Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 5 mars 2014

Det relativa värdet av liv ur en polis perspektiv

Tunga ord väl värda att fundera över i Polistidningen från en polis på fältet vad gäller statens prioriteringar. Jag citerar hela krönikan, den är läsvärd:
En vårdag genomförs en stor polisinsats för att gripa fyra män, misstänkta för tjuvjakt på varg. De blir häktade och fråntas sina vapen, något som är ett hårt slag mot en som delar in året i ”före och efter älgjakten”. Jag kan tänka mig att det raljeras vilt medan man tittar på polishelikoptern som rör sig ovanför byn: ”Om man säger att man har skjutit en varg, då kommer de minsann”.
En solig sensommardag är Emma, elva år, ute och går med sina vänner. En kille, som saknar körkort för den crossmotorcykel han framför och som tidigare har skrämt Emma och hennes vänner med sin framfart på fordonet, ”kör på Emma bakifrån, hon svingas runt vid kollisionen och landar med huvudet i motsatt gångriktning och med ansiktet neråt”, som det senare beskrivs i domen. Hon dör. Killen åtalas för olovlig körning och grovt vållande till annans död. Målsägandebiträdet vill även att han skall åtalas för dråp. Han döms för olovlig körning och några andra brott, men samtliga åtal som rör Emmas död ogillas. Hans straff blir skyddstillsyn med samhällstjänst 60 timmar, och Emmas familj lämnar tingsrätten utan dotter och utan upprättelse.
Dessa två händelser inträffade på samma lilla ort under samma år. Emmas kusin och bästa vän skrev ett brev till Fredrik Reinfeldt där hon bad honom hjälpa henne förstå hur en varg kunde vara mer värd än en flicka. Det är nämligen så att de misstänkta tjuvjägarna, om åtal väcks, sannolikt kommer att få betydligt hårdare straff än killen som körde på Emma.
I mitten av 90-talet misstänktes två samer för att ha dödat en varg. Det gick inte att bevisa tjuvjakt eftersom man endast hittade en slaktplats, men ingen kropp. Inga vittnen, inga erkännanden, dock något som kan upplevas som indicier gjorde att en av männen blev dömd till ett års fängelse, för att ha forslat bort Statens vilt. Jag jämför detta med det uppmärksammade åtalet om en gruppvåldtäkt i Tensta förra året. Svea Hovrätt friade samtliga sex misstänkta, bland annat eftersom det var för mörkt i rummet och flickan endast kunde känna igen killarna på deras röster från de fyra timmar de höll henne instängd. Skillnaden i bevisvärdering är slående och min bild är att en flicka kom ut ur rättssystemet med större sår än när hon kom in.
Detta är inte ett inlägg i den känsliga vargdebatten, utan vargen får här symbolisera all Statens egendom, i denna fundering om värdet på statliga ting jämfört med värdet på en människa av kött och blod. När ministrar eller poliser mördas är det ett hot mot vår demokrati, men är det realistiskt att jämföra ett människoliv med Statens egendom?
Det är väl tänkt att vi poliser skall hålla oss neutrala och stå bakom rättsväsendet, eftersom vi själva är en viktig del av det. Nu tänker jag strunta i det för ärligt talat skäms jag för det som händer och jag önskar att lagstiftarna kan ta krafttag för att ge tillbaka den lilla människan hennes rätta värde.
Emmas kusins brev publicerades i Expressen och delades tusentals gånger i sociala medier. Svar har utlovats och jag hoppas verkligen att statsministern inte gör henne besviken …
Lisa Ahlstedt
polisinspektör i Funäsdalen, Jämtlands län
En artikel i OP om krönikan hittar du HÄR:

2 kommentarer:

  1. Nog är det lite färgat av vargdebatten alltid till att börja med. Sen så är väl det så att jaktbrottet är uppsåtligt och dessutom förknippat med användande av vapen. Och att använda vapen till att utföra en brottslig handling får väl anses som rätt grovt. Det andra fallet med flickan så är det nog inte avsikten att köra på henne och inte heller har "vapen" använts, dock blev utgången av det oändligt mycket mer tragiskt och jag förstår inte alls hur det dömts till ett sånt i mitt tycke milt straff för en sådan handling med dom konsekvenserna.

    Det undras om en varg är värd mer än en människa, men värdet på något står väl inte bara i relation till straffet? Och om det är så så åtalades killen på motorcykel för grovt vållande till annans död med fängelse i upp till sex år i straffskalan. Sen att åklagaren inte fick honom dömd för det kan man ju spekulare i varför det inte blev så, eller så tar man ut domen som är allmän handling och ser varför det blev just så i detta fallet.

    Sen ser jag det som opassande att poliser yttrar sig allmänt om rättsfall, det påverkar deras neutralitet. Hade denna individen så gärna velat uttala sig hade det varit bättre att göra det som privatperson.

    Fösta gången jag kommenterar här men är en flitig läsare och tycker att din blogg är mycket intressant att följa.

    Mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt som sker i Härjedalen är färgat av jakt. När jag bodde där stängde en väldigt massa serviceorgan ner pga de som jobbade där hade ledigt under septemberjakten på älg. Därför tror jag att man i det området och lite söderöver (dalarna, värmland) har svårt att komma ifrån att det mesta i rätts- och samhällsdebatten påverkas av den rådande vargsituationen i större eller mindre utsträckning.

      I fråga om det över huvud taget var fråga om jaktbrott så vet vi inte det. Åklagaren har ännu inte väckt åtal, vilket väl också är lite av polisens poäng. Och vad gäller de misstänktas användande av vapen så har de flesta (alla?) fått beslagen hävda och vapnen åter. Så vapnen kan knappast ses som använda eller speciellt heta som bevismaterial i utredningen.

      Radera