Mård i fällan

För ett tag sedan lade jag ut en "trapline" med mårdfällor. Jag var glad men inte speciellt förvånad över att ha en ung hanmård i en av fällorna redan i fredags. Jag har nämligen tagit flera mårdar inom 5 meter från den punkten tidigare år. Så nu är väl frågan om ytterligare någon av de små rackarna kommer att låta sig luras.

Trapline

I helgen påbörjade jag en trapline. Inget avancerat utan ännu så länge har jag satt ut två stycker ihjäl fällor i syfte att fånga mård. Fällorna är placerade vis kända mårdväxlar utefter stenmurar. De är placerade uppe i träd med slanor som leder upp och lite fasanvingar hängande runtom för att väcka mårdens intresse.

Så nu är det bara att vänta...

Fasandräparen fångad!

Jag kollar mina fällor morgon och kväll. Igår kväll blåste och regnade det som ni alla minns. Då passade en mård på att gå i en fälla för levandefångst. Jag hämtade hundarna en i taget så de fick bekanta sig med fångsten. Båda skällde på rejält. Missan skällde direkt medan Essa var lite tvekande först innan hon drog igång. Hon verkar ha ett vilande rovviltintresse den vimsiga vorstehn....

Sedan plockade jag fram grytrevolvern och sköt mården.

Kan det ha varit samma en som hade ihjäl mina fasaner i förra veckan? Det skulle inte förvåna mig eftersom jag efter den incidenten flyttade fram inte mindre än tre fällor som nu står på olika sidor om fasanvoljären och det var i en sådan denna mård gått.

Hur som helst så hämtade jag i alla fall ut grytrevolvern för mindre än två veckor sedan. Då hade licensen behandlats av polisens tillståndsmyndighet i nästan precis sex månader! Revolvern är en gammal men välvårdad slitvarg, en Reck m/12. Inspirerad av klassikern Colt Peacemaker men tillverkad i västtyskland på 1980 talet och med en trumma som blott rymmer ett skott. Jag fick, vilket är underligt för västra götalands del, en livstidslicens på vapnet. Polismyndigheten i västra götaland är annars förtjusta i att ge 5 eller till och med 3 års licenser på enskotts revolvrar för avlivning av fällfångat vilt och grytjakt. Min granne har en identisk revolver med till att börja med 3-års licens och nu 5-års licens. Men den senaste licensen fick han kämpa ordentligt för att få igenom. Det krävdes överklaganden i flera instanser innan han fick rätt. Polismyndighetens licensgivning är med andra ord synnerligen godtycklig inte bara mellan olika län utan även inom samma län.

När vi nu åter är inne på vapen och licenser så kan jag bara rekommendera en nyligen publicerad artikel på Svensk Jakts nätsida.

1973 övergick hanteringen av vapenärenden från länsstyrelserna till Rikspolisstyrelsen. Syftet var att tillse att det skulle ske en unison tillämpning av lagen, oavsett vilket län den sökande var bosatt i.

Idag kan vi konstatera att polisens licenshandläggning är extremt godtycklig och helt beroende av var den sökande är bosatt. Skillnaderna mellan olika län samt den långa handläggningstiden har fått JO att efter en rad anmälningar ta tag i frågan och starta en granskning.

Mårdens skinn är mjukt

Tycker mitt trötta utebarn som alldeles strax skall gå till sängs.

Mård-obs

Såg en mård sitta vid vägen i morses.

Mård, närmast av en slump

Jag har visst råkat hitta en mårdväxel. Två år i rad har jag fått mårdar på nästan exakt samma ställe. Första året tog jag den som bifångst i en grävlingfälla som stod invid en stenmur i fårhagen sisådär 70 meter från hönshuset. Den avlivades med min 22-a.

Andra gången hade jag satt ett par kråkbås på muren. När jag skulle kolla till dem såg jag hur en mård kilade omkring och ryckte i rådjursskinnet som låg brevid fällan. Jag smög hem och hämtade hagelbrakaren. BAM! Så låg mården stilla.

Nu ligger båda mårdarna i frysen. Jag skall givetvis ta hand om dem. Det blir nog lite av en förhandlingsfråga med hustrun om jag låter stoppa upp dem eller om jag bara tar skinnen. Om jag bara tar skinnen så känner jag en osteolog som är spekulant på benen.