Vapenutredningens mardröm

Socker-Conny verbaliserar vapenutredningens värsta mardröm.

Läs mer om vapenutredningens effekter för oss jägare och skyttar här, här och här.

Kammade du hem en vinst i Svensk Jakts kampanj?

Svensk Jakt har nu publicerat namnet på alla vinnare i sin kampanj Vi siktar mot framtiden. Var du en av vinnarna?

Kolla här.

APUs smekmånad med pressen fortsätter

Ordet som Christer Hofström inte lärt sig när han säger ranger / skogvaktare är naturbevakare:

- I andra länder har ju staten rangers eller skogsvaktare, men det finns ju inte i Sverige, säger Christer Hofström till ABC.

Naturbevakare är enigt Wikipedia:

Naturbevakare är titeln för en tjänsteman anställd av Länsstyrelse för att utöva förvaltning, tillsyn och bevakning av allmänna intressen inom framförallt fjällområdet. Tyngdpunkten i arbetet utgörs av biotopvårdande skötsel och rovdjursinventering, men även anläggning/underhåll av friluftsanläggningar och tillsyn.^[1] Arbetet innebär även hantering av viltskador och skyddsjakt, tillsyn och annan verksamhet i syfte att förebygga jaktbrott. Exempel på andra arbetsuppgifter är tillstånds- och dispensprövning, sammanställa och sprida information, hålla kontakt med länets jakttillsynsmän samt praktisk materielvård.^[2] I arbetsuppgifterna kan också ingå underhåll av ledsystemet i fjällen, tillsyn av att skoterregler och reservatsbestämmelser efterlevs, jakt- och fiskebevakning samt förvaltning och skötsel inom naturskyddade områden.^[3]
En naturbevakare kan förordnas till naturvårdsvakt, fisketillsynsman och jakttillsynsman.

Jag tycker att det låter som de funktioner som Hofström efterlyser....



Länsstyrelsen gör ett understatement i sitt uttalande:

- Vi har inget emot deras syfte, men kritik mot deras metoder som vi tycker är konfliktdrivande. och vi försöker ju verka i det här området och ha en dialog med alla, säger Hanna Dittrich, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Sedan blir man lite trött:

- Det har aldrig varit våran mening att vara konfliktdrivande. Jag kan däremot förstå att folk som placerat ut olagliga fällor blir förbannade när vi hittar dem, svarar Christer Hofström till ABC.

Fällan som illustreras i inslaget är laglig, en del av den pågående markanvänding jakten är. Frågan är däremot  om det är lagligt att leka med den på det vis som sker i inslaget. För ingen börjar väl leka med en skogsmaskin som står uppställd i skogen?

Sedan är de slutsatser APU-folket gör emellanåt mycket märkliga.... Liksom att deras självsyn är en smula världsfrånvänd. Hur som helst. Det mest förvånade är att media är sy ytterligt okritiska till APU. Man accepterar att ett gäng paramilitärer beter sig som vigilanter. Denna ständigt pågående smekmånad kan bli ett problem i framtiden!

Pressmeddelande från Naturvårdsverket angående vargjakt

Pressmeddelande från naturvårdsverket:

Naturvårdsverket överklagar Förvaltningsrättens dom om den selektiva och riktade jakten på vargar i de mest inavlade reviren. Naturvårdsverket vill få klarlagt om det går att använda selektiv och riktad jakt i arbetet för att få en långsiktigt livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus.

Den selektiva och riktade jakten är ett verktyg för att snabbare kunna minska inaveln och påskynda den genetiska förstärkningen av vargstammen.
─Vi behöver arbeta med flera verktyg för att minska inaveln i vargstammen och jakt är ett viktigt verktyg för viltförvaltningen. Det är betydelsefullt för det fortsatta arbetet att få klarlagt om en selektiv och riktad jakt mot de mest inavlade reviren är en möjlig åtgärd i arbetet med genetisk förstärkning, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets inställning är att den genetiska förstärkningen bör komma först innan vi kan ha en vanlig licensjakt på varg. Den selektiva och riktade jakten, som är en åtgärd i förvaltningsplanen för varg, är ett verktyg för att snabbare kunna minska inavel och ska därför inte blandas ihop med vanlig licensjakt. Den riktade jakten är en av flera åtgärder för att minska inaveln i vargstammen och ett led i arbetet med den genetiska förstärkningen.
Fakta om selektiv och riktad jaktI början av året fattade Naturvårdsverket beslut om att genomföra en selektiv och riktad jakt med ett tydligt syfte att minska inaveln i vargstammen. Den riktade jakten gällde vargar i de mest inavlade reviren eftersom syftet var att minska inaveln. Enligt ett underlag från forskare är en selektiv och riktad jakt den enda åtgärd som på kort sikt kan minska inavelsgraden. Beslutet överklagades och jakten avbröts. Förvaltningsrätten biföll överklagan och upphävde Naturvårdsverkets beslut om selektiv och riktad jakt i en dom den 2 maj. Naturvårdsverket har nu valt att överklaga domen.
Naturvårdsverkets beslut gällde:
- De mest inavlade reviren omfattades av den riktade jakten.
- I varje utpekat revir fick högst två individer fällas. Jakten skulle inriktas mot grupper av varg och skulle, om möjligt, bedrivas så att högst ett av alfadjuren fälls.
- De som hade jakträtt som omfattar varg i de utvalda reviren fick jaga.
- Beslutet gällde mellan 31 januari och 17 februari 2013. Under den 31 januari fick man endast spåra.
- Jaktledaren skulle minst en gång i timmen rapportera in till aktuell länsstyrelsen om resultat från jakten.
- Naturvårdsverket följer utvecklingen av vargstammens genetiska status.
Berörda revir:
Listan över revir reviderades när ny information kom från berörda länsstyrelser.
- Brattfors Värmlands län
- Fulufjället Dalarnas län
- Acksjön Värmlands län, byttes till Värnäs vid upptäckt av en genetiskt viktig varg i Acksjön.
- Ulriksberg Örebro län
- Villingsberg Örebro län
- Kloten Dalarnas och Örebro län
- Hedbyn Örebro och Västmanlands län
- Kölsta Västmanlands län, ersattes med Våmhus, Våmådalen i Dalarnas län eftersom Kölsta-reviret var tomt.

Annons från Gamekeepers för 28 år sedan

Min lilla tyska jaktterrier kommer från Gamekeepers. Som av en slump ramlade jag på en gammal annons från samma kennel. Minns inte om det var i ett nummer av Svensk Jakt eller Jaktjournalen, men det var i alla fall från 1985.

Att dölja sin okunskap bakom en mur av kunskap!

Jägarnas fel att vi har så mycket fästingar, så säger Thomas Jaenson. Han säger att vi inte begriper situationen. Jaenson pekar ut hjortdjuren som det stora problemet. Han är en expert och experter har (tar sig) rätt(en) att se allt fullständigt ensidigt. Han ser enbart till fästingspridda sjukdomar. Precis som vargexperten Linda Laikre enbart (på ett väldigt snävt sett) ser till vargens genetiska status.

Det som sammanlänkar dem båda är det snäva forskarperspektivet, snävt då det enbart begränsar sig till det egna ämnets/intressets mur av kunskap. Att blicka bortom denna mur förefaller fullständigt omöjligt. Det som ideologiskt förenar Laikre och Jaenson är att de båda ignorerar biologisk mångfald. De missar att den biologiska mångfalden i sverige minskar kraftigt, detta trots allehanda politiska och myndighetsförsök.

Bamses snäva syn på vad som är naturligt beteende för ett rovdjur får stå som symbol för Jaenson och Laikres ovilja att blicka bortom sina respektive murar av kunskap!

Den rikaste biologiska mångfalden är beroende av mänsklig hävd. En stor mängd irrationellt skötta smågårdar är en av de största bidragarna till biologisk mångfald, rovdjurspolitik och EU är faktorer som raskt raserar denna källa till biologisk mångfald. Det moderna skogsbruket som kom till efter att skogsbetet upphörde är en annan källa till biologisk mångfald i skogsbygden. Det många inte känner till är att våra historiskt sett stora stammar av hjortdjur i någon mån kompenserar frånvaron av tama betesdjur i skogsmarkerna. Men 700.000 hjortdjur kompenserar inte tillräckligt, ur mångfaldshänseende, det 4-5 miljoner tamdjur åstadkom. Denna stam vill Jaensson att jägarna skall skjuta ner, Laikre vill att den skall bli vargmat. Båda strävar med sina uttalanden i praktiken efter att minska den biologiska mångfalden i Sverige.

Och de skall kalla sig insiktsfulla forskare. Eller ja. De kanske bara kallar sig forskare, för insikt om de stora mångfaldsfrågorna verkar de onekligen sakna.

Not: Jaenson vill att vi skal minska hjortdjurstammarna över lag. I själva verket räcker det att öka den stadsnära avskjutningen då det är där folk i praktiken rör sig. Men då skulle folk klaga över att elaka jägare mördar Bambi. Och så skulle Jaenson såklart inte få lika mycket uppmärksamhet som han får varje år vid den här tiden då han går ut med samma "nyhet". Relaterat:
Den rådjurhatande fästingforskaren....
Fästingen expanderar norr om Dalälven

Misshandeln var... Ja vadå?

För ett par veckor sedan skrev jag om en 70-åring som misshandlades med baseballträ vid sin brevlåda. De som gjorde det sa att han skulle sluta uttala sig om varg. Skadorna, brutet näsben, skadat okben och blåslagen rygg låter som typiska misshandelsskador. NU läggs utredningen ner. Skall kika lite på varför.

Till att börja med dök det upp uppgifter om att ett par tänder slagits ur på en av överfallarna. Det borde vara teknisk bevisning så god som någon. Men såhär skriver dalademokraten:

Där påstod den misshandlade Sven Danielsson att han i handgemänget med sina förövare skulle ha slagit ut två tänder på en av dem som misshandlade honom. Och att polisen skulle ha hittat tänderna och att det med fyndets hjälp skulle bli en enkel sak att spåra de som misshandlade Danielsson.

Förundersökningsledaren hos polisen, Christina Lundin, säger så här om tänderna som polisen skulle ha hittat vid brottsplatsundersökningen.

– Det finns inga tänder, i övrigt vill jag inte kommentera utredningen.

För övrigt tog det fem dagar för den överfallne att anmäla det hela. Då hinner mycket försvinna. Om det nu fanns något från början. Historien har börjat osa katt, lite mer från Dalademokraten:

–Rent formellt läggs inte utredningen ned innan journalanteckningarna kommit, men om inget nytt framkommer läggs utredningen ned, säger Tina Lundin.

Att misshandelsfall läggs ner är inget konstigt. Det händer ofta, generellt sett pga bristande spaningsuppslag. När vi anmälde inbrott förra året lades utrednignen ner samma kväll som vi ringde in anmälan. Det kändes kymigt. Men sedan dök godset upp i en tjuvgömma ett par dagar senare... Nåja. Vidare säger polisen följande om misshandeln i Dalarna:

–Detta är ett mycket komplext och svårt ärende. Mannens berättelse som beskriver hur tre maskerade personer slagit ned honom vid en viss plats vid en viss tidpunkt går inte att bevisa. Det finns motstridiga uppgifter och det går inte att styrka målsägandes version av händelsen.

Fortsätter till bevisläget:

–Inte heller teknisk bevisning, förhör med andra personer eller kameraövervakning från platsen styrker mannens version.

OJ! Läs igen! Kameraövervakning av platsen! Intressant.

Frågan som infinner sig är såklart vad fasen har Sven Danielsson ut av att ljuga om en sådan här sak? Varför skulle han hitta på en sådan story? Varför dröjde han 5 dar med anmälan? Varför påstod han att det fanns tänder från de som överföll honom? Vad var det som egentligen hände? 

Många frågor inga svar.

Hur som helst är djurrättsaktivism som en del av ett mönster med extrema rörelser vilka utifrån olika bevekelsegrunder tar till våld ett reellt problem. Oftast riktar det sig mot djurförsök, pälsfarmer, pälsindustrin och köttindustrin, men det finns gott om sabotage mot jägare och deras utrustning (t.ex. jakttorn) som sker av individer i svansen kring dessa grupperingar. Dessutom är de om inte välorganiserade så åtminstone samordnade. Ecoterrorism är ett ord som används. Så Sven Danielssons historia var var tillräckligt trovärdig för att jag skulle köpa händelsen. Nu får vi nog aldrig reda på vad som egentligen hände.