Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 20 maj 2019

Skyddsjakt - vildsvin

I fredags tog vi ett för oss nytt grepp på grisjakten. Vi har inte haft vildsvin så länge och vi har ingen jättestam så vi provar oss fortfarande fram i våra försök att förvalta och jaga. Personligen har jag hittat en modell för ensamjakt som fungerar för mig men vi har ingen fungeradne organisation för hur vi jagar tillsammans, hur vi väljer rätt pass och inte bara de gamla vanliga älgpassen. 

Hur som helst, i fredag hade jag bjudit in jaktlaget till skyddsjakt. Jag hade helt enkelt rekat området och valt ut ett dussin lämpliga pass vid olika vallar och nysådder. 

Vi var totalt 8 som slöt upp i regnet. Dagen var vald för fullmånens skull så regnet var ett bakslag.
Vi satte oss och runt 21.30, dvs ungefär vid solnedgång, dök det upp en galt hos Jan-Inge som förvaltade läget väl. Han studerade grisen ett par  minuter för att konstatera att den var ensam, därefter skjöt han. Galten föll ihop på plats för att efter något 10-tal sekunder resa sig och rusa ungefär 100 m innan den säckade ihop igen. Skottet satt lite lågt och långt bak, så det var levern som träffades. Förvisso dödligt men en träff i hjärta/lungor verkar snabbare.


När det blev helt mörkt bröt vi och några av oss tog hand om svinet. Sådant är betydligt trevligare i goda vänners lag än på egen hand.

Galten hade en bruten bete och en slaktvikt på 58 kg, dvs lite drygt 110 kg levande. Så nu blir det snart en laddning fint grillkött till deltagarna.


Efter jakten har flera av deltagarna kontaktat mej och frågat när vi skall ut igen. Det är ett bra betyg på att jag gjorde rätt. 

måndag 6 maj 2019

Jakthundens dag i Åkulla

Var en sväng på jakthundens dag i Åkulla utanför Ullared igår. Trevlig och välbesökt arrangemang.



tisdag 23 april 2019

Brandfara i skog och mark och lite om torka/klimat

Nu är det knastertorrt i stora delar av landet. Så i lördags, på påskaftorn, kände vi brandrök hemmavid. Strax därpå tutade en brandbil förbi. Den åtföljdes av ytterligare två någon kvart senare. En granne innåt grusvägen hade tänt en påskbrasa i det lugna vädret, elden hoppade och ett gärde med fjolårsgräs brann upp. Skogen räddades.
De senaste åren har det varit rejält torrt och grundvattennivåerna har sjunkit på flera håll i landet, inte bara på de klassiska problemområdena Gotland och Öland. Det kan vara en tillfällig väderhändelse men det kan lika gärna vara ett konkret tecken på förändringar i vårt klimat. När jag jobbat med klimatförändringar och dess påverkan på miljön blir det tydligt att de flesta scenarior pekar ut att vi kommer att få ökad nederbörd. MEN nederbörden kommer att komma under en kortare del av året vilket gör att vi (extremt förenklat) kommer att få torrare somrar och blötare vintrar i framtiden. Blötan kommer att vara så intensiv att marken inte kommer att kunna svälja vattenmängderna vilket medför att grundvattennivåerna även i framtiden kommer att ha svårt att ta igen våra uttag. Ni vet ju själva hur lätt det är att vattna på snustorr mark, vattnet rinner bara av och orsakar översvämningar. Vilket vi kommer att se mer av i framtiden.

SRs miljöprogram Klotet, som ofta (men inte alltid) är lyssningsvärt tog upp det där med torkan i sitt senaste avsnitt. Lyssna på det.

måndag 1 april 2019

Recension: Peter Ekeströms Jakt på vildsvin

Peter Ekeström har en gedigen produktion av böcker i ryggen vid det här laget. Den röda tråden genom böckerna är att de är lättlästa (konstigt vore annat då han är en driven skribent) samt att där inte finns pekpinnar utan goda råd baserade på hans och andras erfarenhet. Ekeströms grundsyn verkar vara att det finns många sätt att göra rätt, det handlar om att hitta det som passar en själv, den egna marken och jaktkompisarna.
Boken Jakt på vildsvin, utgiven på Settern förlag, är vältajmad. Den kommer samtidigt som SVT börjat sända Jaktliv med just Peter Ekeström som en av programledarna. Om man tar en liten titt på innehållsförteckningen i boken så ser den ut såhär:
Där finns huvudrubriker om åteljakt, skyddsjakt (och pyrch) samt jakt med ställande respektive drivande hundar. Ett kapitel ägnas åt vad som kännetecknar ett bra pass, detta är ett av de viktigare kapitlen för jaktlaget som precis fått gris på marken och vill börja förvalta eftersom grisen sällan går i älgens pass och det är lätt att lockas att använda befintliga älgpass.... Ekenströms tankar om vildsvinets humör är intressanta, de förefaller rimliga och förklarar varför det generellt sett skadas fler hundar i slutet av en säsong än i början. Här kan även nämnas Ekenströms resonemang om hur vår jakt påverkar urvalet, vi skjuter främst de "snälla" och "enkla" grisarna medan de riktigt aggressiva bestarna klarar sig och sprider sina gener till kommande generationer vilket ger vid handen att vi kan förvänta oss fortsatt fler skador på hundar i framtiden snarare än tvärt om...

Det som inte finns i boken är kötthantering och tillvaratagande, men det har Peter Ekenström redan behandlat tillsammans med tomas Ekberg i en tidigare bok. Tillsammans tycker jag att de två böckerna känns som en stabil grund att stå på för jägare som precis börjat få in gris på sina marker samt jägare som redan jagar gris men som vill vända och vrida lite på sin kunskap och kanske få nya idéer till hur man kan göra saker och ting bättre.
Eftersom jag samlar på kunskap så har jag köpt på mig en och annan bildsvinsbok genom åren. Det är tydligt att Ekenströms nya bok fyller en lucka, de senaste 15 åren har vildsvinsböckerna framför allt handlat om tillvaratagning och tillagning snarare än om jakt och förvaltning. Ekenströms bok bygger på ytterligare 15 år av expansion och jakt på skogens svarta grisar jämfört med tidigare böcker. Det ligger en såväl bredare som djupare praktisk erfarenhet bakom Ekenströms bok än äldre böcker i ämnet men det är inte så konstigt eftersom vildsvinet bara varit en accepterad del av vår fauna sedan 1980-talet. Därtill måste jag åter framhålla Ekenströms ödmjuka framtoning. Ödmjukheten gäller såklart inte rena missförstånd, som den att vildsvinssuggan får tre kullar per år (vilket jag hörde från en orolig jordbrukare så sent som i höstas).

Kort sagt. Jag kan varmt rekommendera Jakt på vildsvin av Ekeström. Direkt från Settern kostar den 249 kr (199 kr för VIP-kunder). AdLibris tar 253 kr. Bokus tar 253 kr. Akademibokhandeln tar 329 kr.
___________________
Tack till Settern för ett recensionsexemplar av boken.

torsdag 28 mars 2019

Beslut idag: enklare att jaga vildsvin

Pressmeddelande från regeringen:

Effektivare vildsvinsjakt

Regeringen har i dag beslutat att vissa jaktmedel ska få användas för att göra jakten efter vildsvin enklare och mer effektiv.

Beslutet innebär att elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet tillåts vid jakt efter vildsvin. Mörkersikten (termiska sikten) får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

– De växande vildsvinstammarna orsakar stora problem för markägare och lantbrukare. Jakten efter vildsvin måste därför underlättas och effektiviseras. Att tillåta dessa jaktmedel vid vildsvinsjakt är ett steg på vägen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

I dag är det endast tillåtet att använda de aktuella jaktmedlen efter enskilda beslut av länsstyrelsen. Eftersom vildsvin generellt är nattaktiva och det är tillåtet att jaga dem även på natten under allmän jakttid skulle jakten underlättas och bli mer effektiv om det var tillåtet att använda nattriktmedel, termiska sikten och rörlig belysning.

– Ändringen leder förhoppningsvis till att fler vildsvin än idag kan skjutas. Skador orsakade av vildsvin på bl.a. grödor kan därför förväntas minska. Dessutom kan en ökad avskjutning och därav en minskad vildsvinsstam minska risken för smittspridning om afrikansk svinpest skulle komma till Sverige, säger Jennie Nilsson.

– Beslutad ändring i jaktförordningen kommer även underlätta för Länsstyrelsen då de inte längre behöver ge tillstånd. Vi har även tagit till oss av remissinstansernas synpunkter om risk för skadeskjutningar etc. Därför får termiska sikten endast användas vid jakt i öppen terräng och vid åtelplatser, säger Jennie Nilsson.

Ändringarna i jaktförordningen träder i kraft den 15 maj 2019.

fredag 15 mars 2019

Granen - viktigare än man trott

Jag antar att flera med mig satte morgonkaffet i vrångstrupen när forskare från artdatabanken berättade om hur många arter som är helt beroende av granen i vårt land. Granen är det träd som har flest arter som är beroende av det - inte mindre än 1100 arter långt före tvåan, tall, med 920 arter och trean, ek, med 880 arter. Personligen hade jag gissat ek som etta och något annat ädellövträd som tvåa men där slog jag i sten. Detta innebär att vi kanske borde se på de storskaliga granodlingarna med andra ögon i allmänhet och sparade bestånd med gammelgran i synnerhet. Personligen så kommer jag att fortsätta behålla gammelgran medan jag även fortsättningsvis gallrar bort lejonparten av små och medelstora granar i syfte att skapa en blandskog med lövdominans på de marker jag ansvarar för.

måndag 11 mars 2019

spårläggning och test av dragsele

Igår fick vi besked om att det låg en påkörd råget vid sidan av vägen vid min äng. Det är ju rätt kasst att låta kadaver ligga kvar vid vägen så jag släpade upp det i skogen, valde attt släpa det en rejäl runda så att grannen kunde använda det för spårstärning av sina hundar. Utifrån kartan verkar det ha landat på ca 830 m.
Jag drog med en dragsele jag köpt på Biltema för 80 kr. Den bestod av en rem runt korppen, remmen var av samma typ som i bilbälten. I remmen satt en rejäl D-ring i vilken ett snöre var knutet, i snöret satt en helt ok karbinhake.

Viltdragaren funkade som den skulle, min enda invändning var att knuten mellan snöret och D-ringen var riktigt usel. Men vad kan man begära för 80 kr?
Hur som helst. När spåret legat ett par tre-fyra timmar tog grannen sin första hund och gick spåret. Jag hade lurat till det lite men några vändningar samt passerat en mindre bäck 2 gånger för att göra det lite utmanande, jag menar det var ju trots allt en hel djur kropp som släpast och inte någon klöve. Det blev succe, hunden blev tokglad och satte igång att lugga rådjuret så fort han hittade det. Spåret testades även på grannens andra hund och en tredje hund som ringdes in. Den tredje hunden hade lite problem att följa spåret då vinden vänt och han fick vind av djuret som jag lagt nere i en mosse under en gran....

Hur som helst. En lyckad övning när nu olyckan varit framme.