Djurrättsterroristerna granskas i "vanlig" media

Om man följer det som händer inom jaktkretsar och lantbrukskretsar så känner man till den hotbild som råder gentemot synliga företrädare för jakt och djurhållning. För det är gentemot just förebilder som jakthatare och djurrättsterrorister sätter in sina stötar. Att en av de lite större regionala tidningarna, GöteborgsPosten, nu sätter in ett rejält stycker undersökande och grävande journalistik för att granska miljöterroristerna är väldigt välkommet.

GP är annars en tidning jag tappat förtroendet för. De var tidigare oberoende liberala och betecknar sig fortfarande som sådana men genom att rekrytera Alice Teodoresco, som befinner sig långt ut på den nationalistiska högerkanten, så har ledarsidan förändrats. Detta berodde såklart på att tidnginskoncernen stampen var i akut behov av att bättra sina siffror och då valde att bli språkrör åt den svenska högern utanför moderaterna. Så beteckningen oberoende liberal är i dagsläget drekt missvisande för tidnignens ledarsida. Sedan har det gått lång tid sedan tidningen levererade kvalitativ journalistik, men kanske har detta i och med den nu aktuella granskningen förändrats. En granskning som har refererats flitigt i övrig media, inte minst jakttidskrifterna och lantbrukets tidskrifter även om just dessa tidskriftskategorier redan tidigare haft ganska bra täckning av djurrättsterrorismens yttringar dock inte på detta koncentrerade och sammalde vis. Det nya i GPs rapportering torde vara att de wallraffat lite.

GPs granskning i korthet, detta är alltså bara ett slags referat av GPs artiklar och ingen research jag gjort själv:

Djurrättsterrorismen kretsar kring en mindre, hård kärna av aktivister vilka nätverkar men primärt leds och administreras ifrån en mindre ort sydost om Göteborg. Den djurrättsrelaterade terrorismen har ökat i intensitet de senaste två åren och över 200 brott har anmälts i västsverige. För att, likt IS, underlätta för sina supportrar så sprids instruktioner kring hur man så effektivt som möjligt sprider skräck. Det hela är cyniskt, ledningen / inspiratörerna / är äldre och kring sig har de yngre fans, eller prospects, som precis som i andra gängsammanhang får göra grovgörat.

 GP frågar hur man kan engagera sig svarar hon att det finns olika grupper, "i olika nivåer”. Bland de lägre finns grupper som gör intrång, smygfilmar och fritar djur, däribland Djurrättsalliansen, ”Tomma burar” och ”Save movement”. Högre upp i hierarkin finns Djurfront, Hunt Saboteurs och Djurrättsmilisen. Hon skriver att det går bra att vara medlem i flera grupper samtidigt. ”Vill du göra verklig skillnad så finns Djurfront. Dom går hem till djurplågarna och deras familjer. Men det är inte för alla”.

GP kontaktar en representant för den hårda kärnan i organisationen, han besvarar en del av GPs frågor. Bland annat struntar han i svensk lag:

Förespråkar ni brottsliga aktioner? Om ja, till vilken gräns?
– Vi överväger alltid vad som gynnar kampen för djuren bäst. Bara för att något skulle vara olagligt innebär det inte automatiskt att det är fel.

Polisen försöker samordna spaningen i hela västsverige, oavsett vilken region brottsligheten sker inom. Betydelsen av samordning har ökat efter att SÄPO inte längre har miljöterrorismen på sitt bord. Polisen håller även på att undersöka möjligheten att se över brottsrubriceringen och därigenom visa på allvaret i brottsligheten. För det är faktiskt frågan om organiserad nätverks- eller gängbaserad verksamhet, för jag tycker faktiskt att vi skall sluta att skönmåla dessa brottslingar de är inget annat än gängkriminella även om de drivs av lite andra krafter än de gruperingar vi i vanliga fall kategoriserar som gäng.

Av de över 200 brotten går många att binda direkt till en militant falang inom den svenska djurrättsrörelsen. GP har granskat aktivisterna, som rör sig mellan olika organisationer. Det handlar om ett hundratal kringresande aktivister från olika delar av Sverige som är redo att sprida grova mordhot och begå systematiska brott mot lantbrukare och djurägare runt om i landet. Många är unga, kvinnor och arbetslösa.
Aktivisterna är till stor del fanatiska veganer som likställer all form av djurhållning, även husdjur, med förslavandet av afrikaner och förintelsen av judar – något man också använder för att rättfärdiga grova brott mot lantbrukare.

För att göra saker och ting lite enklare för polisen har GP kartlagt ett 50-tal aktiva terrorister. En del av dem är knappt byxmyndiga...

GP har även tagit kontakt med flera drabbade och skildrat deras situation. Det är ingen upplyftande läsning.

Men kommer granskningen att ge någon effekt? Antagligen inte, jag uppfattar det inte som om politikerna tar frågan på allvar. Personligen anser jag att det är en fråga som även SÄPO bör vara involverad i, det är trots allt en fråga om Sveriges livsmedelsförsörjning. Men görs det inget så är det i sig en underminering av rättsstaten.
______________
Se även:
Cirkusakademin tycker att politikerna är flata och går aktivisterna till mötes.

Reklamombudsmannen fäller FORD

Ni kanske minns den? Fords annons för nya Ranger? En röd pickis i en bäck:

Det är ingen bra annons tycker RON (Reklamombudsmannens oppinionsnämnd) och instämmer därmed i anmälarens kritik. Kritiken poängterar att terrängkörning med några få undantag är förbjudet. Annonsen uppmanar enligt anmälaren till lagbrott då annonsen riktas till privatpersoner och avser en situation där undantag från terrängkörnignslagen inte gäller. Annonsen fanns i flera jakttdningar, bland annat Jaktjournalen.

FORD försökte försvara sig med att annonsen avser ett yrkesfordon för markägare som emellanåt på fritiden kan tänkas användas för "hämtning av fälld björn, älg, hjort eller vildsvin till lämpligast belägna bilväg".

Oppinionsnämnden konstaterar att regler för reklam anger att lagbrott (eller annat förkastligt beteende) inte får uppmuntras, Man konstaterar vidare att målgruppen för en annons i en jakttidning inte bara är markägare utan en bred målgrupp. Man konstaterar att bilden visar ett fordon i terräng för annat ändamål än jord eller skogsbruk. Framställningen ger dock inte intryck av en situation som visar ett godtagbart undantag (min kommentar: med en hjort på flaket hade situationen varit annorlunda). Annonsen uppmuntrar via texten "Snabbaste vägen går inte alltid över asfalt" till brott mot terrängkörningslagen. Beslutet blir därför:

Beslut Reklamombudsmannens opinionsnämnd finner att annonsen uppmuntrar beteende som är olagligt. Den strider därmed mot artikel 4 i Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskom­munikation.

___________________
Tipstack till anmälaren som vill vara anonym.

Renjägaren med pilbåge dömd till villkorligt och böter

Mannen som i augusti skjöt en ren i Idre sameby fick idag sin dom. Idag meddelades dommen:

Skadegörelse

Straff: villkorlig dom och 30 dagsböter och 8.600 kr som ersättning till ägaren.

Jag tycker det känns lite märkligt, men det blir så när det är frågan om vad som klassas som ett tamdjur. Samma händelse med en älg hade klassats som tjuvjakt och haft en något kraftigare straffsats.

Hur som helst. Det är bra att någon döms när de gör något sådant idiotiskt. För övrigt var den patetiska förklaringen "nödvärn".

Förundersökning av Molstaberg för brott mot djurskyddslagen

Fårgården Molstaberg, som drabbats extremt hårt av vargar från Sjundareviret och blivit av med mellan 60-70 får i samband med ett knappt 10-tal attacker, polisanmäldes för ett tag sedan av länsstyrelsen stockholm för brott mot djurskyddslagen. Anmälan gällde med länsstyrelsens ord:

– Det är en ytterst ovanlig situation som ligger till grund för anmälan där upprepade angrepp tillåts fortgå utan att, som vi bedömer det, relevanta åtgärder görs för att förhindra dem och skydda djuren. Varken rovdjursstängsel eller nattfållor har använts, trots upprepade påpekanden och hjälp med tillfälliga stödinsatser från Länsstyrelsens personal. Djurhållarna har även tackat nej till bidrag för stängsling och avstått från frivilliga arbetsinsatser* för att sätta upp ett godkänt rovdjursstängsel. Djurhållarnas befintliga stängsel har delvis haft stora brister som gjort det möjligt för varg att ta sig in upprepade gånger på samma ställe och döda får i hagen, säger Ulrika Geber, lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen.

Kritiken mot anmälan lät inte vänta. Molstabergs advokat Björn Aschan (för övrigt extremt duktig så om åtal väcks kommer åklagaren få det hett om öronen) sade spontant:

– Det var det mest absurda jag hört. Jag hade kontakt med länsstyrelsen så sent som igår, de ska bidra med grindar för att djuren ska kunna tas in. Vi väntar också på ett besked om länsstyrelsen fattar ett beslut på eget initiativ om skyddsjakt,

Vidare berättar Aschan:

– Tidigare har länsstyrelsen sagt att man inte kan kräva av Molstaberg att ha hunnit stängsla i ett nytt revir. Till och med Naturvårdsverket har sagt att man inte kan begära detta.

När Ascan hunnit tänka över det hela lät det såhär:

– Det var ju ingen överraskning och väldigt bra att de äntligen har fått tummen ur på länsstyrelsen, säger Björn Aschan, juridiskt ombud för får- och markägare vid Molstabergs säteri.
Polisanmälan kommer efter en djurskyddsinspektion som gjordes på gården i mitten på augusti.
– I och med att vi fick skyddsjaktsbeslutet så skrev länsstyrelsen att det här är ett nytt revir och att man därför inte kan kräva att Molstaberg har hunnit göra alla de anpassningar som krävs. Fem dagar senare dyker länsveterinären upp på gården för att göra en inspektion.

Sture Johansson LRF har för Molstabergs räkning berättat:

– Villkoren var så hårda att de kände att de inte skulle kunna uppfylla dem, säger han.
Bland annat, berättar Sture Johansson, gäller det kravet på att stängslen ska underhållas under fem år, annars kan bidragstagaren tvingas betala tillbaka stödet.
– De vet inte om de klarar av att fortsätta hålla får, och då skulle de bli tvungna att betala tillbaka, säger Sture Johansson.
– Villkoren var så hårda att de kände att de inte skulle kunna uppfylla dem, säger han.
Bland annat, berättar Sture Johansson, gäller det kravet på att stängslen ska underhållas under fem år, annars kan bidragstagaren tvingas betala tillbaka stödet.
– De vet inte om de klarar av att fortsätta hålla får, och då skulle de bli tvungna att betala tillbaka, säger Sture Johansson.

Ändå polisanmäls Molstaberg av länsstyrelsen. Vigilantorganisationen APU påstår sig sedan tidigare ha polisanmält Molstaberg. På sin FB ida skrev APU:

APUs Stockholms-team passerade på sin senaste patrull (söndag 19/7) Molstaberg Säteri, som vid tre tillfällen den senaste månaden har fått får dödade av varg. APUs Rangers upptäckte och dokumenterade sju fårkadaver upplagda ca. 2 meter från vägkanten. Händelsen är polisanmäld som miljöförstöring (olaga hantering av döda tamdjur), olaga åtling och misstänkt förberedelse till grovt jaktbrott.

Gudrun Haglund-Eriksson Svenska fåravelsförbundet kommenterar det hela:

– Det handlar om totalt tjänstefel. Enligt rovdjurspropositionen får inte tamdjurshållning påtagligt försvåras. Kraven som länsstyrelsen ställer är orimliga, säger Gudrun Haglund-Eriksson

Med allt detta i bakhuvudet hade man kunnat tänka sig att anmälan skulle skrivas av, men så är det inte. Iställer är ärendet i allra högsta grad levande och kammaråklagaren uttalade sig såhär i media härom dagen:

– Det är ett prioriterat ärende. Vargfrågan är alltid av intresse. Här har jag förstått att det finns flera motstridiga intressen, säger kammaråklagare Mathias Lidberg vid Söderorts åklagarkammare.

Det blir spännande att se hur detta fortsätter. Själv tycker jag att det hela är absurt.
___________________
*Här skall man vara medveten om att det är glada amatörer i Svenska Rovdjursföreningen som skulle utföra arbetet. Jag har från andra håll, från personer som utnyttjat de frivilliga arbetsinsatserna, fått besked om att Rovdjursföreningens stängsling lämnar rätt mycket övrigt att önska samt att den bitvis är rent fuskverk. Skall man vara lite elak så verkar insatserna göras för att det skall framstå som att man arbetar för en lösning och hjälper djurhållarna, när det enda som är intressant i Rovdjursföreningens värld är att det skall finnas så mycket rovdjur som möjligt.

Om det där med skärpta vapenlagar

Expressen/GT hade härom dagen en svart rubrik:
Stefan Löfven: Vill se hårdare vapenlagar
Självklart hade det med de många skjutningarna i de svenska storstäderna att göra. Att frågan aktualiserats har mycket att göra med att det nyligen presenterades siffror över hur motsvarande statistik ser ut i andra nordiska länder. De siffror SVT presenterar ser ut såhär:

Det är ruskiga siffror. Men hårdare vapenlagar? Sverige har redan hårda vapenlagar och olaga vapeninnehav är kriminaliserat. Går man in och läser/lyssnar på vad Stefan Löfven faktiskt säger så är det inte en skärpning av vapenlagarna han är ute efter utan:

– Det är viktigt att vi tar i med hårdhandskarna mot brottsligheten. Därför vill vi höja straffet för vapenbrott, inte bara för själva brottet utan anstiftan till förberedelse till vapenbrott måste straffas hårdare, säger statsministern.

 Han vill även motverka smugglingen. Men för det behöver tullen byggas upp/ut, inte nedmonteras så som varit fallet under lång tid.

Egentligen finns det utrymme i lagen att plocka in de som bär illegala vapen, inte som idag bara ta själva vapnen. Det ordnades vid den senaste revideringen av vapenlagen. Socialdemokratiska* Ny Tid Göteborgsområdet / Fyrvaktaren beskriver det såhär:

Orsaken till att det är fler skjutningar i Sverige än i övriga Norden och många andra västeuropeiska länder är förmodligen att tillgången till skjutvapen är större i Sverige än i dessa andra länder. Inte att den sociala misären skulle vara större, vilket Teodorescu påstår.
Polisen i Göteborg vittnar om att det finns många automatvapen i omlopp i stan. De flesta kommer från Balkan och smugglas in av kriminella ligor som tidigare bland annat smugglade cigaretter. I många år har straffvärdet för vapeninnehav varit extremt lågt i Sverige. Det har gjort att den svenska polisen har varit lagligt begränsad i sitt spaningsarbete efter illegala vapen. Om polisen påträffar en person med ett skarpladdat vapen har polisen kunnat beslagta vapnet, men varit tvungen att släppa personen på fri fot efter sex timmar.

Men fortfarande ser vi hur vapenbrott rabbatteras bort när domstolarna dömmer. Personligen tror jag inte att det behövs något ytterligare petande i vapenlagen. Det som behövs är att åklagarmyndighet och domstolarna börjar utnyttja vapenlagens möjligheter och en större del av den straffskala som anges i vapenlagen. Jag utgår ifrån att detta är något som regeringen skulle kunna markera i nästa års regleringsbrev till sveriges domstolar och till åklagarmyndigheten.
_________________________
*Idag är den nationella arbetarpressen/vänsterpressen i princip helt utraderad från mediekartan, möjligen med undantag för Aftonbladet. Det finns en handfull regionala arbetar/vänstertidningar annars är mitten/högerpressens dominans total. I Göteborg har Ny Tid vuxit kraftigt sedan GP för snart ett år sedan lade om rodret från liberal till konservativ inriktning genom sin rekrytering av Alice Teodorescu på ledarredaktionen.

Mer om läkarnas anmälningsplikt vad gäller vapen

För ett par dagar sedan hade jag uppe problemet med att läkare inte rapporterar in patienter som är lämpliga som vapeninnehavare. Idag kan man i Sydsvenskan läsa mer om detta. På sätt och vis kan man se det som en reaktion till förra veckans P1 dokumentär om att vapenlagens anmälningsplikt* inte efterlevs. I Sydsvenskans artikel får läkarna stort utrymme att förklara varför lagen inte efterlevs, delar av det är helt korrekt andra delar uppfattar jag som delvis bekvämlighetsförklaringar:

– Plikten är en markering, ett som bara tjänar till att ytterligare kontrollera en grupp som redan är välkontrollerad, det vill säga de som har legala vapen. Hemvärnsmän och jägare, alltså, säger Dag Gülich, chefsöverläkare inom rättspsykiatri i Region Skåne.

Det stämmer förvisso att jägarna och skyttarna är en väldigt påpassad grupp. Men hemvärnsmän? Det var väl länge sedan de förvarade några vapen hemma? Eller hur är det?

Vidare Dag Gülich:

Han är skarpt kritisk till regelverket, så som det fungerar idag. I praktiken leder det till en oändlig massa pliktanmälningar av personer som varken har vapenlicens eller vapen, menar han.

– Det finns en stor friskhet i samhället också. När det gäller jägare har ofta anhöriga sett till att plocka undan vapen, om innehavaren till exempel blir dement. Och det händer också att jag ber polisen hämta vapen hos en patient som är olämplig att inneha sådana, säger Dag Gülich.

– Men det är en annan sak att alla läkare, alltid, ska anmäla alla personer med någon form av omdömessvikt till polisen. Det finns inget utrymme för läkaren att göra en bedömning.

Jägareförbundet är kanske inte kritisk till regelverket men inte sena att peka ut svårigheter i hur det skall efterlevas:

Från Läkarförbundet vill man inte direkt kritisera lagen; den finns där, den ska efterlevas. Men tillämpningen är inte helt enkel - inte minst efter som läkarens "polisiära" roll går på tvärs med den förtroendebaserade, vårdande relationen mellan läkare och patient.

– När det gäller en akut sjukdom, som stroke, är det kanske inte så komplicerat. Men i andra fall kanske det känns svårare att till exempel se till att någon blir av med körkortet, säger Läkarförbundets Ove Andersson. 

Mänden anmälningar skiljer sig över landet. Det finns ett svat samband mellan antalet anmälningar och mänden vapen i länet, vilket innebär att norrlandslänen har en något högre mängd anmälningar per capita. Samtidigt har inte läkare någon tillgång till vapenregistret vilket gör att anmälningarna torde spegla tex psykisk ohälsa och vissa sjukdomar (tex demens) över lag.

Anmälningsplikten innebär inte att man kommer åt de vapen som är det egentliga problemet i samhälet. De vapen som faktiskt används för att skapa problem, illegala vapen. Insmugglade enhandsvapen och automatvapen.

__________________________________
*Vapenlagen (sfs 1996:67) kapitel 6:

6 § En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.

   Den anmälningsskyldighet som läkare har enligt första stycket gäller även i fråga om en person som genomgår rättspsykiatrisk undersökning eller utredning enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Lag (2014:591).

Tragedin på Vårväderstorget i Göteborg

Igår skedde en tragedi i Göteborg. Personer med automatvapen öppnade eld in i en lokal på Vårväderstorget, två personer dödades och åtta skadades. Av de skadade har en livshotande skador enligt Sahlgrenska Universitetsjukhusets presstjänst.

Gärningsmännen var beväpnade med automatvapen ("Kalashnikovliknande"). Annelies Hulten, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, säger:

– Tillgången på vapen är extremt stor och det visar ju inte minst denna händelse på. Några går in och använder automatvapen i en lokal på Hisingen. Man har skärpt vapenlagarna, men det är inte tillräckligt. Tillgången på vapen gör att brotten blir grövre.

Nu när vapenlgen nämnts gäller det för alla att fokusera på rätt saker, dvs kriminalitet och illegala vapen. Att ha stränga lagar för illegala vapen har jag inga problem med men att börja prata vapenlagstiftning redan nu är kanske lite tidigt. Problemet är ju faktiskt att vapnen kommer in i sverige och då är det snarare en fråga om att det finns för många illegala vapen i omlopp samt att det är fö rlätt att för ain vapen i Sverige. Det är ingen nyhet att ökade kontroller vid gränserna ger fler vapenbeslag. Så istället för att ropa på skärpningar i vapenlagen kanske de (straff)utrymmen som vapenlagen ger skall utnyttjas bättre samt nedmonteringen av gränsskyddet/tullen avbrytas och en upprustning och förbättring genomföras.

Det sista vi vill är att sådana här kriminella vansinneshandlingar skall ske igen. Skärpta regler för de legala vapenägarna påverkar bevisligen inte de kriminllas tillgång till vapen. BRÅ skriver i ett pressmeddelande från 2013:

En vanlig missuppfattning är att det är stulna jaktvapen eller vapen från svenska militärens vapenförråd som används.

− Det är väldig ovanligt. Det var vanligare på 90-talet. I dag kommer en stor del av de illegala vapnen från Balkan, det forna Jugoslavien. Det är främst gamla armévapen som kalashnikovs eller pistoler, säger Daniel Vesterhav.

Hur lätt det är att få tag på illegala vapen visade Expressen i ett uppmärksammat stycke journalistik för ett par år sedan.  BRÅ menar att insmugglingen till Sverige under flera år varit så stor att marknaden till och med kan betraktas som mättad. Att man från Expressens sida kunde få fatt på ett vapen så snabbt som man gjorde är bara en sak som talar för detta.

Nu får vi hoppas att polisen med Peter Thorsell som särskilt ansvarig för vapengfrågor väljer att fokusera på rätt problmatik. För denna typ av händelser får inte ske.

De grymma och farliga jaktknivarna

Åter igen kan vi se märkliga rubriker där en kniv för att framstå som farligare och grymmare kallas jaktkniv..... På Aftonbladets hemsida finner man en bit ner i artikeln följande mellanrubrik:

Hade med sig jaktkniv och buntband

Att det skulle vara en jaktkniv framhålls även i texten. Men ta er en titt på kniven, tycker ni verkligen att det är en jaktkniv:

Det är en Smith and Wesson fällkniv med delvis tandat blad. Jag har inte lyckats klura ut vilken kniv det är men det borde gå att hitta. Det enda jag direkt kan säga är ju att det definitivt inte är en jaktkniv. Kanske skall den ses som "taktisk" eller som en "räddningskniv". Det tandade bladet är ju för att snabbt och lätt kunna kapa rep, bälten, stroppar etc. Knivens bladform är i mitt tycke för spetsig för att duga som jaktkniv.

Summa summarum. Media använder sig åter igen av begreppet "jakt" som ett förstärkningsord i syfte att lyfta fram hur farligt och obehagligt ett föremål är. Bara genom att nämna ordet jakt så får man en koppling till blod och att skära i kött. Det aftonbladet vill är såklart att ytterligare visa hur märklig och farlig den amerikanske nätkontakten var. Man spär på myten om de farliga främlingarna ytterligare. Men det är klart. Aftonbladet lever på rädsla och skvaller. Det säljer.

Jakt som muta

Jakt som muta är inte så värst ovanligt vare sig nationellt eller internationellt. Men ibland är gränsen mellan muta och representation hårfin...

Detta som jag saxat ur Norrköpings Tidning förefaller dock vara muta och inte representation:

Riksenheten mot korruption väckte åtal mot en fartygsinspektör vid Transportstyrelsen på måndagen. Inspektören är misstänkt för att ha tagit emot muta.

Transportstyrelsen, med huvudsäte i Norrköping, hade den 12 november i fjol upp misstankarna om mutbrott vid ett möte i personalansvarsnämnden. Den 57-årige fartygsinspektören, verksam i Göteborgstrakten, deltog vid mötet där det bestämdes att saken skulle anmälas till Riksenheten mot korruption. Där har åklagaren Johan Lindmark utrett misstankarna och på måndagen beslutade han sig för att väcka åtal.
Enligt stämningsansökan, som NT tagit del av, har fartygsinspektören av en jämnårig yrkesfiskare, och ägare av en fisketrålare, fått möjlighet att vid ett tiotal tillfällen jaga mufflonfår på en ö på västkusten. Detta ska ha skett mellan 1 december 2009 och 28 februari 2013. Fartygsinspektören har haft i uppdrag att utöva tillsyn över fiskebåtar.
– Ägaren av båten är delägare i en jaktsamfällighet. Han är den näst störste delägaren på ön och den som berett möjlighet för fartygsinspektören att jaga där, säger åklagaren Johan Lindmark.
Han betonar att det i åtalet handlar om att bevisa koppling mellan den påstådda mutan och personens tjänsteutövning, och i det här fallet anser han att den kopplingen är tydlig. Både fartygsinspektören och fiskaren/båtägaren – som åtalas för bestickning och givande av muta – bestrider åtalen.
– När man har en position som myndighetsutövare är det desto känsligare att ta emot förmåner. Om du eller jag hade velat jaga där hade vi inte blivit insläppta. De vill inte släppa in vem som helst på jaktmarkerna, säger Johan Lindmark.
Fiskeriföretaget får en företagsbot på 100 000 kronor och för fartygsinspektören förverkas ett värde motsvarande 50 000 kronor.

Jag tycker att det var bra att myndigheten själv anmälde det hela. Det gäller att hålla rent framför egen dörr.

Öppet öga - mot faunabrott

Polisen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna har inlett ett samarbete för att motverka faunabrott. Polisen skriver i ett pressmeddelande:

Många invånare uppskattar den svenska naturen och inser vikten av att bevara den stora variationen av växter och djur. Men tyvärr finns det de som vill tjäna pengar genom att olagligt samla in unika arter. Utanför jakttid är våra vilda djur, deras boplatser och ägg fredade. Vissa växter är till exempel fridlysta och får inte plockas. Övergivna djurungar ska lämnas ifred. 
– Genom satsningen ”Öppet öga” vill vi öka kunskapen om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet i naturen, säger artskyddshandläggare Lena Strömvall på Länsstyrelsen. 
Under de senaste åren har ett antal fall av så kallade flora- och faunakriminalitet uppmärksammats i medierna. Stora mängder vilda fåglar och fågelägg har samlats in från naturen och sålts vidare. I vissa fall har många djur farit illa. Det kan handla om att svenska arter samlas in och säljs vidare till andra länder, men även att privatpersoner samlar på fredade djur hemma. 
För att upptäcka och förhindra att det här händer behöver myndigheterna hjälp från allmänheten. 
– Vi kan inte se allt och är beroende av att de som ser eller misstänker att brott begås, anmäler det till polisen eller Länsstyrelsen, fortsätter Lena Strömvall.
Vill du veta mer? Ladda ner foldern om Öppet Öga-kampanjen här:

Värt att tänka på är att det även gäller dagiset som hittar den "övergivna" harungen och tar hand om den...

Det relativa värdet av liv ur en polis perspektiv

Tunga ord väl värda att fundera över i Polistidningen från en polis på fältet vad gäller statens prioriteringar. Jag citerar hela krönikan, den är läsvärd:

En vårdag genomförs en stor polisinsats för att gripa fyra män, misstänkta för tjuvjakt på varg. De blir häktade och fråntas sina vapen, något som är ett hårt slag mot en som delar in året i ”före och efter älgjakten”. Jag kan tänka mig att det raljeras vilt medan man tittar på polishelikoptern som rör sig ovanför byn: ”Om man säger att man har skjutit en varg, då kommer de minsann”.
En solig sensommardag är Emma, elva år, ute och går med sina vänner. En kille, som saknar körkort för den crossmotorcykel han framför och som tidigare har skrämt Emma och hennes vänner med sin framfart på fordonet, ”kör på Emma bakifrån, hon svingas runt vid kollisionen och landar med huvudet i motsatt gångriktning och med ansiktet neråt”, som det senare beskrivs i domen. Hon dör. Killen åtalas för olovlig körning och grovt vållande till annans död. Målsägandebiträdet vill även att han skall åtalas för dråp. Han döms för olovlig körning och några andra brott, men samtliga åtal som rör Emmas död ogillas. Hans straff blir skyddstillsyn med samhällstjänst 60 timmar, och Emmas familj lämnar tingsrätten utan dotter och utan upprättelse.
Dessa två händelser inträffade på samma lilla ort under samma år. Emmas kusin och bästa vän skrev ett brev till Fredrik Reinfeldt där hon bad honom hjälpa henne förstå hur en varg kunde vara mer värd än en flicka. Det är nämligen så att de misstänkta tjuvjägarna, om åtal väcks, sannolikt kommer att få betydligt hårdare straff än killen som körde på Emma.
I mitten av 90-talet misstänktes två samer för att ha dödat en varg. Det gick inte att bevisa tjuvjakt eftersom man endast hittade en slaktplats, men ingen kropp. Inga vittnen, inga erkännanden, dock något som kan upplevas som indicier gjorde att en av männen blev dömd till ett års fängelse, för att ha forslat bort Statens vilt. Jag jämför detta med det uppmärksammade åtalet om en gruppvåldtäkt i Tensta förra året. Svea Hovrätt friade samtliga sex misstänkta, bland annat eftersom det var för mörkt i rummet och flickan endast kunde känna igen killarna på deras röster från de fyra timmar de höll henne instängd. Skillnaden i bevisvärdering är slående och min bild är att en flicka kom ut ur rättssystemet med större sår än när hon kom in.
Detta är inte ett inlägg i den känsliga vargdebatten, utan vargen får här symbolisera all Statens egendom, i denna fundering om värdet på statliga ting jämfört med värdet på en människa av kött och blod. När ministrar eller poliser mördas är det ett hot mot vår demokrati, men är det realistiskt att jämföra ett människoliv med Statens egendom?
Det är väl tänkt att vi poliser skall hålla oss neutrala och stå bakom rättsväsendet, eftersom vi själva är en viktig del av det. Nu tänker jag strunta i det för ärligt talat skäms jag för det som händer och jag önskar att lagstiftarna kan ta krafttag för att ge tillbaka den lilla människan hennes rätta värde.
Emmas kusins brev publicerades i Expressen och delades tusentals gånger i sociala medier. Svar har utlovats och jag hoppas verkligen att statsministern inte gör henne besviken …
Lisa Ahlstedt
polisinspektör i Funäsdalen, Jämtlands län

En artikel i OP om krönikan hittar du HÄR:

Läkarna vill inte ta det ansvar vapenlagen kräver...

...hur skall man annars tolka ordföranden i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd,  Thomas Flodins, utspel i Läkartidningen härom sistens. Bakgruden är att läkarna genom ändringen i vapenlagen 1996 har en skyldighet att anmäla olämpliga vapeninnehavare. Detta skall leda till färre brott och färre självmord. År 2012 anmäldes 1 040 patienter till polisen. Av dessa saknade 70 procent vapen. Antalet anmälningar anses av myndigheterna för lågt och Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag att utreda hur antalet kan öka.

Läkareförbundets Thomas Flodin skriver:

Åter till vapenlagens förhoppningar och krav på läkarkåren. Myndigheterna tycks anta att det i hög utsträckning är medicinskt olämpliga individer som begår brott. Detta är ett obestyrkt antagande med relativt låg sannolikhet.
Vårt letande efter medicinskt olämpliga vapeninnehavare skulle därmed ha låg specificitet. Det skulle dessutom ha låg sensitivitet då våra metoder att identifiera medicinskt olämpliga är och kommer att förbli mycket grova. Att prognostisera ett beteende är inte lätt ens för läkare. Varken Anders Behring Breivik eller Peter Mangs hade stoppats av en enkel läkarbesiktning.
En diagnosmetod med både låg specificitet och sensitivitet borde inte få användas i evidensbaserad verksamhet. Kravet på att öka antalet anmälningar kommer dock att ha vissa effekter. Förtroendet för vården riskerar att påverkas negativt. Läkarens roll som myndighetsföreträdare blir uppenbar vid varje läkarbesök.
Ett antal patienter kommer sannolikt att undvika kontakt med vården av rädsla att bli polisanmälda. Läkare får använda sin dyrbara tid till uppgifter av litet eller obefintligt värde. Annat viktigt arbete och and­ra patienter blir lidande.
Det finns åtgärder som bör ge något bättre effekt. Läkarförbundet har länge förespråkat att den som söker vapenlicens får bekosta en riktad läkarundersökning som bör förnyas vart femte till vart tionde år. Ett liknande system är på väg att införas i Norge. En ökad jakt på de illegala vapnen, gärna i kombination med inlämning av vapen utan licens, så kallad vapenamnesti, kan genomföras.
Insmuggling av illegala vapen måste i större utsträckning stoppas. Möjligheten att förvara stora mängder vapen i hemmet bör begränsas. Dessa åtgärder ger sannolikt bättre effekt på våldsbrott med vapen än att tvinga läkare att anmäla sina patienter som i de flesta fall är vapenlösa.
Socialstyrelsens pågående arbete bör få nya direktiv. I stället för att sträva efter fler polisanmälda patienter borde de medicins­ka kraven för innehav av vapenlicens definieras. Den som väljer att ansöka om vapenlicens bör kolla sin hälsa på samma sätt som en blivande bil- eller bussförare.

Delvis håller jag med och delvis tycker jag att Flodin förespråkar att läkare skall ställa patientansvaret högre än samhällsansvaret. Att det egentliga problemet är de insmugglade vapnen håller jag med om. Men jag tycker att Flodin är orättvis när han säger att läkare inte hade kunnat förhindra Breivik eller Mangs när läkare tveklöst hade kunnat hindra fänrik Flink från att genomföra sina dåd i Falun den 10/6 1994. Läkare kan göra skillnad och har det moraliska ansvaret att göra det. I det fallet måste samhällsintresset gå före risken att enskilda patienter inte uppsöker läkare av rädsla att förlora vapenlicenser. Att personer utan vapenlicens anmäls är inget egentligt problem. Däremot hoppas jag från att dessa anmälningar jämförs mot t.ex. misstankeregistret så att man den vägen med lite tur kan komma åt de illegala vapen som är det faktiska problemet i vårt land. Hade man kunna identifiera och avväpna Tommy Zethraeus den vägen? Zethraeus utförde de så kallade Stureplansmorden den 10/12 1994.

Jag tycker med andra ord att Thomas Flodin gör sig skyldig till ett feltänk när han försöker få läkarna att slippa ifrån sitt samhällsansvar i fråga om vapenägande. Därmed inte sagt att läkarna skall bära hela ansvaret. Alla delar av samhället måste göra sitt till för att få bort illegala vapen och identifiera olämpliga vapenägare. Skytteklubbar måste göra sitt. Jaktlag måste göra sitt. Grannar måste göra sitt. Gränskontroll och tull måste få resurser att göra sitt. Polisen måste ha befogenhet att göra sitt. Men fokus skall såklart vara just detta, illegala vapen och olämpliga vapenägare. Att ge sig på alla vapen i samhället, så som i praktiken föreslås i förarbetet till Betänkande 2013/14:JuU36 Skärpning av vapenlagen är synnerligen olyckligt och gränsar vad gäller några av förslagen till en fundamentalt ny rättspraxis och ett helt nytt synsätt på privat ägande.

Grovt artskyddsbrott med 1000-tals dödade djur...

...gav 1 års fängelse. Många av djuren var rara fåglar. Nu var de i och för sig i form av ägg och ännu inte fullbordade djur, men i lagens mening bör det inte spela någon roll. Jag tycker ändå att domen för äggplundrarna från Stekenjokk var för mild. Såhär skriver DN:

En man i 50-årsåldern i Härnösand har dömts till ett års fängelse för att ha plundrat tusentals fågelbon på ägg, rapporterar lokala medier.

En man i 50-årsåldern i Härnösand har dömts till ett års fängelse för att ha plundrat tusentals fågelbon på ägg, rapporterar lokala medier.

Han åtalades tillsammans med två andra män, misstänkta för att huvudsakligen plundrat bon i Stekenjokkområdet på gränsen mellan Jämtland och Västerbotten, men även på många andra häckningsplatser.
När de greps hittade polisen stora äggsamlingar från fridlysta fåglar hos männen.

Mannen från Härnösand fälldes för jaktbrott och grovt artskyddsbrott. De två andra åtalade dömdes till villkorlig dom och dagsböter av Ångermanlands tingsrätt.

Att döda en varg ger upp till 4 åra fängelse, härom sistens blev det 1 år 9 månader.  För en engångsföreteelse. Äggtjuvarna var systematiska och återkom år efter år. Ändå får en av tre fängelse och då inte mer än ett år. I Magasin Filter finns ett bra reportage om det hela, ett reoprtage som visar allvaret och omfattningen:

När polisens IT-forensiker finkammade Roberts dator fann de en Excelkatalogisering över alla de 3 000 äggen. Per-Erik Lindbäck kunde konstatera att de kom från 200 olika arter, av Sveriges sammanlagt 253. På Naturvårdsverkets lista över fåglar som riskerar att dö ut ryms 91 – och av dem hade Robert prickat in 46.

I hans samling fanns även ägg från svartbent strandpipare, en art som numera är utdöd i Sverige.

Jag kan inte tycka annat än att lagen tillämpas väldigt konstigt om en person som dödar ett "hotat" djur får ett strängare straff än en person som potentiellt sett dödat tusentals djur varav flera är hotade eller utrotade. Det är bara att konstatera:

There is something rotten in the state of Sweden!

Lätt att tillverka k-pistar hemma

Jag fick nyligen nys om en polisutredning som berör ett (drog och) vapenbeslag i Dalarna. Bland annat hittade man:

Det är tre av fyra hembyggda k-pistar. De använde gamla svenska k-pistmagasin och har en eldhastighet på 10 skott i sekunden enligt vapenundersökningen. Pipan är slätborrad så precisionen är minimal.

Typen brukar kallas rattlare, inte att förväxla med U2s gamla platta Rattle and hum, och de är lätta att tillverka. 2009 gjorde polisen ett stort beslag av svensktillverkade rattlare hos Bandidos i Göteborg. Först fick man tag på fem rattlare med ljuddämpare. I en annan lokal delar till ett 30-tal k-pistar:

Vapensmeden är en 30-årig kyltekniker som nyligen avtjänat fängelse för grovt narkotikabrott. I hans bostad i Skåne hittades delar till ytterligare ett 30-tal kpistar. Dessa delar – slutstycken, pipor och ”lådor” - hade mannen inte tillverkat själv. I stället framkom att han hade beställt dem från olika mekaniska verkstäder. Till underleverantörerna hade han sagt att det rörde sig om ”detaljer till fartyg”

Vill man inte göra allt själv så beställer man bara delarna från lite olika mekaniska verkstäder. Smidigt va? Själva konstruktionen är enkel, till och med jag skulle nog kunna få ihop en rattlare på en helg om jag hyrde en metallslöjdssal på en skola...

Googlar man på homemade smg (k-pist) så finner man snabbtdetaljerade ritningar och steg för steg beskrivningar. För det är enkla konstruktioner med enkla delar, i många fall kan man köpa de flesta delarna över disk på en välsorterad järnhandel. Några kan man behöva beställa från en mekanisk verkstad.

Dessa rattlare är oändligt mycket lättare för vilken halvidiot som helst att få till än de 3D utskrivna saker som skapade moralpanik förra året... Just att det är enkla konstruktioner gör att de varit populära i olika konfliktområden, t.ex. har det gjorts en mängd beslag av motsvarande vapen på Nord Irland men då kallas de inte rattlare utan "avenger submachine gun", de finns i lite olika varianter men här är ett par:

Ryska exempel finns också, här hittar ni en längre tidningsartikel på det temat.

Att jag tar upp detta beror såklart på att Folk och försvar avslutades härom dagen. Under en av sessionerna svarade chefen för rikspolisstyrelsen på frågor. Pistolskytteförbundets ordförande Mike Winnerstig frågade rakt ut om polisen hade ett uppdrag att minska mängden legala vapen och hänvisade till västra götalandspolisens restriktiva hållning i licensgivningsfrågor. Chefens svar var kort och gott "Nej". Sedan snurrade han in sig i frågor om förvaring för att gå över till att det överlag behövs en restriktiv hantering av vapen men själva uppdraget från politikerna var att minska de illegala vapnen. Här finns samtalet, spola 1:36 in i klippet.

Rikskriminalchefen får också en intressant fråga. Den utgick från ett tidigare påstående i debatten, dvs att insmugglingen av vapen till Sverige är liten. Själva frågan handlade om vilka vapen det då var som användes. Svaret var att det var 3 kategorier:
1/ jakt och målskyttevapen. Vilket dock är ovanligt.
2/ hemmabyggen, likt dem jag skriver om tidigare i blogposten. Dessa är också ovanliga (ännu så länge får jag väl tillägga på eget bevåg)
3/ utifrån komna vapen. Här är paradoxen att det inte förs in så mycket vapen utan att det i de flesta vapen rör sig om vapen som funnits i landet ett tag. En slags mobförråd för gangstrar kan man säga. Vapen hämtas när de behövs och läggs tillbaka när de inte behövs.
Här finns samtalet, spola 0:36 in i klippet. Själva poängen är att det inte ger någon effekt på illegalt användande av skjutvapen om man skärper reglerna för legala vapenägare ytterligare.

Det är alltså illegala vapen som polisen skall ägna sin största uppmärksamhet, såväl insmugglade som dessa allt för lätt tillverkade rattlare, inte legala vapen oavsett om det rör sig om enhandsvapen för sportskytte eller tvåhandsvapen för jakt.

Jaktvapenstöld i Karlstad

En privatperson hade inbrott i sin lägenhet härom dagen. Tjuvarna tog sig in i vapenskåpet och stal fyra jaktvapen (2 studsare, 1 hagelgevär 1 kombivapen). I vapenskåpet förvarades även en myntsamling.

Jag är lite förvånad över att tjuvarna kunde ta sig in i skåpet. Det är inte lätt. Om nu inte lägenhetsinnehavaren gömt nyckeln i lägenheten och tjuvarna hittat den. I mitt remissvar på vapenutredningen behandlar jag just detta. Jag menar att man skulle få större effekt om man ställde följande krav istället för att göra inskränkningar i möjligheten att äga vapen: 

Vapenförvaringen i Sverige är överlag god. Kraven på säkerhetsskåp enligt SS 3492 ger kriminella få möjligheter att komma över vapen vid inbrott, däremot bör det straffbeläggas att förvara nyckel till vapenskåp gömd i samma bostad som vapenskåpet. Nyckel skall förvaras på person eller på annan plats. Detta kommer att förhindra en stor del av de vapenstölder som trots höga krav på förvaring faktiskt genomförs. En möjlighet är att ställa krav på att externt kopplad larmanordning finns för den bostad där vapen förvaras under säkert lås.

Personligen har jag inga nycklar till min vapenförvaring i bostaden. Och jag har larm samt kameraövervakning i det rum där vapenskåpen står...

Hur som helst. Tjuvarna kom över vapen och polisen tar det på stort allvar, trots att just jaktvapen är tämligen ointressanta i brottsliga sammanhang. Expressen skriver:

Polisen har på torsdagsmorgonen inga spår efter gärningsmännen och har nu gått ut med ett zonlarm till samtliga Sveriges län och polismyndigheter.
– Det gör de när det är lite grövre brott, för att försöka få tag på de här vapnen så fort som möjligt, säger Sundberg.
Under natten och morgonen har man säkrat vissa spår på plats. Personal, specialiserad på spårsäkring ska kallas in under torsdagsmorgonen.

Polissamverkan och tull är viktigt!

Härom dagen nämnde jag hur viktigt det var med fungerande tullverksamhet. Det är det, men lika viktigt är det med samverkan mellan polisen i olika länder. I SvD kunde man härom dagen läsa:

En svensk har gripits av polisen i Bulgarien misstänkt för inblandning i vapensmuggling. Svensken greps på en buss vid gränsen mot Serbien i onsdags kväll med ett Kalasjnikovgevär och sex pistoler i bagaget. Bussen var på väg till Tyskland.

Inrikesdepartementet uppger att vapnen kan ha varit avsedda för kontraktsmord.
Förutom svensken har två bulgariska medborgare gripits.
Beslag av vapen och ammunition har gjorts i en by i södra Bulgarien.

Därför är det bra om EU koncentrerar sig på samverkan, inte försvåra för legala vapenägare.

Jägare, katter och ren idioti

Via sociala medier fick jag nys om en nyhet som demonstrerar människors brist på empati på fler än ett sätt. Nyheten kommer från Expressen och handlar om en man som tänkte ha ihjäl sin katt men högg av sig fingret istället. Expressen skriver:

- När jag kom upp på morgonen luktade det kattskit i hela lägenheten. Då brast det i huvudet på mig, säger mannen i ett förhör.
Mannen berättar att han tog en skärbräda och en köttyxa från köket och gick in i badrummet för att avliva katten.
Han la skärbrädan på golvet fick tag i katten och virade en handduk om den innan han placerade den på skärbrädan med ett fast grepp om överkroppen.
Mannen siktade mot kattens hals och slog ett kraftigt slag med yxan. Men missade och högg i stället av sin egen tumme.
- När jag tittade på min vänsterhand såg jag att tummen hängde rakt ned och var nästan av. Då förstod jag att jag huggit mig själv och att det var mitt blod och inte kattens, säger mannen.

Fortsättningen får en att fundera över om det var i efterdyningen av en fest som det hela ägde rum:

En kvinna som fanns i lägenheten berättar i förhören att hon hörde honom säga "Nu ska då få din djävel".
Kvinnan hör sedan att katten skriker hjärtskärande.
Och därefter skriker mannen ännu högre.
- Jag kom ut i köket. Då såg jag att hans tumme hänger och är nästan av, berättar kvinnan i polisförhöret.

Synnerligen tragiskt på många sätt. Jag skulle kunna tänka mig att mannen egentligen är i behov av hjälp snarare än den villkorliga dom och de 5000 kr i böter som han dömdes till. Men som start kan myndigheterna förslagsvis börja med att belägga mannen med djurförbud, det känns som en rimlig åtgärd.

Det som faktiskt fick mig att kommentera händelsen här var kanske inte händelsen i sig utan vissa reaktioner jag sett på den i sociala medier. Dels finns det de som förståeligt anser att mannen skulle fått ett grövre straff för sitt tilltag. Å andra sidan så är det hela ett bra exempel på att dumhet straffar sig. I detta fall omedelbart. De reaktioner jag blev lite fundersam över och reagerade på var uttryck av starkt kattogillande, på gränsen till hat, som en del gav uttryck för. Det fanns kommentatorer som till och med tyckte att mannen skulle fått betalt för att han försökte avliva katten snarare än att han skulle får böter. Men det finns ju en del jägare som istället för att uppskatta djuren i vår natur hyser närmast hatliknande känslor för en del av dem. Vilket såklart inte är något som skall blandas ihop med viljan att förvalta djurstammarna oavsett art vilket är något helt annat.

Personligen så har jag inget emot katter. Har haft ett gäng genom åren. Eftersom vi bor invid en väg så kändes det lite trist att åtminstone en gång om året gå ut och skrapa upp resterna efter en av katterna så till slut tog jag bort de sista katterna. Visst tar de en herrans massa fåglar och andra djur. En tamkatt tar i snitt 200-400 djur per år. Givetvis är det förvildade katter som tar lejonparten av smådjuren, såväl smågnagare som fåglar och andra djur. Just förvildade katter är ett problem, och jag blir inte riktigt klok på reglerna för att ta bort vildkatter. Eller jo, reglerna är egentligen rätt enkla. I lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter står det:

21 § En katt som med skäl kan antas vara övergiven eller förvildad, får avlivas av jakträttshavaren eller av någon som företräder denne. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polismyndigheten.

Följdfrågan blir såklart, vad anses som skäl? Skall en katt ha halsband för att räknas som tam? Är en katt förvildad om den inte är handtam? En tilltufsad skygg katt utan uppenbar ägare?

Själv har jag tagit bort ett par katter som höll till i ladugården. De var oerhört skygga och bajsade i fårens vinterhö vilket var mindre lustigt. Satte därför en fälla med kattmat i vilken de var enkla att fånga in. Eftersom de var halsbandslösa och rätt tilltufsade, utöver skyggheten, ansåg jag att avlivning var befogad.

Tungt beväpnad HA-anhängare åtalas för grovt vapenbrott

Härom dagen dök det upp en kort notis på Expressen om en 50-årig varbergsbo som haft tre pistoler och en revolver samt batong och träklubba. Det hela lät väldigt mystiskt men fick sin förklaring när artikeln uppdaterades.

Varbergsbon, eller egentligen Frillesåsbon om man skall vara petnoga, har en hög position inom Red Devils Halland, dvs en supporterklubb till Hells Angles.

bild: polisen, länkad från NH.

På sitt jobb hade mannen 3 pistoler och 1695 patroner. Hemma hade han 1 revolver och 45 patroner tillsammans med en elpistol. I bilen hade han en batong och en träklubba märkt 666 samt Red Devils Trelleborg.

När jag ser bilden på revolvern så blir jag lite betänksam. Vad hade man tänkt använda den till? Har den över huvud taget någon precision? En revolver i kalibern 22LR med avsågad pipa, ja det känns mest som ett vapen att avliva med. Knappast något att råna eller försvara sig med. Den har ju inte ens ett korn....

 Tillslag gjordes även i Red Devils klubblokal i Frillesås:

Bild: J Julén, NH. Länkad från NH.


 Klubblokalen känner jag mycket väl igen. Den kör jag förbi med jämna mellanrum. Hur som helst så hittades amfetamin och narkotika i lokalen (hmm, är inte amfetamin narkotika?).


Nu till sammanhanget. Det är denna typ av vapen som vi alla vill ha bort från samhället. Det tror jag vi är överens om. Men varförriktade vapenutredningen från i vintras mer in sig på att försvåra för det lagliga vapeninnehavet än det illegala? Det blir jag inte riktigt klok på.

Att säga det folk vill höra

I förra veckan hade EU kommissionär Cecilia Malmström en debattartikel i SvD. Bland annat skrev hon:

Spekulationer har förekommit om att EU skulle vara i färd med att förbjuda halvautomatiska vapen. Det stämmer inte.

Men varför kan man då på sidan 11 i den EU rapport som kom ut samtidigt läsa:

As a second step, the Commission will weigh at a technical level the value of certain types of firearms currently permitted for civilian use, like semi-automatic weapons, against the security risks, and consider whether it would be more appropriate to further restrict access to these weapons

Nähe. EU skall inte förbjuda halvautomatiska vapen men väl utvärdera om man skall bli mer restriktiv med deras tillgänglighet. I min värld är det en hårfin skillnad på detta. Snarare handlar det om att säga det folk vill höra och bestämma det man planerat från början i alla fall.

För övrigt anser forskare på Brottsförebyggande rådet att det främsta sättet att göra vapen mindre attraktiva är genom att höja straffsatsen.

Eftertankens kranka blekhet

Hamlet, av William Shakespeare i Hagbergs översättning:

Så gör oss samvet till pultroner alla,
Så går beslutsamhetens friska hy
I eftertankans kranka blekhet öfver,
Och företag af merg och eftertryck
Vid denna tanke slinta ur sin bana
Och mista namnet handling.

Så här i efterhand är det lätt att vara efterklok. Det är lätt att i backspegeln se vad som komma skulle.Jag tänker nu, åter igen på vapenutredningen. Så här i efterhand är det lätt att se tydliga indikationer på vilka förslag som skulle läggas. En av de inblandade experterna var polisens Claes Johansson. Han skrev redan 2008 en artikel på Newsmill som är intressant att granska idag, den pekar nämligen tydligt ut vartåt polisen ville att vapenlagen skulle böjas i framtiden. Så när man nu ser artikeln i ljuset av 2013 års vapenutredning framstår den som något av ett järtecken.

Johanssons Newsmisslartikel har udden riktad mot Sveriges Vapenägares Förbund. Johansson jämställer SVF med amerikanska NRA. Kritiken är egentligen inte substantiell utan går ut på att Johansson inte gillar att SVF i alla lägen ställer upp på den presumtive vapenägarens sida och driver alla ärenden så långt det går, detta inklusive JO och JK anmälningar. Johanson menar att detta är meningslöst och att alla anmälningar avskrivs. Vilket i dagsläget är en sanning med modifikation. Polisen sköter nu sin licenshandläggning så dåligt att JO faktiskt valt att ta upp problemet till granskning. Man tycker uppenbarligen inte att polismyndigheten sköter sin myndighetsutövning på ett vederbörligt och rättssäkert sätt.

Det var den delen av Johanssons artikel. Sedan finns det en annan del. En del som visar att Johansson tycker att sportskyttet skall vara statiskt, att det inte får utvecklas och finna nya former. Detta visar han tydligt när han skriver:

Under mina år på Rikspolisstyrelsen skedde det en förändring i Sverige i inställningen till vapens utssenden och vapenutövning.  Till stor del är det det så kallade actionbetonade skyttet som ökar, en skytteform som närmast kan liknas vid militära och polisiära tjänsteskjutningar och som ofta går ut på att nedkämpa mål.

De senaste åren har det också blivit populärt med kortpipiga vapen, något som Rikspolisstyrelsen varit starkt kritisk till men som Vapenägareförbundet backar upp.

Det som Johansson i förtäckta ordalag kritiserar är dynamiskt skytte, IPSC. Att skjuta i denna form är uppenbarligen inte seriöst, eller hur skall man tolka denna mening av Johansson, den följer direkt på ovanstående citat och innebär att det "actionbetonade skyttet" inte är seriöst:

Jägare och seriösa målskyttar utgör inget problem. .

Därefter följer en svada om att läkarna är dåliga på att verkställa sin skyldighet att anmäla olämpliga vapeninnehavare. Där kna jag bara instämma, jag skrev för övrigt följande i mitt remissvar på Vapenutredningen (det var nämligen något jag tyckte att man missat i utredningens förslag):

2.       Bakgrundskontrollen av de som söker vapenlicens måste öka. Det måste göras bakgrundskontroll mot såväl belastningsregister som SÄPOs register. Kraven kan inte vara lägre för civilt innehav av vapen än för att t.ex. bli soldat eller hemvärnsman.  Sökandes make/maka/sambo skriven på samma bostad bör också bakgrundskontrolleras, att en make/maka till en grov brottsling kan beviljas vapenlicens är naturligtvis tveksamt ur samhälleligt säkerhetshänseende.

3.       Lagen om läkares skyldighet att anmäla till polis när en patient är olämplig att inneha skjutvapen måste tillämpas med självklarhet och inte som idag endast i undantagsfall.

Det jag inte kan förstå är varför man inte väljer att bättre kontrollera vilka som beviljas vapenlicens istället för att bara införa tekniska restriktioner så som man gör i vapenutredningen. Att man helt missar de illegala vapnen är egentligen en annan diskussion, utredningen är politisk och syftar till att minska mängden vapen i samhället och inget annat. Vilket utredaren själv var väldigt tydlig med när hon igår intervjuades i Rapport:


Några citat från TV-inslaget belyser problemet med utredningen:

– Jag vet inte riktigt, jag tycker väl att de sparkar på fel folk så att säga. De borde väl angripa den brottsliga delen först istället för att gå på oss som håller på med det som idrott, säger Thomas Mildén, en av skyttarna.

 Även Erik Lakomaa intervjuas:

– Vi kan idag se att det är extremt ovanligt att tidigare legala vapen används vid brottslighet, det handlar om något enstaka fall om året. Det kan inte i någon rimlig mening sägas vara ett stort problem, säger Erik Lakomaa.

 Utredaren själv säger:

– K-pistar och automatvapen som sådant är så väldigt farligt. Om man tittar i omvärlden på skolskjutningar så har du tillgång till ett sådant vapen kan du orsaka väldigt, väldigt stor skada väldigt snabbt, säger Doris Högne Rydheim.

Vilket är fel. K-pistar och automatvapen är inte farliga, men de kan vara det i fel händer. De svenska vapenförvaringsreglerna gör att det sällan sker och om man tar hänsyn till mina två förslag i mitt remissvar så kommer man åt ett flertal riskpersoner och kan hindra dem från att få tag på vapen. Att det vid skolskjutningar väldigt sällan använts k-pistar och automatvapen är en helt annan sak. Det är andra vapen som använts där. Däremot har vi ett par massakrar i sverige där automatvapen använts. Mattias Flink använde sitt tjänstevapen (AKS + pistol m/88), honom hade man kommit åt om psykologen agerat annorlunda. Thommy Zetraeus som mördade fyra personer på Stureplan 1994 hade en illegal automatkarbin stulen i Norge, vad gäller honom så är det åter så att det är frågan om att insmugglade illegala automatvapen är problemet.

Så om vapenutredningens syfte var att minska antalet illegala automatvapen och enhandsvapen i Sverige så skulle fokus legat på hur tull och polisen arbetar, inte på tekniska detaljer som det nu resulterade i. När detta skrivs pågår en presskonferens i Göteborg med justitieministern och stadens politiker. Vi får väl se om den resulterar i politiska floskler och snömos med krav på strängare vapenlagar eller om man faktiskt väljer att se till problemen - segregation, arbetslöshet och Schengenavtalet (med tillhörande nedmontering av tullverksamheten).

Så låt oss avsluta med Tage Danielssons variant på blogpostens inledning:

Först när helvetet gör stjärten stekhet
kommer eftertankens kranka blekhet.
Säll är den som har till rättesnöre
att man bör nog tänka efter före.