Test/modifiering: EnZo necker

För ett tag sedan köpte jag en EnZo necker med skandislipning i 12C27 rostfritt stål. Jag köpte bara bladet, inte den skaftade varianten med slida. När bladet legat till sig så fick jag inspiration till hur det skulle skaftas.

Jag valde att använda bagghorn till skaftet. Det är ett material som man ser väldigt sällan i knivsammanhang, eller i hantverk över huvud taget. På sin höjd hittar man det i äldre kammar. Bagghorn, liksom gethorn och kohorn, är inte helt lätt att använda. Först får man grovt såga till bitarna sedan koka dem för att göra dem mjuka och formbara varefter man sätter dem i spänn så de blir platta. När väl det är gjort så är materialet lätt att hantera och arbeta i. Nitarna gjorde jag av rävtänder. Jag sydde en slida av fickmodell. Passar bra i fickan eller ryggan.

Själva kniven är liten, 15,5 cm lång med knappt 3 mm tjockt blad. Den lämpar sig för småviltjakt eller som korvkniv. Lättare friluftsaktiviteter kan klaras med kniven, ryggen verkar skarp nog för att fungera bra till tändstål.

Kniven finns i lite olika varianter. Den finns med skandislipning eller full flat grind (slippad hela vägen upp till ryggen). Fabriksvarianten kostar mellan 480 och 600 kr. Den finns i antingen Sandvik 12C27 eller X55CrMo14. Den finns med läderslida eller kydex. Handtagen kan vara i trä, tex masurbjörk, eller micarta (flera färgvarianter finns). Är man ute efter en liten fastbladskniv så är den ett mycket bra alternativ. Nedan min kniv när den blev klar:

Två läderhållare för eldstål

Testade två ideer jag fick härom dagen. Det rörde molleanpassade eldstålshållare i läder. Den ena är självlåsande och den andra utnyttjar en gevärsknapp. Den självlåsande blev bäst men gevärsknappsvarianten blir nog bra om jag gör nästa lite längre. 

Hållarna kan lika gärna fästas i bältet som i molleremmar. 

Eldstålet är ett Light my fire army som jag skaftat med älghorn. Lädret är 3 mm spilläder från Tärnsjö. Tråden är överbliven backinglina för flugfiske.

Lite blandade bilder på tillverkning och slutresultat.

Eldstål med läderfodral

Härom dagen tillverkade jag ett eldstål med läderfodral.

Eldstålet var ett oskaftat stål, 8mm tjockt, från Ligt My Fire (samma som deras "army"). Det köpte jag från Casström. Det finns billigare eldstål att köpa men eftersom det är stor skillnad på hur mycket gnistor olika stål ger och för att jag har bra erfarenhet av Light My Fire så valde jag detta stål.

Stålet sattes i en träbit, en rotbit av sälg med mycket masurbildning. Träbiten formades, den blev större än de flesta andra handtag jag sett på fabrikseldstål men det var medvetet eftersom jag tycker att de ofta är för små för att man skall få ett riktigt bra grepp om dem. Den formade träbiten slipades och oljades in.

Fodralet syddes av spilläder jag hade liggande. Jag gjorde ingen mall utan arbetade dynamiskt. Sömmen är vanlig skomakarsöm, dvs man syr med två nålar och två trådar löper genom varje hål. Tanken med fodralet var att det skule vara möjligt att bära på olika sätt. Det är möjligt att fästa i bältet, att knyta på molleremmar på en väska eller knyta fast på en slida. Hur jag bär det får vi väl se framöver men just nu har jag knutit fast det på en större knivslida.

Läderarbete

I veckan fick jag hem en massa fint spilläder som jag tänkte göra små nödvändiga prylar av. Eftersom det är spilläder så får man klura lite för att utnyttja bitarna på bästa sätt. De första prylarna jag fixade till var ett litet fodral för fickknivar samt ett par läderdanglers för att man skall kunna bära knivar längre ner från bältet än de vanligen är. Jag vill ha mina knivar lågt så jag kan komma åt dem även när jag har jacka på mej.

DIY: yxhållare för bältet

När man är ute och jagar eller bara ute och dräller i skog och mark och vill ha med en mindre yxa så har man tre alternativ. Att ha den i väskan, i näven eller i en hållare i bältet.

I förra veckan fick jag en idé till en bälteshållare som jag gjorde två exemplar av för att testa. Konstruktionen är så enkel den bara kan bli och materialtet utgörs av en bit läder och en lädersnodd. Bilderna är självförklarande men jag fuktade lädret först för att få det följsamt.

Serietillverkning av knivar

Jag gick igenom gömmorna och hittade en bunt knivblad som jag smidit för många år sedan. Jag plockade ut två köksknivsblad och ett halvdussin täljknivsblad. När vi var ute i stugan så passade jag på att skafta dem eftersom det finns såväl pelarborr som bandsåg där. Jag använde diverse trevliga träbitar av päron, ek och ene till skaft. Inget finlir utan jag borrade ganska grova hål och limmade fast bladen med flödigt med epoxi. Det är ju frågan om egna bruksknivar och inget som skall säljas eller tävlas med och då är funktion viktigare än finish. När man tillverkar knivar för avsalu så måte allt sitta perfekt, inga glipor eller sprickor, helst skall man inte ens se limmfogen funt tången.

Jag avslutade med att tillverka ett par enkla eggskydd i läder, använde samma teknik som man använder när man gör eggskydd i näver.

Tälja en sked

I söndags så satt jag och tösen och täljde lite. Tanken var att tälja skedar. Jag valde att tälja ett kaffemått, några gånger mätte jag mot ett i plast för att det skulle få rätt volym.

Man kan tälja skedar på många sätt. Jag brukar arbeta i färsk björk, det är lätt att tälja. Sedan börjar jag med urholkningen vars form och storlek får styra resten av skeden.

 Täljning är bra att ta till när ungarna inte har något att göra, roligt och bra koordinationsövning.

 Kaffemåttet skall få bo i påsen med kokkaffe.

Mina täljknivar. Skedknivarna och de översta 3 knivarna är från morakniv, nr 4 uppifrån är en Svante Djärv och de nedersta 5 är min egen tillverkning.

DIY: Kaffepåse

Jag har stört mig på att jag inte haft någon vettig kaffepåse för mitt kokkaffe. Så härom dagen när jag hade ett nytt färskt paket Lemmelkaffe att packetera gjorde jag slag i saken. Jag sydde en kaffepåse....

Eftersom vi bor i tygriket så är det lätt att hitta en massa billiga material, tex läderspill. Spillet kommer från  underleverantörer till Volvo som syr lädersäten till lite lyxigare bilmodeller. Det är alltså skinn av hög kvalitet men antagligen garvat på ett mindre trevligt sät vilket kräver att man har kaffet i en plastpåse innuti läderpåsen.

Jag valde att sy en påse lätt inspirerad av mindre samiska förvaringspåsar. Det går att sy på massor av sätt men jag valde att sy en variant av denna, lite justerad med bredare buk och smalare hals än originalet för att inte allt för mycket kaffe skall rinna ut om påsen faller omkull. Nu får jag precis ner min hand i påsen. Snodden är tvinnat läder i två färger.

Här följer en serie bilder på hur jag gjorde. Skinnet var så tunnt att det går lätt att sy i en vanlig symaskin men jag valde att använda vår 80 år gamla huskvarna bara för att den har en sådan underbar råstyrka som man inte hittar i moderna amatörmaskiner.