En rapport från Jordbruksverket har skapat en intensiv debatt om klimatskatt på kött. Tanken på köttskatt som ett verktyg i klimatarbetet avfärdades snabbt av inte bara köttindustrin och konsumenter utan också av landsbygds- och finansministrarna. Det är därför angeläget att hitta bättre sätt att minska eller kompensera köttproduktionens klimatpåverkan. Plantering av lövträd är en sådan.Det roliga i sammanhanget är att jag i praktiken tillämpar en snarlik modell för min jakt och det kött som kommer därifrån. Så sent som idag när jag betalade räkningar tillämpade jag modellen och köpte ett halvdussin träd i VI-skogen. Egentligen hade jag inte kört mer bil än att det skulle räckt med ett träd, men det kändes så futtigt så det blev fler..... Nyckeln i Kumms debattinlägg är lövträd, redan nu planteras dylik mark igen men med gran vilket är kontraproduktivt då det går ut över den biologiska mångfalden (detta har jag skrivit om på en annan plats i cyberspace).
Så länge träd växer inlagrar de kol och undanhåller därmed koldioxid från atmosfären. När de växt färdigt kan de avverkas och ersätta fossila bränslen. För att klimatnyttan skall bli bestående måste avverkade träd ersättas med nya. Växande och vedproducerande träd i betesmarker kan helt kompensera betesdjurens utsläpp av klimatgaser.
Stora arelaer kan beskogas
Det finns stora arealer svensk åkermark som är eller kommer att bli obrukade av lönsamhetsskäl. Så länge nuvarande jordbruksstöd finns kvar blir sådan överskottsmark långliggande träda. Om den i stället beskogas skulle trädens kolinlagring och bioenergiproduktion kunna kompensera den svenska köttproduktionens utsläpp av klimatgaser.
Naturvårdsverket har föreslagit rådgivning till lantbrukare om lönsamhet och klimatnytta av skog på nedlagd åkermark. Men för att rådgivningen skall resultera i omfattande och miljövänlig trädplantering fordras miljöersättningar för både klimat- och landskapsnytta. Utan ersättning för klimatnyttan blir det inte attraktivt att plantera träd. Utan betalning för landskapsnyttan blir det tät granskog i stället för miljöanpassad lövskog i dungar.
Naturvårdsverkets förslag i kombination med reformering av jordbruksstöden är ett bra alternativ till köttskatt. Miljöersättningar som beaktar både klimat- och landskapsnytta bör ersätta både nuvarande passiverande gårdsstöd och miljöersättningar som bara beaktar landskapsnyttan.
Tillägg: Läs gärna denna intressanta blogpost på temat miljö, kött och betesdjur. Den ligger i linje med min önskan om att vi skall ha fler betesdjur i landet, och då helst i marginalbygden där hävden gör störst skillnad. Slutklämmen är:
Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda är en väldigt viktig del i framtidens jordbruk. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.
