Hög brandrisk idag och i framtiden

Just nu är det hög brandrisk i skog om mark i hela Götaland och delar av Svealand. Särskilt skogsbrandfaran är ovanligt stor för säsongen efter dagar/veckor av högtryck. Hemma märker vi att gräsmattan börjar bli brun på sina ställen, men det rinner fortfarande vatten i bäcken, det är det vattnet vi använder till trädgårdsodlingarna.

 Ovan: allmänna brandriskläget i Sverige.

Ovan: risken för skogsbrand.

Ett problem med den varma och tidiga vår vi haft är att många växter växer så fort att de snabbt överger det späda mest näringsrika stadie som klövviltets ungar är så beroende av för sin tillväxt. Det kan med andra ord bli frågan om en älgjakt i höst med ännu lägre kalvvikter än vi är vana vid i södra sverige. I vårt fall skjöt vi i fjor tre kalvar med slaktvikt på under 40 kg. Riktigt tråkigt. Men kanske är det något vi måste vänja oss vid. Om man tänker sig en klimatförändring som håller sig så låg som 1,5 graders temperaturhöjning fram till år 2100 så innebär det att älgkalvens tillväxtperiod kommer att komma helt ur synkronisering med växtsäsongen i södra sverige. Redan nu är en bristande synkronisering mellan kalvarnas födsel och vegetationens tillväxt en av förklaringshypoteserna för de låga slaktvikterna i södra sverige men även de problem man ser för älgstammen i Blekinge och på Öland. Klimatförändringen kommer att slå lite olika i olika delar av landet, vi kommer överlag att se mer nederbörd, men den kommer att vara koncentrerad till vinterhalvåret. Sommarhalvåret kommer att bli torrare än nu och vi kommer att se längre sammanhängande värmeperioder med torka och brandrisk som effekt.

Sett i ett längre perspektiv så kommer förändringarna att bli riktigt omfattande. Dagens prognoser sträcker sig sällan/aldrig förbi år 2100, men hur kommer det se ut för våra barnbarns barnbarn?

I en nypublicerad studie så utgår en samling välrennomerade forskare fårn dagens lägre klimatutvecklingsscenarier och projicerar dem vidare förbi 2100 så att de täcker perioden fram till 2300. Då diskuterar man en global temperaturökning på 10 grader, frågan är hur flora och fauna kommer hinna ställa om sig till detta. En än akutare fråga kommer att handla om mänsklighetens matförsörjning. Vi kommer att se rejält stora svältflyktingströmmar och vi kommer att tvingas ställa om på allvar från att vara ett matimportland till att producera inte bara mat som räcker till den inhemska befolkningen utan även så det räcker för export. Personligen tycker jag attt vi har den förbannade skyldigheten att påbörja matproduktionsomställningen redan idag. Innan fler högproduktiva jordar hinner schaktas bort för att ge plats åt köplador, betonggetton och autostrador. Där har vi den riktiga miljöutmaningen, för den ligger inte i att stångas kring vargstammens numerär eller genom att förhindra bönderna från att gödsla på helger för att det stör de boende.

Vildsvin i norrland - idag och i framtiden

Vildsvinen sprider sig över landet. När min lillebror i början av 1990-talet i norra Halland såg ett vildsvin när han cyklade hem från en kompis var det något unikt. Vildsvin fanns då i skåne, något enstaka som skjöts kring Hallandsås dök upp i våra lokaltidningar. Sedan dess har spridningen gått fort, det finns en fast stam upp till gävleborgs län i norr. Kartan nedan är baserad på avskjutningsstatistik fram till 2010 och kommer från en studentuppsats på SLU.

Kartan är pedagogisk, den visar dels på en snapp spridning men även på en ökning inom de områden som redan är ianspråktagna. Personligen tror jag att vi kommer att se en fortsatt spridning norröver. Visst finns det en naturlig gräns för hur långt de kan komma och ändå klara vintrarna, men denna gräns kommer successivt att förskjutas norröver i takt med att vi märker av de pågående klimatförändringarna*. Vi kan räkna med en medeltemperaturökning på sisdär 4 grader inom den kommande 100 års perioden, i värsta fall en ännu högre ökning.**

Vi kan mycket väl komma att se fasta populationer av vildsvin i norrbotten i framtiden, men om det är om 50 eller 100 år är en annan fråga. Samtidigt kommer vi se en igenväxning av kalfjällen, de kommer att förbuskas därefter beskogas och endast en liten del kommer att finnas kvar om sisådär 100 år.

En liten vink om vildsvinens möjlighet att sprida sig norröver fick vi tidigare i veckan. Då rapporterades om att ett trafikdödat vildsvin hittats i Indal i Sundsvalls kommun. Fyndet av den trafikdödade kultingen möttes först med skepsis, inte minst från polisens larmcentral. Men det var en gris och det hela kom att rubriceras som jaktbrott***. Riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligne verifierade att det var ett vildsvin och det hela resulterade i flera tidningsartiklar. Sedan återstår frågan om grisen fått hjälp på traven att komma uppåt i landet eller om den tagit sig uppåt för egen maskin...
____________
*Att vi befinner oss i en hastig klimatförändring kan ingen förneka. Diskussionen handlar egentligen framför allt om orsaken, om den är mänskligt orsakad eller naturlig. Personligen är jag av den åsikten att människan utan minsta tvekan har ett finger med i spelet, men för diskussionen kring vildsvinens framtida utbredning spelar det mindre roll.
**Jag arbetar sedan ett drygt år tillbaka med att riskbedömma klimatförändringen på vissa samhällsfunktioner i västsverige. Beroende på vilka faktorer man kikar på och vilka samhällsfunktioner som analyseras så innebär klimatförändringen allt ifrån en högst påtaglig risk till vissa fördelar, tex i form av ökad avkastning inom de areella näringarna (om man möter riskerna på rätt sätt).
***Smitning från påkört djur klassas inte som trafikbrott utan jaktbrott vilket ger utslag i statistiken och utnyttjas av stollarna i APU för att smutskasta jägarkåren.

Gott nytt jaktår!

Då är vi nu fem-å-en-halv timme in på ett nytt jaktår.
Har ni hunnit inviga det?
Har ni några planer?
Några förväntningar?

Själv har jag stora förväntningar. Några saker som jag ser fram emot särskilt mycket är:

• Att utforska möjligheterna i min nya jaktmark ute i havsbandet. Förhoppningsvis hamnar en del sjöfågel på menyn i framtiden!
• Att fortsätta följa min lilla terriers utveckling!
• Att träna upp en stående fågelhund!
• Men framför allt: ATT HA DJÄKLIGT ROLIGT I SKOG OCH MARK!
• Samt: ÄTA GOTT EKOLOGISKT OCH ETISKT KLIMATSMART KÖTT!

Några viktiga frågor för jakten idag

Jakten ansätts just nu från många håll. Några hög aktuella frågor som i större eller mindre utsträckning berör vår livsstil är:

Stora rovdjur
Stammarna av stora rovdjur ökar, därmed också kraven på en fungerande förvaltning för att vi skall kunna behålla de fina jaktliga värden som finns runt om i landet. På många håll har förvaltningsmålen skapat problem, i Uppland är rådjursjakten på sina håll nästan borta på grund av starka stammar lodjur. I mellansverige är vargen ett stort problem. Det som är mest problematiskt är att det trots intentioner fårn såväl politik som myndigheter att faktiskt kunna förvalta stammarna så sätter det juridiska systemet och överstatiliga organ käppar i hjulen. Det verkar nästan ett Laissez faire liknande system för rovdjurstillväxt - dvs myndigheterna skall inte blanda sig i utan tillväxten skall sköta sig själv!

Vapen
Successivt genom åren har vi sett allt starkare reglering av vapenlagstiftningen. När vapen används av bus får legala vapenägare leva med striktare förordningar. Detta trots att kraven på registersystem och förvaring av vapen idag är så strikta att de legala vapnen är allt för svårtillgängliga och spårbara för att vara intressanta för buset. Istället används insmugglade vapen. Trots detta föreslås omfattande skärpningar i vapenlagstiftningen, skärpningar som primärt går ut över legala vapeninnehavare. Jag misstänker att detta är början på en politisk strävan att minska vapeninnehavet ytterligare, kanske kommer vi i framtiden se våra vapengarderober minskade från dagens sex möjliga vapen till kanske tre eller fyra? Majoriteten av de svenska jägarna kommer naturligtvis inte att märka något men det finns en grupp aktiva vapenintresserade jägare som i så fall kommer att drabbas hårt.

EUs fågeldirektiv
EUs fågeldirektiv som listar skyddade arter har börjat bli ett seriöst problem för förvaltningen av fåglar. Till skillnad från CITEs rödlistning så tillförs bara arter till fågeldirektivets lista, inga arter plockas bort oaktat om de har ökat så mycket att stammen klarar av att regleras genom jakt. För Sveriges vidkommande är det primärt reguljär jakt på korp och skarv som jag tänker på, men direktivet brukar få bära hundhuvudet för att vi inte får jaga sträckande morkulla på försommaren.

Bly i ammunition
Det är onekligen så att blyets kombination av hög densitet, pris och mjukhet gör det till det effektivaste materialet att tillverka kulor av. Samtidigt är bly i sig giftigt för miljön. Nu tycker jag dock att debatten är lite felriktad. Metalliskt bly i en miljö som inte är sur bryts ner ytterligt långsamt, så långsamt att det egentligen borde vara en ickefråga men eftersom EU strävar att minska den totala blymängden i samhället befinner sig bly i ammunition under luppen. Vi har redan fått blyförbud vid jakt över grunt hav och sjö samt andra våtmarksområden. Det förefaller välmotiverat, men att ersätta blyet vid annan jakt medför problem. Till exempel rikoschett och inte minst problem för annan part genom att stål i sågtimmer skadar sågverksutrustningen på ett helt annat sätt än bly. Vi kan se att man på många håll, där man haft blyförbud i ammunition, håller på att omvärdera detta.  Kommer vi att behöva se ett förbud innan de negativa effekterna upptäcks?

Fällfångst
Naturvårdsverket håller på att skapa nya direktiv för typgodkännande av fällor. Om dessa genomdrivs kommer det att innebära att fällfångsten i princip dödas. Läs mer om detta i Svensk Jakt, där står bland annat.

Naturvårdsverket idé bakom förslaget tycks vara att fångsten som jaktmetod efterhand ska bringas att upphöra.

Konsekvensanalys
Samtliga dessa frågor behöver konsekvensbelysas. Dvs den förväntade effekten av en förändring behöver utvärderas och jämföras med den utveckling man kan förvänta sig om inget görs ("noll-alternativ"), självklart skall alternativa förändringar också utvärderas och jämföras. Utvärderingarna skall självklart vara seriösa och ambitiösa. Men så fungerar inte dagens politik, istället ser vi hur politikerna allt som oftast har en vision som de vill genomdriva oaktat de juridiska och praktiska följderna. De bryr sig oftast inte om att sätta sig in i juridiken utan fattar beslut och överlåter åt tjänstemännen att försöka få besluten och förändringarna att bli genomförda, med eller utan juridik. Detta är något som jag sett på allt för nära håll i mitt dagliga arbete och upplever som ganska vanligt även i rikspolitiken, inte minst vargförvaltningen där EUs miljödirektiv inte tagits på allvar.

Detta var några frågor jag ser som dagsaktuella, kanske kommer revideringen av jaktlagstiftningen att ge oss några möjligheter. Men jag är i dagsläget skeptisk. Jag tror att vi kan förvänta oss ytterligare inskränkningar på det jaktliga området, inte minst om miljöpartiet får ökat stöd i nästa val.