Rävens dvärgbandmask även i Småland!

Ett pressmeddelande från SLU:

Rävens dvärgbandmask nu även hittad i Småland

Forskare från SLU har nu identifierat ännu en plats, den femte i Sverige, med förekomst av rävens dvärgbandmask. Fyndet gjordes i rävspillning norr om Växjö, cirka 22 respektive 25 mil från de två närmaste platser där parasiten tidigare har påvisats hos rävar. Forskningen bedrivs inom ett EU-projekt och SLU:s fortlöpande miljöanalys.

Som meddelats tidigare är parasiten en värdväxlare* mellan framför allt rödräv och sork. Även människor kan i sällsynta fall infekteras och bli dödligt sjuka.
I det EU-finansierade forskningsprojekt EMIRO (Echinococcus Multilocularis In Rodents) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) studeras förekomsten av rävens dvärgbandmask i rävspillning och i sorkpopulationen. Insamling av prover sker i fyra områden. I två av dessa är parasiten känd sedan tidigare genom den övervakning som utförs av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Under 2014 har 271 rävspillningar insamlats, och i 10 av dessa har ägg från rävens dvärgbandmask påvisats. Två av dessa positiva prover härrör från en i sammanhanget ny plats cirka 25 kilometer norr om Växjö – den sydligaste fyndplatsen hittills i Sverige. Övriga positiva prover har samlats in på platser där förekomst av parasiten är känd sedan tidigare.
– Det nya fyndet visar tydligt att parasiten har en större geografisk utbredning än vi har känt till, säger doktoranden Andrea Miller.
I dagsläget har rävens dvärgbandmask alltså hittats på fem platser, belägna i Västra Götaland, Södermanland, Dalarna och Småland.
– Den nya fyndlokalen verkar skilja sig från de övriga i ett viktigt avseende, säger sorkexperten Gert Olsson. I området finns inte så mycket jordbruksmark, och därmed borde det inte finnas så stora bestånd av den kända parasitmellanvärden vattensork. Vi måste därför anstränga oss för att identifiera vilken smågnagarart som är den sannolika mellanvärden i detta område.
– Frågan är om fynden ska tolkas som att parasiten sprider sig, eller om det är ett resultat av den intensiva insamling som sker inom de få områden som täcks av EMIRO, säger projektledaren Johan Höglund. Dvärgbandmasken är fortfarande en ovanlig parasit och därmed ökar sannolikheten att hitta den inom ett visst område när vi tar fler prover än man gör i det nationella övervakningsprogrammet som utförs av SVA. Våra fynd visar dock tydligt på det stora värdet av att det bedrivs forskning om parasiten parallellt med den nationella övervakningen.

* I parasitens livscykel ingår både en huvudvärd (vanligen rödräv), där den vuxna parasiten håller till, och en mellanvärd (vanligen sork), där äggen utvecklas till ett "larvstadium", en så kallad blåsmask.

EMIRO, som är ett tvärvetenskapligt projekt, koordineras av Johan Höglund från SLU:s institution för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Från svensk sida deltar även Gert Olsson från institutionen för vilt fisk och miljö vid SLU i Umeå och Helen Wahlström från Zoonoscenter vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala.

Mer information
Johan Höglund, professor
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Sektionen för parasitologi
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
018-67 23 71, 070-257 41 56, johan.hoglund@slu.se
Andrea Miller, doktorand vid samma avdelning
018-67 23 59, andrea.miller@slu.se
Gert Olsson, viltekolog
Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå
Institutionen för vilt, fisk och miljö
090-786 86 66, 070-376 16 66, gert.olsson@slu.se
Forskningsprojektet EMIRO (Echinococcus Multilocularis In ROdents)
www.emiro.org
För mer information om parasitens förekomst i landet som helhet hänvisas till SVA:s pågående övervakningsprogram (www.sva.se/ravensdvargbandmask).
Pressfrågor kring dvärgbandmask och livsmedel ställs lämpligen till Livmedelsverkets pressjour
Telefon: 018-17 53 40

Svensk Jakt skriver mer. Läs HÄR.