Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 11 januari 2019

Grisjakt förra natten igen

Inatt var det dags igen. denna gång hemma vid gården. En flock på ett tiotal djur visade sig och en blev klar på plats. En mindre galt. Han hade fortfarande mjölktänderna kvar. Essa fick göra ett symboliskt dödsök även om han låg på plats. Aldrig fel att maximera djurkontakten för henne.

tisdag 8 januari 2019

Grisjakt och hundarbete

Det har varit svårt att få någon koll på grisarna denna höst och vinter vilket såklart beror på att det finns gott om mat mest över allt så det är inte så lätt att förutse var de skall dyka upp. Inte ens genom åtling. Jag har två miniåtlar igång där jag har rulltunnor med majs i kombination med att jag sprider lite jäst majs och vete. Hittills har jag bara haft ströbesök men igår var det full fart vid den ena.

När jag smög ut var de redan på plats och förhållandena var optimala, fukt i luften som svalde dofter och en svag vind från åteln mot mig. De hördes överallt runt omkting i skogen. Vid åteln stod ett ensamt stort djur som jag inte kunde avgöra om det var en galt eller sugga så jag avvaktade. Djuret avlägsande sig men det var mycket rörelse runt om så jag väntade. En ny gris dök upp, mindre. Men den stord hela tiden med tryne eller svans mot mig om den inte höll sig bakom ett träd. Sedan avlägsnade sig den och ersattes av tre jämnstora brungrisar. Perfekt. De gick alla in med bredsidan mot mig men täckte varandes så det var bara att vänta. Efter en stund frigjorde sig den främsta och presenterade ett skottläge.

Jag vet inte riktigt hur jag tänkte men jag höll ganska långt fram när jag kramade av skottet. Hela skogen vaknade till liv och det tjöt och rasslade överallt. När det tystnade var åtelplatsen tom. Jag gick fram och gjorde en snabb skottplatsundersökning. Ingenting, inte ens doft av gris. Funderade på om jag missat, jag höll ju rätt långt fram och Sako Hammerhead i 9,3-62 brukar ge bra genomslag och stänk även på vinterfeta svin. Nåja, inget att fundera över, bara att hämta hunn.

Upp till bilen och plocka ut Essa. Hon kände doften i luften med en gång, till och med jag kände grisdoften vid gärdena och böket där ute. In i skogen och upp till åteln. Essa sökte runt en halvminut innan hon målmedvetet markerade åt vilket håll hon ville gå. Vi gick genom täta snår. Alltid lite lurigt att hålla koll på bössa, hund och lampa samtidigt när det blir tätt men mindre än 50 meter bort låg en vinterfet brun gylta. Träffen var låg men hade gått genom båda lungor och rispat nederkanten på hjärtat så döden gick fort. Hela händelsen var ytterligare ett kvitto på att Essa är en ok hund för dödsök och eftersök på gris.

måndag 7 januari 2019

Älgjakt med närkontakt

Igår jagade vi älgkalv. Inom vårt ÄSO läggs alla kvarvarande djur (kalvar) på licenserna ut på avlysningsjakt till sista februari. Detta för att gynna de som har älghundar samt för att uppfylla avskjutningsplanen. Så igår gick vi ut, totalt 8 jägare. Olof gick med rutinerade Clara (gråhund, 10 år).

Det tog inte mer än halvannan timme för Clara att hitta djur. Dessa ställde hon flera gånger och vid ett par tillfällen försökte Olof smyga på med resultatet att de stöttes. De rörde sig aldrig så långt och var nära flera skyttar. Vi visste att det rörde sig om mer än ett djur, förhoppningen var att det var ko med kalv.

"Leif svara inte men pass opp"

Hördes över radion efter 4 timmars jakt. Jag gjorde mig redo och efter en stund hördes hundskall närma sig. En ko dök upp. Jag var redo, spanade. Sedan kom en tjur, 8-10 taggar. Till min stora förvåning konstaterade jag att hornen satt kvar. En effekt av en märklig sommar kanske?

Några minuter senare kom hunden. Gångstånd på en älgko tyckte jag först. Men sedan skymtade jag för ett ögonblick en liten röd kalv. Ungefär så som de i vanliga fall ser ut i månadsskiftet juli/augusti men aningen högre över ryggen. Jag skymtade den en gång till men fick aldrig möjlighet till ett rent skott innan gångståndet avlägsnade sig.

Hunn skälde på ekipaget i ytterligare 2 timmar innna hon kunde kallas av och vi bröt jakten i laglig tid. Lokalt har vi gott om älg i vårt ÄSO men man behöver inte röra sig mer än 1 mil västerut så ser det helt annorlunda ut.

lördag 22 december 2018

Perfekt start på julsemestern

Vi sköt fullt vad gäller vuxna älgar på 2 dagar när älgjakten startade. Men så var det inte i alla grannlag och eftersom vi i år i mitt ÄSO har infört ett system där kvarvarande älgar from 17 december skjuts som avlysningsjakt så kunde vi gå ut igen nu i onsdags. Vilket passade mig bra då jag inledde min semester den dagen.

Vi var tre jägare som slöt upp. Jag, Pelle (hundförare med en envten gråhund) samt Lasse. Två pensionärer och en semesterjägare med andra ord.

Jag och Lasse satte oss i två torn där djuren ofta brukar lämna såten. Pelle släpte hunn sisådär 2 km bort. Två minuter efter släpp hade hunn httat älg och fem minuter senare var det fullt ståndskall. Pelle Bad att någon av oss skulle posta om och jag la min ryggsäck i bilen och gick iväg till ett annat pass, bilen fick stå kvar. Väl framme meddelade jag mig över radion och Pelle började smyga in på ståndet.

Efter en stund som kändes som en evighet hördes:
PANG!
Jag pustade ut och förberedde mig för att göra patron ur. Pelle är en säker skytt som aldrig lämnar något åt slumpen. Så döm av min förvåning när jag över radion hörde honom säga att djuret inte låg och att han trodde vi hade bommat men att vi måste få om kull kalven då den var påskjuten. Djuren rörde sig åt sydost mot vinden i gångstånd. Peller försökte ta sig fram efter dem och han bad mig att försöka genskjuta dem genom att gå i rakt östlig riktning. Vi stämde av med jaktgrannarna och fick klartecken att följa djuret in på deras mark om så behövdes.

Jag stövlade på och efter en stund hörde jag dem. Då hade de stannat och verkade stå rätt hårt nere i en mosse. Vi var typ 1 km fågelvägen från den plats där Pelle skjutit, jag hade ca 400 m till ståndet. Jag stämde av med Pelle och han sa åt mig att försöka smyga in. Själv postade han på ett stort hygge strax norr om mossen där hunn skälde.

Jag började smyga. Med mig hade jag svärfars gamla 6,5-a. Försiktigt närmade jag mig platsen där det skällde. efter ett tag anade jag något som rörde sig sisådär 100 m bort mellan björkris och enstaka granar. Jag smög mycket försiktigt frammåt. Passerade en gran och såg båda älgarna tydligt. Där var lövtomma björkar mellan oss och båda älgarna vände huvudet åt mitt håll.

Jag noterade hunden ca 10 m till höger om dem, den lilla stod på höger sida. Läget var inte optimalt pga riset. Men vad hade jag för val? Den lilla var påskjuten och stod friställd från den stora. Jag höjde försiktigt bössan, fann bogen i hårkorset och kramade in avtryckaren. Kulan for iväg och älgarna tog två steg frammåt för att sedan stanna. Jag repeterade fram en ny patron och fann på nytt bogen i hårkorset. Mindre än 10 sekunder efter första skottet lät jag numer två gå. Denna gången var effekten tydlig. Älgen gick omkull och jag såg en pust ångande varm rök forsa ur djurets frånsida.

Träffad. Tydligt träffad. Men den reste sig och travade in i skogen. Jag stod som ett fån och meddelade över radion att älgarna gått sin väg. Sedan dök den stora älgen upp, lockade på den lilla älgen. Hunden skällde. Efter några minuter kom hunden fram och fick fart på det stora djuret. De försvann år OSO.
 Pelle tog sig ner över mossen till mig och vi gjorde en skottplatsundersökning. Det var betryggande, där var gott om blod.Vi följde spåren och fann upprepade blodstänk.
 Ett träd var nerblodat. Kanske hade djuret raglande gått emot det för blott 20 m längre in i skogen låg hon. För ett hondjur var det. En riktigt stor kalv eller en fjoling (kviga). Vi var lite osäkra men efter en stund kom Lasse och vi räknade tänderna. 6 kindtänder, dvs klockrent vuxet djur. Och hon låg på vår mark, med max 50 m till godo.
Vi tog ur henne i skogen. Efter en stund slöt två till ur jaktlaget upp med en 4-hjuling. Tyvärr var det väldigt tät skog så vi fick dra henne 250 m innan 4hjulingen kunde ta vid. Det var ett riktigt slit. Jag frog i frambenen och styrde henne förbi stmammar och tuvor medan Lasse, Pelle och Olof drog i ett rep. Lotta gick efter med en hel drös gevär och annan utrustning.

När vi väl transporterat djuret till slaktboden så for Pelle ut i skogen igen för att försöka fånga in hunden, det gick först 06.30 dagen därpå. Vi andra tog hand om kviga.

En perfekt start på julsemestern.

torsdag 20 december 2018

Trafikdödad råget

I natt vaknade min dotter av ett skott. Hunden vaknade med och efter en stund fick jag gå upp och släppa ut hunn eftersom hon var så orolig.

På morgonen fick jag förklaringen. En råget hade körts på strax utanför vårt hus och en eftersöksjägare avslutade henne då hon fått båda vänsterbenen avslagna. Kanske var det samma en som brukar besöka min åtel bort 300 m bort.

Jag tog hand om henne, jag är lite tveksam till hur mycket som går att ta till vara på, men åtminstone baklåren och sadeln ser bra ut och luktar fint. Lite mer tveksam till slaksidorna och bogarna. Ena bogen och nacken är rätt kraftigt sönderskjutna.

fredag 7 december 2018

Vargen i media senhösten 2018

Härom veckan sändes första avsnittet av SVTs i rovdjurens spår, en ganska hårt vinklad dokumentär. Den har diskuterats ordentligt i Svensk Jakt så den orkar jag inte dryfta (se här, här och här)

Igår var det dags för en riktig spektakeldebatt, Opinion live, vars syfte upplevs som mer spektakulärt än ändamålsenligt. Eller ja, ändamålsenligt var det väl, det märktes genom SVTs val av debattanter. Genom att välja människor så långt ifrån varandra som möjligt så blir det i bästa fall underhållande TV men det blir knappast en debatt som leder någon vart. Valet av debattanter ger per automatik ett skyttegravskrig. Därför förstår jag och respekterar Svenska Jägareförbundets val att inte delta i debatten, det var den smarta saken att göra. Och på facebook är betyget för debatten lågt oavsett om man kokar på vargpositiva grupper eller vargnegativa grupper, det snällaste betyget jag sett var "intetsägande".

Ett program som däremot var mycket bra var Vargolyckan på Kolmården i P3 dokumentär.Jag ordar inte mer om det utan rekommenderar alla och envar att lyssna.

torsdag 6 december 2018

Lärorik adventskalender från SVA


SVA har årets absolut bästa adventskalender. De har den på instagram och den går på temat dagens parasit. Varje post innehåller ett fyraradigt grötrim följt av ett par meningar hårda fakta om parasiten i fråga. Smart, intressant och lärorikt.

Följande parasiter har passerat hittills:
1: spolmask hos hund
2: noskvalster
3: flyttfågelfästing
4: styngflugelarver
5: trikiner
6: tropisk hjärtmask