Vindkraft

Härom dagen besökte jag en vindkraftpark som jag gjort vissa miljöarbeten inför. Jag ville se slutresultatet.

Jag har sett både bra och dåliga parker tidigare. I många fall tar bolagen onödigt mycket mark i anspråk. I detta fall hade de skött sig. Vägarna och uppställningsplatserna var inte större än nödvändigt. Kablarna var nedlagda under vägarna istället för i egna kabelgator. 

Överlag bra skött. Det var ett halvår sedan parken bygdes klar. Av spåren i området att dömma var det lika mycket klövvilt som innan. 

Det blir många öppna markytor som kan användas för viltfoder (och pass) när en vindkraftpark anläggs. 

Vägarna är bra för transport och pass. En fördel är att det oftast bara finns en eller två vägar in i parkerna vilket gör det lätt att varningsskylta. 

Detta torn ligger mitt mellan två verk (kolla noga så syns det ena precis till höger om stegen). Ljudet från verken döljs nästan helt av vindens sus i grenar och barr. 

100 m från ett av verken fotade jag dessa bök. Jag kikade i dikena när jag gick omkring där och konstaterade gott om klövvilt, ffa vildsvin och rådjur. Djuren verkar ha kommit tillbaka fort efter själva byggnationen, eller varit kvar under byggnationen i större utsträckning än jag trodde de skulle göra. 

_________

Har du några praktiska erfarenheter av att jaga bland vindkraftverk? Positiva eller negativa? Kom gärna med synpunkter eller än hellre gästinlägg! Kontakta mig via kommentar (kontaktkommentarer publiceras ej) med din e-post så återkommer jag. 

Vindkraft och jakt, en ny vända

Härom dagen lyfte Jakt och Jägare i ett reportage av Mikael Moilainen fram synpunkter på vindkraft. I reportaget pratas det om förstörd jakt, iskast från rotorbladen mm vilket omöjliggör att man skall kunna jaga i anslutning till vindkraftverk. Jag vill med denna blogpost nyansera frågan.

Jag har arbetat en hel del med miljöeffekter av vindkraft. Under några år forskade jag på vindkraftens miljöpåverkan inom mitt expertområde och för närvarande har jag ett konsultuppdrag åt länsstyrelsen som handlar om uppföljning av hur man beskrev påverkan i tillståndsansökan (mkb) och hur påverkan egentligen blev. Privat har jag vindkraftverk i anslutning till två av mina jaktmarker. Jag är alltså väl insatt i problematiken såväl proffessionellt som personligt.

Först och främst kan jag konstatera att det finns många myter kring vindkraft. Mycket okunskap och framför allt en väldit stor oro. Många upplever vindkraften som en modern form av Baggböleri. Emellanåt är jag benägen att hålla med, men absolut inte alltid. Det jag däremot alltid skriver under på är att vindkraft förändrar landskapet och påverkar hur man upplever landskapet.

En av myterna som ofta lyfts fram när vindkraft kommer på tal är att det inte kommer att gå att bedriva jakt i vindkraftparken. Till viss del är det sant. Det kommer inte att gå att bedriva jakt i parken medan den byggs och det är av flera skäl. Ett första är att det under själva byggnationen, som tar allt ifrån kanske ett år till flera beroende på parkens storlek, är så stökigt, störigt och mycket oreda i form av buller, maskiner och människor att djuren helt enkelt undviker området. Ett andra är att det är så mycket folk i rörelse att det kan vara farligt för tredje person om man bedriver jakt där. Ett tredje argument är att man ofta inte får vistas i området under byggnation, det är trots allt att betrakta som en stor byggarbetsplats.

Så långt är oron befogad.

Men byggnationen är ett övergående fenomen. Efter ett par år återgår allt till något som påminner om hur det var innan. Det finns dock några stora skillnader. De jag såhär på rak arm vill lyfta fram är:

1. Ljud. Det ligger en konstant ljudmatta i ett vindkraftpmråde. Beroende på hur man står så kanske man hör verken, eller så urskiljer man dem inte från övriga bakgrundsljud av vind i träden etc. Mest hör man verken när det är tämligen stilla på marknivå men blåser lite mer på 100-150 m höjd. Hur mycket man störs av detta är en fråga om tillvänjning. Många kommer snabbt att vänja sig andra kommer aldrig att vänja sig utan ständigt klaga. Från studier ifrån tex Laholm kan det konstateras att unga människor som vant sig vid verken från barnsben inte bryr sig så mycket om dem medan äldre människor som levt länge i området str sig mer på ljudet.
2. Landskapsbilden. Den påverkas högst påtagligt. På den jaktmark jag har med verk på marken så tänker jag inte på dem på samma sätt som i norra Bohuslän där jag en fin dag kan räkna in ungefär 85 verk från markens högsta punkt. Inget verk är närmare än 7 km, men de påverkar ändå hur jag ser på landskapet. Detta är tveklöst ett störningsmoment ävenom det inte påverkar själva jakten. Man kan dock påverka det genom att välja att i högre grad vända sin blick åt de håll där det inte finns några verk. I och med att vindkraftverken rör sig så fångar de ögats intresse. Nu är de svenska verken ganska bra med sina trevingade rotorer. Jag ahr arbetat i områden i Danmark (Thy) där det finns gott om tvåvingade verk, de är extremt påtagliga och störande. Man blir i rpincip sjösjuk av dem. 
3. Djuren, fåglar. Vindkraftverken tar i förhållande till andra mänskliga skapelser förhållandevis få fåglar. Detta trots att man kan föreställa sig något annan när man följer debatten. Genom analyser av fågelbestånd skall de sämst placerade verken utgå. Självklart blir det fel ibland men överlag är påverkan på fåglar klart överdriven (undantaget enstaka illa placerade verk).
4. Djuren, däggdjur. Däggdjuren påverkas framför allt under byggnationen. Själva byggnationen innebär en så stor störning att djuren undviker området nästan helt. Men bara efter ett par år är mängden djur åter "normal". De kommer dock att röra sig lite annorlunda inom området. De kommer tex att undvika att söka sin vila i ljudzonen vid ett vindkraftverk. Helt enkelt därför att det blir svårare för dem att identifiera rovdjur i tid. 
5. Infrastruktur. Genom vindkraften så skapas en fenomenalt god infrastruktur in i områden där det tidigare ofta varit lite si och så med väghållningen, inte minst vintertid. Vindkraftens vägar plogas vilket gör att man kan komma långt ut i landskapet med bil. Detta kommer att göra det väldigt mycket lättare att spåra av områden efter tex vargspår innan man släpper älghunden eller stövaren. Det kommer att göra transporter och viltvårdsåtgärder mycket lättare. Jag har sett många exempel på att vindkraftens vägar utnyttjats för att lätt kunna köra ut vinterfoder till klövvilt. Många av de ytor som skapas kan användas för viltvårdsåtgärder, varför inte så in fleråriga viltfoder eller gynna buskvegetationen på några av alla de kabelgator som kommer att hällas öppna?
6. Iskast från rotorblad. Detta är något som ständigt lyfts fram. Isbildning på rotorblad där stora klumpar med is förmodas slängas iväg med enorm kraft. Vindkraftbolagen varnar för detta vid sina verk, det är de skyldiga att göra. Men sedan lite drygt 10 år är det standard att rotorbladen är försedda med värmeslingor. Värmeslinogr som motverkar isbildning på rotorbladen. Vindkraftbolagen tjänar in den lilla el de skickar ut i rotorbladen för att motverka isbildning genom att de samtidigt förhindrar den effektförlust is på rotorbladen innebbär. Att de samtidigt minskar riskerna vid verken är en win-win situation.
7. Besöksförbud. Att man inte får gå in i området när parken är på plats är en vanlig myt. Tillträdesförbud gäller när parken byggs, men så är det på alla byggarbetsplatser. Jag har, bland alla de 100-tals verk jag besökt, endast stött på en enda park där jag sett tillträdesförbud när parken är i drift, mer om det nedan. 

Bilden ovan har jag tagit vid en liten park om fyra verk i Kulltorp, Värnamo kommun. Den ligger inte långt från High Chaparall. Den övre delen av skyltningen, varningen för nedfallande föremål är standardmässig. Det ser vi vid alla vindkraftverk i Sverige, även om den är tämligen överflödig vid de flesta moderna verk. Den nedre delen av skylten, obehöriga äga ej tillträde är en överträdelse av allemannsrätten. Jag har diskuterat just detta exempel med såväl berörda myndigheter (kommun smat energimyndigheten och naturvårdsverket) som fristående jurister och alla är eniga om att skyltningen är helt irrelevant, ja direkt olaglig. Därtill kan påpekas att det vis varje verk sitter övervakningskameror, de är skyltade. Det finns dock inga tillstånd från länsstyrelsen att bedriva kameraövervakning på dessa platser viöket gör även dem olagliga.

Kort sagt. Jag förstår att man blir störd, irriterad och arg över vindkraftverk på sin jaktmark. Men jag vill poängtera att man kan utnyttja bieffekterna av dem. Väljer man att göra något positivt av vindkraftparken så går det. Inte minst om man i ett så tidigt stadie som möjligt tar kontakt med företaget som anlägger vindkraften för att försöka få till någon form av fördel av det hela. Kanske kan man få el till jaktstugan eller viltslakteriet? Kanske kan man få dem att flytta massor på ett sådant sätt att man kan utyttja humösa jordlager för viltåkrar. Kanske kan man få till några fina pass. Eftersom det är ganska svårt att förhindra att de byggs är det smart att vara öppen för möjligheterna. Det är mitt personliga råd.
____________________________
Jag tar i detta inlägg inte någon ställning till hur samhällseffektiva vindkraftverk är. Kommer inte ta några diskussioner om praktikaliteter kring att skicka ut vindelen på stamnätet. Inte heller kommer jag att diskutera kostnader eller miljönytta. Men jag är öppen för konstruktiva synpunkter på hur de inverkar på jakt och djurliv.
____________________________
Vill du läsa mer om vad jag skrivit om vindkraft och jakt? Läs då:
Kompensationsåtgärder, 26/11 2010
Vindkraft och jakt, 11/5 2011
Jakt och vindkraft, 8/6 2011 (innehåller en insändare jag skrev till Sv Jakt)
Jakt och vindkraft igen, 5/7 2011
Vindkraftverk och fåglar, 18/11 2011
Vindkraft 25/11 2012
Vindkraft på jaktmarken, 15/1 2013
Modifierat perspektiv: vindkraft och klövvilt, 6/3 2014
Vad gör renar vid vindkraftverk, 25/11 2014

Vad gör renar vid vindkraftverk?

Energimyndigheten har beviljat medel för forskning kring hur renar reagerar på vindkraft. Tidigare har man studerat hur renar reagerar på vindkraft under byggnationen men nu kommer medel för att undersöka hur renar förhåller sig till färdiga vindkraftverk:

I projektet om ren ska forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, studera hur renar och deras val av betesområden påverkas av vindkraftverk under driftfasen, och vilka konsekvenser det i så fall kan få på renskötseln. Projektledare är Anna Skarin. Hon var ansvarig för Vindvalsstudien från 2013 som omfattade området kring två mindre vindkraftsparker som byggdes i Malå. Där blev slutsatsen att renarna undvek området kring vindkraftsparkerna under själva byggtiden.
- Jag tycker att det är bra att vi nu kan följa upp hur renarna reagerar på vindkraft i driftsfas eftersom den kunskapen fortfarande saknas. Vi kommer också börja titta på den kumulativa påverkan som vindkraft och annan markanvändning har på renskötseln, säger Anna Skarin.

Nu vet jag inte om dessa resultat kommer att ge en vink om hur övrigt klövvilt* reagerar på vindkraft men en liten fingervisning borde det ge. Tidigare finns det antydningar om att klövvilt föredrar att beta där de inte påverkas av bullret från vindkraft, de vill med andra ord beta i ljudskugga. Det är till och med så att Skarin tidigare sagt:

- Det kommer att vara färre djur i en vindkraftpark än i området runt omkring och då menar jag framförallt större djur som ren och älg, säger Anna Skarin på Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

 Personligen så är jag neutralt positiv till vindkraft och jag tycker att de som får vindkraft på sin mark borde passa på att utnyttja situationen. För det finns faktiskt flera saker man kan göra som påverkar viltet positivt.

___________________
*Tänker framför allt på älg men det gäller såklart även kronhjort i de områden dessa sammanfaller med vindkraft.

Modifierade perspektiv: vindkraft och klövvilt

Jag har arbetat en del med vindkraft och vindkraftsforskning genom åren. I samband med de dussintals konferenser jag varit på har jag hört en hel del föredrag om hur djur, framför allt fåglar, men även däggdjur påverkas. Generellt sett har det framhållits att klövvilt inklusive tamren framför allt påverkats under etabelringsfasen, dvs när entreprenad- och konstruktionsarbeten utförs.

En större syntesrapport har skrivits som sammanfattar aktuell forskning. Ni hittar den HÄR. Jag återger här några av punkterna ur sammanfattningen:

För de större viltarterna samt tamren torde påverkan från vindkraft

främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken. Den

främsta faktorn är troligen tillgängliggörandet för friluftsliv, jakt och

nöjestrafik. Det är väl känt att störningar från sådan mänsklig

aktivitet kan påverka älg, hjort, tamren samt stora rovdjur, och i

praktiken leda till en habitatförlust.

Lite senare:

Vindkraftsutbyggnad förväntas åtminstone i skogslandskapet ske i

mer avlägsna, höglänta, idag väglösa områden. Sådana områden kan

utgöra refugier för bl.a. stora rovdjur, eller vara viktiga betesmarker

för klövdjur. På det viset kan exempelvis nya vägar in i dessa områden komma att få effekter på populationsnivån för dessa arter.

Vidare:

Däremot innebär de habitatförändringar, som tillfartsvägarna leder

till, inte nödvändigtvis något problem för de större däggdjursarterna.

Istället borde öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kunna

gynna många viltarter. Öppna marker och bryn skapar nytt bete,

vägarna kan underlätta för djuren att röra sig i landskapet eller för

att undkomma insekter.

Och under själva konstruktionsfasen:

Ett fåtal tillgängliga studier på bl.a. klövvilt, ren och stora rovdjur

under konstruktionsfasen antyder att dessa djur då tillfälligt kan

undvika vindparker. Det finns dock inte tillräckliga data för några

säkra slutsatser om detta.

Så långt vad som tidigare är sagt. Det jag blev förvånad över var en artikel på SVT härom sistens. En SLU forskare, Anna Skarin,  säger:

- Det kommer att vara färre djur i en vindkraftpark än i området runt omkring och då menar jag framförallt större djur som ren och älg, säger Anna Skarin på Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

Skarin utvecklar det hela:

- Vi har renar som är märkta med GPS och det vi ser är att renarna ställer sig i ljudskugga, till exempel nedanför berget där ljudet inte hörs lika väl, och där har de betat mera än de gjorde innan den vindkraftparken byggdes, förklarar hon

Mitt personliga intryck ligger snarare i linje med hur en intervjuad jägare uttrycker det hela:

Stig Persson tycker inte att jakten blivit sämre sedan Havsnäsparken kom till.
- Jag kan inte påstå att det påverkat så negativt, möjligen att vägarna styr älgens vandring men om de är rädda för vindkraftverken kan jag inte svara på, säger han.

Vill du läsa mer om vindkraft och jakt så hittar du mina tidigare blogposter om det HÄR.

På konferens

Skall snartprata men fastnade för en poster:

Vindkraftverk på jaktmarken

På min ena jaktmark finns det vindkraftverk. Eller ja, inte på den fastighet där jag jagar men på grannfastigheten. Många ogillar vindkraftverk men jag stör mig inte nämnvärt på dem. För min jakt orsakar de inga problem, däremot bidrar de med några bra saker:
Det ena är ett vägsystem av hög kvalitet.
Det andra är att man direkt kan se hur vinden ligger!

Vindkraft

Jag, liksom många andra, oroar mig för framtiden. Kanske mer för mina barn än mig själv. Vilken värld kommer mina barn att få uppleva? Vad lämnar jag efter mig? Att tänka på konsekvenserna av vad man gör och konsumerar har successivt vuxit i takt med föräldraskapet. I vår familj går vi allt längre i en strävan att bli så självförsörjande som möjligt. Vi strävar efter att på olika sätt minska vår klimatpåverkan. Global warming och peak oil är saker som gnager i bakhuvudet. Eftersom jag jobbar med det jag gör och forskar med det jag gör är jag tillräckligt insatt för att inte tveka i min bedömning att människans roll i denna utveckling är fullständig. Visst förekommer vissa variationer naturligt men det vi upplevt sedan den industriella revolutionen saknar motstycke under de senaste 5000 åren! Mänskligheten är fenomenal på att skapa katastrofer och rycka undan mattan för sig själv!

Det är med denna bakgrund, och två års forskning på vindkraftens miljöeffekter i färskt minne, som vi när vi uppmanades förnya vårt elavtal valde att teckna ett avtal som innebar att all vår el kommer från vindkraft. Inte för att vindkraft är lösningen på våra energiproblem utan för att det är en dellösning - ett försök att komma lite längre.

Att vindkraften påverkar mina intressen, så som fiske och jakt, mindre än flera andra förnybara kraftkällor spelar givetvis också in.

Kärnkraften tycker många är ren. Men det är en svår källa. Se på: uranbrytningen (när kommer dagbrott efter uran att tas upp i den radioaktiva berggrunden Sverige?); energiförlusten (direkt värmespill på 108 TWh - 70%) är ojämförligt större än för andra energikällor; slutförvaringsproblematiken som ingen har löst någon stans i världen på ett sätt som är övertygande i ett 10.000 års perspektiv vilket är vad man måste ha med tanke på halveringstiden.

Vindkraft må vara fult och en gnutta farligt i detta nu men kärnkraft är livsfarlig nu och i 10.000 tals år framåt i tiden....

Vindkraftverk och fåglar

Naturvårdsverket har nu släppt en syntesrapport om den vetenskapliga kunskapen kring vindkraftverks påverkan på fåglar och fladdermöss. Jag har skrivit om detta förut efter att ha hört föredrag av, och samtalat med, Martin Green som är huvudförfattaren.

I korthet kan man med stöd i den konstatera att vindkraftverk som är rätt placerade inte utgör någon påtaglig fara för vår avifauna. Som jämförelse har jag lånat en tabell med dödsorsaker för kungsörn för perioden 1993-2008. Kollisioner med tåg och kraftledningar står för över 60% av dödsfallen, kollisioner med vindkraftverk knappt 2% medan tjuvjakt landar på lite drygt 5%.

Hur som helst, det är en gedigen kunskapssammanställning som är mycket givande läsning för den som är det minsta intresserad av fåglar.

Vindkraft och jakt, igen

Jägareförbundets Fredrik Widemo har precis skrivit en inressant blogpost på Jägareförbundets blogg om vindkraft. Han förhåller sig saklig, samtidigt som han lägger fokus på vad som kan göras. Givetvis beror detta på att vindkraftexpansionen nu är en realitet, att man skall satsa på vindkraft finns det politisk konsensus kring. Man får därför försöka göra det bäsa av situationen. Ett bra exempel på vad man kan göra ges i Jordbruksverkets rapport om kreotoper. En kreotop kan sägas vara en viltvårdsåtgärd med annat namn och syfte.

Nåja, läs Fredriks blogpost, den är bra.

Påverkar vargar fastighetsvärdet?

I det senaste numret av Svensk Jakt finns en artikel om hur vargetablering påverkar boende. Bland annat beskrivs en situation där allt fler, framför allt stövarägare, boende i vargområden väljer att åka långt till vargfria områdn för att släppa sina hundar. Oftast går resorna norrut där markerna är större och intresset i större utsträckning ligger på fågel och älgjakt än stövarjakt efter hare.

Därefter följer ett antal intervjuer med olika fastighetsmäklare vilka tämligen samstämmigt menar att fastigheter vilka tidigare hade ett jaktligt värde inte haft samma prisutveckling som motsvarande fastigheter i andra delar av landet. Detsamma gäller fritidshus. Däremot verkar skogsfastigheter där produktion är det främsta värdet ha ökat mer än motsvarande, detta för att problemen med älgbetningsskador är mindre än tidigare.

Eftersom fastighetsprisutvecklingen skiljer sig åt mellan olika regioner är det lite svårt att göra en övergripande studie av problemet. I län som klassas som rovdjurslän finns det alltid områden som saknar revir, så en prisjämförelse måste nog göras på väldigt lokal bas. Dvs revisnivå. Fullt möjligt är att undersöka utvecklingen på fastighetspriserna inom X tidigt etablerade vargrevir, dessa jämförs med värdeutvecklingen i ett antal referensytor av samma storlek och i regioner med motsvarande ekonomisk utveckling. Inte direkt gjort i en handvändning.

Vindkraftfrågan är en företeelse som engagerar folk i bygderna minst lika mycket som vargfrågan. Även i förhållande till vindkraft brukar intresseorganisationer argumentera för att fastighetsvärdet påverkas negativt. Detta har dock analyserats i praktiken och sambandet är inte tydligt nog att kunna utgöra ett giltigt argument för ekonomisk kompensation vid vindkraftetaberingar.

Jakt och vindkraft

I det senaste numret av Svensk Jakt nyheter, som kom idag, har jag med ett debattinlägg. Jag återger det i sin helhet här nedan:

Att se möjligheter eller problem

Det finns ett antal frågor där i princip alla på landsbygden har en stark åsikt. Vargfrågan är en. Vindkraftfrågan en annan. I Svensk Jakt Nyheters majnummer kunde vi läsa en insändare om det senare. Insändarskribenten var uppenbart irriterad över vindkraft i allmänhet och en specifik anläggning i Rotliden utanför Lycksele i synnerhet. Eftersom jag forskar kring vindkraftens miljöpåverkan och jag funderat en del över hur det funkar med jakt i vindkraftparker väckte delar av artikeln min nyfikenhet.

Det anges att området för vindkraftverken är avspärrat med en radie, om jag uppfattar det hela rätt, om ca 3 km. Inom detta område uppges det råda vistelseförbud och hjälmtvång, samt att jakten i området hotas. Av alla de hundratals vindkraftverk och -parker jag besökt inom jobbet har jag ännu så länge bara stött på en där det råder besöksförbud sedan parken tagits i bruk. Att man har besöksförbud under anläggningsskedet är en annan sak, det har man på alla byggarbetsplatser. Ingen i ansvarig ställning vill ha folk som dräller omkring på en byggarbetsplats. För att kontrollera uppgiften om vistelseförbud i Rotliden kontaktade jag Vattenfalls projektledare. Denne verifierade min misstanke, att något förbud inte kommer att råda när parken väl används fullt ut (till sommaren).

Vattenfalls projektledare poängterade även att de har samarbetat med jägare och markägare för att området skall kunna brukas normalt under, och mellan, byggfaserna. Projektledaren menar att det funnits ytterst få jaktliga restriktioner under bygget och än färre kommer att finnas när parken är i drift.

Vad gäller problemen med isbildning så forskas det mycket på det och som alla parter tar det på stort allvar. En lösning är att ha värmeslingor men i Rotliden har man under riskperioder dagliga okulära kontroller av samtliga verk. Därmed inte sagt att iskastproblemet skall negligeras, men det skall inte heller överdrivas.

Nog om det enskilda fallet. Jag vill nu passa på att lyfta fram några observationer jag gjort när jag besökt olika vindkraftparker runt om i landet.

De senaste årens hårda vintrar har slagit hårt mot framför allt rådjursstammen i södra Sverige. Jag har sett att man har använt vindkraftverkens vägar, som brukar vara plogade, för att komma åt att utfodra rådjur på tidigare otillgängliga platser i markerna. Vindkraftverkens infrastruktur är inte att underskatta för transporter av olika slag, men även för att anlägga pass. För min erfarenhet är att klövviltet inte verkar bry sig nämnvärt om vindkraftparker när verken väl tagits i bruk. Att klövviltet utsätts för viss störning under själva anläggningsskedet är inte roligt men oundvikligt. Med fåglar är det lite mer komplicerat så det lämnar vi därhän med hänvisning till en kommande sammanställning kring kunskapsläget som kommer att ges ut av Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

När vindkraftverk byggs, oavsett om det rör sig om skogsbygd eller i slättbygd, blir det en hel del restytor. Restytor är ytor där man inte kan plantera skog eller bruka marken rationellt, ytor som helt enkelt lämnas därhän. Dessa ytor är potentiellt sett mycket lämpliga för viltvårdsinsatser, det är faktiskt så att man genom att utnyttja dessa ytor kan öka den biologiska mångfalden jämfört med hur situationen var tidigare. Vindkraftbolag är intresserade av positiva bieffekter när man projekterar områden, detta gör att man som jakträttsinnehavare sannolikt kan få hjälp att anlägga t.ex. viltåkrar. Inte minst stråken där man lagt ner kabel i marken borde vara lämpliga för sådana insatser. Det säger sig självt att en park med exempelvis 2 km kabel nedlagd i en 7-10 m bred korridor skapar en hyfsat stor total yta för viltvårdsinsatser bara i kabelgatorna. Att även markägare skulle vara glada om betestrycket koncentreras till något annat än nyplanteringar behöver väl knappast nämnas.

Med detta vill jag ha sagt att alla ni som berörs eller kommer att beröras av vindkraftprojekteringar i framtiden har mycket att tjäna på att försöka se möjligheter i projekteringen. Inled samtal med projektören för att tillvarata era intressen så tidigt som möjligt. Då ökar chansen att ni kan få ett jaktligt mervärde genom projekteringen!

Därmed inte sagt att alla vindkraftparker är lämpliga eller bra, men då får man ta strid i de fall då de är uppenbart olämpliga och utnyttja alla jaktfrämjande möjligheter i övriga fall.

Vindkraft - debatt

Nu har jag bestämt mig för att skriva ett inlägg till Svensk Jakt Nyheter i vilket jag bemöter debattartikeln i det senaste numret.

Vindkraft och jakt

Igår kom ett nytt nummer av Svensk Jakt nyheter. Bland insändarna fanns ett inlägg om vindkraft som hot mot möjligheten att jaga. Eftersom jag till vardags sedan en tid tillbaka sysslat med att följa upp vindkraftetableringar kunde jag inte annat än att bli förvånad när jag läste insändaren. Jag har därför skrivit ett mail till Vattenfalls projektledare för den vindkraftpark som insändaren tar upp som exempel:

Angående vindkraftverk i Rotliden.
I det senaste numret av svensk jakt nyheter fanns en insändare som kritiserar vindkraft i allmänhet och rotlidenparken i synnerhet. Där uppges bland annat att marken är avspärrad och det råder vistelseförbud.
Eftersom jag arbetar med uppföljning av vindkraftetableringar inom ett Vindval-projekt så blev jag nyfiken. Jag har tidigare bara stött på en enda vindkraftpark där man haft avspärrningar och besöksförbud när parken väl tagits i bruk. Så jag är därför nyfiken på om insändarskribenten missuppfattat det hela och utgått ifrån byggfasen då tillträdesförbud givetvis är lämpligt precis som på vilken byggarbetsplats som helst eller om det faktiskt finns tillträdesrestriktioner nu när parken är i bruk.

Eftersom jag jobbar mycket med vindkraft och jagar så brukar jag vara rätt alert på saker som har med jakt att göra vid de vindkraftverk/parker jag besökt. Några exempel:

• Infrastrukturen som följer med en vindkraftpark kan på många sätt användas av jägare till pass, transporter och inte minst utfodring vintertid då vägarna generellt plogas.
• Kompensationsåtgärder är något som man som jaktlag sannolikt kan utverka från vindkraftbolag som har planer på att bygga vindkraftverk på ens jaktmark.
• Tidigare var det problem att parkerna blev detaljplanerade enligt plan och bygglagen med effekten att det krävdes skottlossningstillstånd från polisen om man ville jaga. Men så är det som väl var inte längre.
• Ljudet från verken kan vara störande vid jakt.
• Att klövvilt skulle undvika områden med vindkraftverk är såvitt jag sett en myt. Sedan kan man ju enkelt använda vägrener, kabelgator och uppställningsplatsernas kantzoner för sådd av viltgrödor.
• Tillgänglighet, under byggnationsfasen är området att betrakta som en byggarbetsplats med restriktioner därefter. Men att det därefter skulle vara förbjudet att besöka eller vistas i området är mycket mycket ovanligt. Jag har bara upplevt det en enda gång.
• Iskast från rotorbladen är något som ofta lyfts fram som ett problem. Moderna verk har värmeslingor i rotorbladen för att motverka detta.
  

För övrigt så åker jag till Kalmar i kväll för att i morgon på morgonen presentera min vindkraftforskning på Sveriges största vindkraftkonferens.

Vindkraft

Jag jobbar dagligdags ganska mycket med vindkraft. Och eftersom jag jag snappat upp en stor oro bland jägare vad gäller vindkraftverk kan jag itne låta bli att notera viltspår i anslutning till vindkraftverk, eller för den delen om man placerat pass inom områdena. På bilden ovan har man via vindkraftverkets plogade vägnät denna hårda vinter kunnat utnyttja möjligheten att utfodra klövvilt. Plasthögen till höger i bild är alltså ett regnskydd för en höhög. Antagligen har man klarat ett antal rådjur denna vinter genom insatsen. En insats som möjliggjorts genom vindkraftverkens infrastruktur.

Kompensationsåtgärd...

...vad är det? Och hur kan det tänkas hänga samman med jakt?

I samband med att man projekterar och påverkar miljön negativt så kan man sätta in kompensationsåtgärder för att kompensera de negativa miljöeffekterna. Internationellt kan myndigheterna ställa krav på kompensationsåtgärder, men så vitt jag förstått ger den svenska miljöbalken inte myndigheter den möjligheten. Däremot kan projektörens föreslagna kompensationer vägas in i en tillståndsprövning.

I dagarna var jag på en konferens om aktuell vindkraftforskning. Den ägde rum på Chalmers i Göteborg. Ett av föredragen handlade om hur vindkraftverk påverkar fåglar. Det är onekligen så att fåglar påverkas av vindkraft. Precis som alla andra mänskliga aktiviteter så dödar även vindkraft fåglar. Ett medianvärde för samtliga verk där man gjort vetenskapliga studier landar på en dödsfrekvens på 2,3 fåglar per verk och år. Naturligtvis spelar det in var i landskapet ett verk står. Ett verk vid kust eller våtmark genererar en genomsnittsdödlighet på sisådär 14 fåglar per verk och år. Då kommer jag att tänka på jaktrelaterat fenomen nr 1. Skyddsjakt som kompensationsåtgärd.

Min åsikt är att man skall premiera vindkraftverk i bra lägen. Jag tycker nämligen att om man vill uppnå en uteffekt på X MW så är det bättre med Y verk i bra vindlägen än y+20% verk i sämre vindlägen. Den totala effekten på miljön och framför allt landskapet blir rimligen lägre med något färre verk. Om man då tänker sig att vi har bra vindlägen i områden som rimligen genererar höga dödstal för fåglar så kan man teoretiskt sett kompensera dessa dödstal. Jag tänker då närmast på aktiv predatorjakt i området. Låt vindkraftbolaget bekosta en viss mängd timmar per år för att finansiera en skyddsjägare som aktivt minskar mängden predatorer och därmed sannolikt ökar föryngringsgraden. Detta borde mer än väl kompensera förlusten av åtminstone markhäckande arter.

Min andra spontana tanke gällde den tendens som man kan märka i fråga om hur gäss uppför sig vid vindkraftverk. Forskningen är i sin linda men det verkar som om gäss undviker vindkraftverk och de områden där dessa står med en knapp kilometer. Detta innebär att man genom att placera vindkraftverk i områden med mycket betesskador från gäss teoretiskt kan minska skadorna samt behovet av skyddsjakt, samtidigt som man skapar förnyelsebar energi.

Jag föredrar personligen att diskutera problem som utmaningar eller till och med möjligheter i större utsträckning än som rena problem. Här har jag helt enkelt spånat fram två små förslag som relaterar skyddsjakt med vindkraft. Kanske helt i onödan, kanske som en input till projektörer.