Till att börja med klippte jag till en rund bit med samma diameter som bottnen på kaffepannan men med 1 cm sömsmån. Sedan tog jag en rektangulär* bit skinn och sydde fast ena långsidan på den runda biten. Därefter sydde jag ihop kortsidorna på den rektangulära biten. Med en snodd så var det klart.

Easy peacy!

________________________
*skall jag vara helt ärlig så var min bit inte rektangulär, den hade kortsidor och en långsida som låg i rät vinkel mot varandra men den andra långsidan var skinnbitens naturliga kant så den är oregelbunden men det spelar ingen roll.

DIY: Kaffepåse

Jag har stört mig på att jag inte haft någon vettig kaffepåse för mitt kokkaffe. Så härom dagen när jag hade ett nytt färskt paket Lemmelkaffe att packetera gjorde jag slag i saken. Jag sydde en kaffepåse....

Eftersom vi bor i tygriket så är det lätt att hitta en massa billiga material, tex läderspill. Spillet kommer från  underleverantörer till Volvo som syr lädersäten till lite lyxigare bilmodeller. Det är alltså skinn av hög kvalitet men antagligen garvat på ett mindre trevligt sät vilket kräver att man har kaffet i en plastpåse innuti läderpåsen.

Jag valde att sy en påse lätt inspirerad av mindre samiska förvaringspåsar. Det går att sy på massor av sätt men jag valde att sy en variant av denna, lite justerad med bredare buk och smalare hals än originalet för att inte allt för mycket kaffe skall rinna ut om påsen faller omkull. Nu får jag precis ner min hand i påsen. Snodden är tvinnat läder i två färger.

Här följer en serie bilder på hur jag gjorde. Skinnet var så tunnt att det går lätt att sy i en vanlig symaskin men jag valde att använda vår 80 år gamla huskvarna bara för att den har en sådan underbar råstyrka som man inte hittar i moderna amatörmaskiner.

My-mugg

Jag köpte ett gäng My-muggar till hustrun i julklapp. Trevliga och rejäla muggar med superfina motiv.

My-muggen kommer från konstnären My Hansson, antagligen har ni sett hennes alster på instagram, facebook eller i Jaktjournalen.

Test: Growers cup

När jag var på XXL härom sistens knep jag ett dussin påsar med kaffe som jag tyckte verkade vara en smart idé. Det är påsar med kok/presskaffe. Man häller kokande vatten i påsen, låter det dra ett par minuter innan man häller upp. Detta låter genialt!

Jag testade ett kaffe från Etiopien och ett från Brasilien, Det ena var både eko och fair trade, det andra bara eko.

Själva tillredningen var enkel. Men smaken? Arga Gubben i Barbro Lindgrens böcker om Loranga, Mazarin och Dartanjang hade varit nöjd, det var ett riktligt blaskkaffe! Lemmelkaffe är bättre alla dagar i veckan!

Ekbergs jägarkaffe

Var en sväng förbi Mikael Jägare på morgonen. Bra samtal och gott kaffe. Ekbergs jägarkaffe, ett bryggkaffe som i smaken drar åt kokkaffe. Riktigt lyckad rostning! Kaffet kan beställas HÄR.

Ekberg kaffe

Såg just att Ekberg/Jägare lanserar ett kaffe tillsammans med bergstrands kafferosteri:

Ett mörkrostat bryggkaffe. En kokvariant utlovas. Blir det en konkurrent till Lemmelkaffe måntro?

Årets julkaffe - lemmel-kaffe!

Det kom ett provpaket på posten. Ett paket kokkaffe från det lilla rosteriet lemmel-kaffe. Innan jag skriver var jag tyckte om kaffet kanske jag skall förklara min kaffesmak.

Jag började dricka kaffe i högstadiet. På ett sommarjobb där kaffe var det enda som var gratis i fikarummet.... Till att börja med hade jag socker i, men det övergav jag snabbt. Hemifrån har jag ingen kaffekultur att falla tillbaka på. Mina föräldrar är praktiska 40-talister som tycker att pulverkaffe är guds gåva till mänskligheten. De skulle inte förstå en god kopp java ens om den hoppade upp och bet dem i rumpan...

Kaffe fick jag med andra ord lära mig på egen hand. Och när jag väl som 20-årign flyttat hemifrån till Göteborg gick det fort att hitta min smak. Det var mörkrost som gällde. Innan espressokafeerna började poppa upp som maskrosor ur asfalten så höll jag mig till ett kafé som serverade koppbryggt kaffe av nyrostade Zoegasbönor. Skånerost var det jag fastnade för. Och när kaffe skall lagas i stor mängd så är det Zoegas jag håller mig till. Nu för tiden oftast Hazienda, då den är fair-trade vilket är ganska viktigt i den annars ganska fula kaffe-branschen.

Till skogs har jag oftast med en termos med antingen presskaffe (Zoegas prezzo) eller någon espressodryck. Antingen en riktigt liten termos med ren espresso eller en halvstor termos med caffe latte.Ibland har jag haft med mig Zoegas prezzo och kokat på plats, men den är lite för finmald för att vara optimal även om det är en bra rostning.

Det är med den bakgrunden som mina åsikter om lemmel-kaffe skall ses. lemmel-kaffe har bara en rostning och en malning. Det består av mörkrostade Arabicabönor och kaffet är malt för att kokas. På förpackningen hänger en liten påse kaffesalt.

Hur som helst. Igår var det dags att prova. Jag hade ett pass på en kulle invid en väg. Regnet öste ner och där fanns inget torn att sitta i. Alltså ställde jag mig under en gran för att få lite skydd. Allt var blött, så att få igång elden var inte det lättaste men det gick. Precis när den fått fäste i kvistar och kottar blev det upptag i skogen precis SV om mitt pass. Kanske 300 m bort fick den unga gråhunden till ett kort ståndskall på en älg. Jag var tvungen att splittra uppmärksamheten mellan jakt och eld. Men till slut hade jag hällt först vatten sedan kaffe i den gamla kannan. Då kunde jag rikta hela min uppmärksamhet mot ljudet av hundskall som sakta försvann i fjärran. Ett gångstånd avlägsnade sig.

Efter en stunds lyssnande i regnet kände jag en distinkt kaffedoft komma krypande. En riktigt aromatisk doft som blandade sig med röken från det fuktiga bränslet.

Jag tog några steg tillbaka och plockade fram min kåsa ur ryggan. Hällde upp den första koppen lemmel-kaffe och förde den mot munnen. Höll den stilla under näsan och drog in ett djupt andetag. Aromen var förträfflig och jag läppjade kaffet. Första munfullen var så varm att jag inte hann känna någon smak, men efter att ha blåst lite gick det bättre. Ett distinkt fylligt mörkrost. Nästan ingen syra eller beska. Kort och gott, ett mycket finsmakande kaffe.

Beroende på jaktform så är det absolut ett kaffe som kommer att få följa med ut igen. Det blir tveklöst vad jag tar med mig till fjälls i vår och sommar på de planerade turerna. Och vem vet, kanske blir det ett äkta kaffekok när min familj firar jul hemma hos mina föräldrar!

Är du nyfiken på att prova lemmel-kaffe? Här kan du beställa via postorder. Här hittar du en återförsäljare nära dig.

Inte sova bara kaffe!

Fredagskaffet blir....

lemmel-kaffe.
Har en förpackning som skall provas.

lemmel-kaffe är mörkrostat kokkaffe. Skulle tro att det är det optimala för skogen för en sådan som mig. Hemma dricker jag annars primärt espresso med eller utan varm mjölk. På jobbet kan vi välja mellan två bryggare. I den ena puttrar ett Arvid Nordqvist mellanrost och i den andra ett Zoegas mörkrost. Fairtrade båda två. Jag väljer såklart Zoegan. Mörkt skall det vara. Därför är det inte utan att jag har vissa förväntningar på det stundande kaffekoket....

Jakt + Kaffe = sant

Igår var jag ute en kort vända och luftade båda hundarna. Först traskade jag och Essa igenom storskogen, min förhoppning var att stöta upp någon morkulla eller liknande men det blev som vanligt en nötskrika. Sedan släppte jag Missan i kraftledningsgatan och vidare ner på gärdena. Hon tog såklart upp rådjur efter ett tag. Vi såg även en älgko med kalv, den var också intressant att spåra tyckte terriern....

Avslutade med att koka lite lunchkaffe.

 Först ut var Essa. Här i en mosse med älgspår. Hon fick som vanligt upp rådjur men jag kallade henne av den aktiviteten.....

 Mina jaktkläder och min utrustnign är ett enormt hopplock av olika saker jag tycker är bra. Cammofärgade snickarbyxor trivs jag bättre i än vanliga jaktbyxor. Den gamla Bundeswehr jackan har är oslagbar i tätvävd bomull som jag vaxat. På ryggen en Fauna Orren Slingbag, riktigt bra väska som man kan ha en 7-8 kg i utan att man egentligen märker den. I bältet syns min stora nya kniv, en Ka-Bar från knivbutik.se. Har den istället för yxa när jag skall.....

.....ordna bränsle till en kaffeeld.

Säsongens 7:e räv

 Igår var det älgjakt. Vi har en kalv kvar på min hemmamark och den var vi ute efter. Men innan man kan jaga måste man ordna med en termos kaffe....

 ...och välja vapen. Alltid lite klurigt eftersom det hänger samman med vilket pass man får. Från vänster, en 6,5-a som främst används för rävjakt och långa håll, sedan en 9,3-a en utpräglad drevjaktspang för snabba skott och slutligen en 30-06 för vak och långsammare jakt - typ älgjakt. Så det fik bli 30-06 an.

 På vägen ut till passet såg jag en räv i skogsbrynet. Jag stod en bit in i skogen dold av mörker. Jag är lite förundrad över att han inte tog upp min doft, men det gjorde han inte utan han traskade i sakta mak snett emot mig. Jag lät honom komma in på 15-20 m håll innan jag sköt. Han föll på plats. En 8 kg tung grann och fullpälsad hane var det. Denna räv blev den 7:e för säsongen. Samtliga tagna på mina "hemmamarker".

 Mitt pass var mitt ute på vårt största hygge. Här ser man hundföraren, denna dag Lotta, gå förbi. Man ser också hur bra det är med varselväst!

 Regnade gjorde det. Så när jag kom hem var det vapenvård som gällde, eller i alla fall snabb upptorkning vilket gjordes intill luftavfuktaren i torkrummet. Här ser ni för övrigt den intressanta färgen på min nya kolv....

Vä tillbaka vid bilen så släppte jag ut Missan som genast satte igång att avliva räven ännu en gång. Jag kan just nu inte bestämma mig för om jag skall använda räven till framtida spårläggning eller om jag skall flå den och tana skinnet. Eftersom skinnet var fint och räven fullpälsad lutar jag åt det sista. Men jag kan ju ångra mig - räven ligger i frysen och inväntar sitt framtida öde.

Palmmården och dess produkter

Indisk palmmård som matas med arabica- och robustabönor, vad blir det?

Världens dyraste kaffe! 50 £ per kopp enligt BBC 2008.

Man sorterar nämligen ut bönorna ur djurens spillning efteråt och rostar dem. Produkten säljs sedan för sisådär 6.000 kr/kr.

Tipstack till min kära hustru.