Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 26 april 2012





Fick en inbjudan till party på posten igår. Det är tydligen 25 år sedan jag gick ut högstadiet. Låt mig direkt klargöra: jag kommer inte att komma på partyt.

Varför då kanske någon undrar?

Jo, högstadiet - eller större delen av grundskolan för den delen - var inget jag stormtrivdes i. Visst lärde jag känna några individer som jag fortfarande betraktar som vänner under min högstadieperiod. Men inte fan tänker jag träffa ytterligare 200 personer som gick ut samtidigt som mig och som jag faktiskt tyckte det var rätt skönt att slippa....

När jag skulle börja högstadiet gick jag till rektorn och begärde att få byta klass. Jag trivdes inte i min mellanstadieklass utan hade mina vänner i en annan klass. Givetvis tilläts jag byta och på detta vis hamnade jag bland vänner under högstadiet. Det var ju bra. De viktigaste av dessa vännerna håller jag kontakten med. Det räcker för mig. Jag är inte intresserad av att träffa resten, speciellt inte dem som periodvis hackade på mig. Dem minnena vill jag bara slippa bli påmind om. För inte fan är det lätt att vara i de yngre tonåren? Och vem vill egentligen minnas allt för mycket från den perioden?

Jag har valt ut mina minnen och det räcker för mig. Jag vill inte bli påmind om fler. Ni andra får göra som ni behagar.

1 kommentar:

  1. För mej är det också 25 år sedan...ojojoj vad tiden går fort :/ Förmodligen blir det en återträff enbart med klassen.

    Svar ang rådjursjakt. Jo vi har vårjakt här...men jag har ingen mark att jaga på. Måste nog se över mer mark att jaga på...men det är inte så lätt att få tag på.(Gjorde en liten uppdatering efter din kommentar :)

    SvaraRadera