Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 21 november 2017

Test: Eldstål från Engelson

Ett eldstål kan man ha istället för tändstickor när man tänder brasan ute på jakt. Tändstålets fördel är att det kan bli blött utan att möjligheten att tända påverkas. Det är ganska stor skillnad på tändstål och tändstål, en del är lätta att få gnistor ur, andra svårare. Har för mig det beror på magnesiuminehållet men är inte säker.

Engelson i Falkenberg har ett tändstål för 49 kr. Jag kunde inte låta bli att köpa ett i födelsedagspresent till sonen samt ett till mig själv.

Tändstålet kommer med orange handtag vilket är bra för då syns det när man lägger ifrån sig det. Det är uppträtt på en snodd med ett lackat sågbladsliknande stål. Tändstålet har en mindre diameter än de flesta andra på marknaden, vilket såklart gör att produktionskostnaden blir lägre.

Vi testade eldstålet på kvällen för att se gnistorna så bra som möjligt. Det visade sig vara svårt. Det medföljande stålet hade så tjockt lacklager att vi aldrig fick det att gnistra. Vi testade med en mora companion, den har vass rygg men även här var det svårt. Bara enstaka gnistor och inte ens vid varje drag. Uppenbarligen var det frågan om ett eldstål som krävde att man skrapade med något mycket vasst. Jag testade ett verktyg på min Böker Tech tool istället, skulle tro att det är avsett att skära rep. Helt plötsligt var det ganska lätt att få gnistor. Jag antar att det skulle vara lägg även med eggsidan av en kniv...


Sammanfattningsvis så tycker jag nog att man skall välja ett annat eldstål än detta, gärna ett som är lite tjockare och längre. Detta är billigt men samtidigt svåranvänt.

måndag 20 november 2017

Recension: Black Fox Skinner

Italienska Fox i Maniago tillverkar riktigt bra knivar. De har flera olika serier knivar, där "Black Fox" är deras budgetserie. Men budgetkniv betyder emellanåt riktigt fynd och inte bara billig. Kniven jag testat nu det sista, Black Fox Skinner 009, är av typen riktigt fynd.

Kniven är knappt 20 cm varav 8 är klingan (som är 3 mm tjock). Bladet är skålslipat och tillverkat i 440A, ett stål som förekommer i många lite billigare knivar. Stålet är rosttrögt och om man inte har allt för höga förväntningar på det så är det helt OK. Handtaget är i svart polymer och slidan i kordura. Slidan är inte speciellt rolig, lite svårknäppt och ger ett smäckigt intryck. Tänker man använda kniven mycket så kan det vara läge att fixa fram en alternativ slida.

Kniven ligger mycket bra i handen och när man använder den så visar det sig att greppet är bra även när kniven blir blodig och slemmig. Kniven är en uttalad skinner och till just flåning leverar den mycket bra, klart mycket bättre än åtskilliga mångdubbelt dyrare allroundknivar. Det gör att jag inte kan göra annat än att rekommendera kniven som komplement till en rakare allroundkniv.


Black Fox Skinner köps från Wanderoo och kostar ca 330 kr vilket gör det till en mycket prisvärd kniv.

söndag 19 november 2017

Höstskog

Lite bilder på skogen nu på hösten. Svartvita, för just nu jobbar jag med svartvitt.



lördag 18 november 2017

Att fälla en gammal hagga

Var ute och jagade härom dagen. Lät Essa vila och valde att smygjaga istället. Såg totalt 15 rådjur, såväl bockar som kid och hondjur, under min tur så vi verkar ha rätt gott om dem. Efter ett tag så identifierade jag ett ensamt hondjur. Hon kändes rätt, kan inte riktigt förklara varför.

Jag började med att smyga en runda in på ängen brevid för att komma rät i vind. Kunde smyga in på ca 50 meter och sätta mig bakom en mur utan att hon såg mig. Vid det laget hade djuret lagt sig tillrätta och idisslade. Jag smög upp bössan, min gamla 6,5-a, på muren och lade an. Fick inte någon bra bild av bog eller bröstdel så jag gjorde något jag aldrig gjort förut, jag riktade in hårkorset på halsen. Jag är mycket väl förtrogen med bössan i fråga och eftersom djuret låg stilla valde jag denna lösning.

Skottet gick. Djuret sjönk ihop och sprattlade två gånger med benen innan det blev stilla. Allt gick som det skulle.

Jag gick fram och kikade på djuret. Det första jag såg var att hon var alldeles bajsig i baken, kraftig diarré. Sedan kikade jag av nyfikenhet i käften på henne. Fan, har hon huggtänder tänkte jag. Sedan insåg jag att hon bara hade kvar tre framtänder i nederkäken, de längst ut på sidorna. Uppenbarligen var det en gammal get. Hon var i gott hull, men jag ät tveksam till om hon burit kid senaste säsongen. Är även tveksam till om hon skulle överlevt den kommande vintern.

Kort sagt helt rätt djur att fälla.


Men varför kallar jag henne gammal hagga i rubriken?

Jo, vi har en granne till stugan uppe i Bohuslän. Han kalla alla äldre hondjur för gammel hagga, särskilt sin hund Elsa...

fredag 17 november 2017

Pragmatism eller ideologi vad gäller Trumpadministrationens trofeimportbeslut

I mitt flöde på facebook noterar jag en massa kritik av Trumpadministrationens beslut att tillåta att trofeer av bland annat elefant får tas med hem från Zimbabwe och Zambia. Kritiken kommer till och med från personer som i vanliga fall är pragmatiker men som totalt saknar insikt i jakt och i många fall faller för Naturskyddsföreningens beskrivning av vad jakt är.

Jag vet inte hur situationen är för elefanterna i just Zambia och Zimbabwe men jag vet att det är illegal elfenbensjakt som är problemet - inte legal väladministrerad jakt på utvalda djur. Det är för övrigt intäkterna från den sistnämnda som primärt finansierar kampen mot tjuvjägarna på plats i afrika.

Detta gör att jag, även om jag är djupt kritisk till Trump, av rent pragmatiska skäl inte kan kritisera just detta beslut. Skall något kritiseras så är det Japan som tillåter handel med elfenben, Kina däremot avser förbjuda elfenbenshandel vid årsslutet.

tisdag 14 november 2017

Den stora tjuvjaktshärvan - att försöka förstå

I förra veckan föll dommarna i den stora jakthärvan i norra sverige. Tre av fem åtalade dömdes till fängelse och åklagaren var så missnöjd att hon överklagar till högre instans. Det finns knappast någon som tror att samtliga är helt oskyldiga frågan är snarast vilka brott de gjort sig skyldiga till (utöver vapenbrotten, de är inget att tjafsa om pistoler och avsågade gevär utan licenser är allvarliga saker hur man än vänder och vrider på saker och ting). 

Det intressanta i dagsläget är att försöka förstå varför det blev som det blev. Förvånansvärt nog sker ett av de bästa försöken att försöka förstå faktiskt från WWF, en organisation som bidragit till att polarisera rovdjursförvaltningen i Sverige. Mats Forslund, artskyddsexpert på WWF, till ATL / TT:
Bakom den olagliga jakten finns många gånger djupt liggande orsaker som bottnar i en känsla av avstånd till myndigheter och politiker.
Det finns ett missnöje med rovdjurspolitiken. Den illegala jakten och djurplågeriet kan vara en del i det missnöjet, säger han.
Rovdjuren kan av renskötare och jägare ses inte bara som ett hot mot den egna livsstilen och näringen – utan också som en symbol för konflikten med de styrande. Förtroendeklyftan är djup och går långt tillbaka i tiden.
Man upplever problem med att rovdjur tar saker och ting som man värnar om, som tamdjur, men ser inte att politiken motsvarar det man upplever, säger Mats Forslund.
Konsekvensen kan bli att man tar lagen i egna händer.
Till slut kanske man känner man inte man inte har något stöd för sina åsikter. Då kan det bli så att missnöjet faller på djuren, istället för – som det borde vara – Sveriges regering och riksdag, säger Mats Forslund.
I stort sett är det hur fil dr Erica von Essen förklarar illegal jakt på stora rovdjur i sin avhandling. I en intervju med SR beskrivs situationen såhär:
- Ett förvånade resultat var att det var inte vargen i sig som de flesta jägare motsätter sig. När man pratar med jägare erkänner de flesta att vargen har en plats i det svenska landskapet. Det är premisserna kring vargförvaltningen som känns nedlåtande, snäva och tröga, säger Erica von Essen.
- Man ser att tjuvjakten tar sin grund i en förtroendekris. Genom att gå utanför systemet signalerar de att systemet inte levererar
Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegationer - där jägarkåren finns representerad - har inte ökat jägarnas känsla av inflytande över rovdjurspolitiken, visar hennes forskning. Erica von Essen anser därför att dagens viltförvaltning behöver förändras.
Jag tror att såväl von Essen som Forslund är inne på rätt spår, särskilt om man väljer att se det hela ur ett ursprungsfolksperspektiv vilken man kan välja att göra i detta fall då fyra av de fem åtalade i jakthärvan är samer. Den svenska statens relation till urbefolkningen samer är minst sagt ansträngd, i detta nu pågår en rättegång mellan en sameby och staten om bruksrätt i fjällen. Statens representant har varit minst sagt okänslig i frågan om hur hen har uttryckt sig om samerna, återkommande har de inför rätten kallats lappar vilket idag är ett synnerligen nedvärderande sätt att uttrycka sig på vilket statens representant är väl medveten om. Sedan kan man försöka se relationen med andra ögon. Jag brukar göra det ibland och väljer i detta fall att gå till FN-organet Human Rights Council som i en rapport om ursprungsfolk i skandinavien levererar mycket hård kritik mot svenska staten just i fråga om samer och rovdjur: 
62. In many parts of the reindeer herding areas, predator animals, mainly wolf, wolverine, lynx, brown bear and eagle, are causing as great or even greater a threat to reindeer husbandry as extractive industries. The Swedish Agriculture University has calculated that in Sweden, at least 60,000 reindeer, out of a total number of about 260,000, fall prey to predators every year. The number of reindeer killed by predators in certain areas has reached such levels that there is an imminent risk that herds can no longer sufficiently reproduce themselves, which can result in a “collapse” of the herd in only a few years. Government regulation severely restricts the reindeer herders’ right to protect their herds from predators, and Government compensation has only partly covered the damages caused to the reindeer herders by the predators.
Med det i ekvationen så får jag en än starkare känsla av att Forslund har rätt i sina spekulationer kring vad som fått folk att bete sig som idioter gentemot rovdjuren i det aktuella fallet.

Den kinesiska piratproduktionens volym

Ibland får man en ögonblicklig insikt i sakernas tillstånd. Härom dagen fick jag en sådan insikt. På den kinesiska säljhögtiden "singles day" (typ något liknande jänkarnas black friday och cyber monday) sålde den stora kinesiska säljsiten enligt Dagens Industri för 150 miljarder bara under förmiddagen. För den som inte vet vad alibaba är så är det en portal från vilken man kan beställa nästan vad som helst, det mesta är kinaproducerat och en påfallande stor andel av grejerna är antingen rena piratkopior, plagiat eller varumärkesintrång. Om man för skojs skull söker på Cold Steel på alibaba så kan det se ut såhär:
Piratkopiorna är generellt sett kända produkter som kopierats i sämre material och säljs under ursprungstillverkarens namn, tex så har Fällkniven haft stora problem med detta.
Plagiat är där kända produkter kopieras och säljs under andra namn, i fråga om knivar så är san-re-mu, enlan och ganzo tre vanligt förekommande aktörer.
Varumärkesintrång är där ett känt varumärke stjäls och kläms dit på vilken vara som helst.

Samtliga dessa tre företeelser hittar vi även på de svenska säljsiterna, inte minst tradera och blocket men även hos en del etablerade handlare (skrev om det i Jaktjournalen härom sisten). En del säljare på tradera har satt i system att importera plagiat och sälja dem med god förtjänst. På bilden nedan så har jag gjort ett screenshot på en sådan säljares traderabutik, priserna förefaller låga men det tar säljaren igen på frakten så även om varan verkar kosta 1 kr så tjänar säljaren en liten slant på den genom saltad frakt och extremt låga inköpskostnader.
Så när man nås av nyheten att alibaba omsatte 150 miljarder på en förmiddag så får man en känsla av volymen på den kinesiska piratmarknaden. En marknad som gör att en del kända och väl etablerade företag nu balanserar på ruinens brant. För en välrennomerad producent som Fällkniven kostar piratkopiorna i direkta kostnader 6-siffriga belopp, vad de kostar i tappad försäljning och försämrat rennomé på grund av dåliga kopior är svårt att räkna på.