Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 6 maj 2016

Test: Böker Magnum Warden

Warden är en liten trevlig linerlockfällkniv i Bökers lägprissegment "Magnum". Den är ganska liten, knappt 17 cm utfälld. 
Bladet är i stålet 440a, ett rejält rosttrögt stål som är ganska vanligt i billigare knivar. Beroende på hur väl härdningen är utförd så kan stålet rätt fort upplevas som trubbigt. Å andra sidan är det lätt att bryna upp tillgod skärpa. Är man lite slarvig eller vistas mycket i salta miljöer är rosttrögheten väldigt bra. 
Jag har inte haft möjlighet att testa kniven på vilt. Däremot har jag rensat en del fisk med den. Den har grort bra ifrån sig i det sammanhanget. Då kunde jag även konstatera att den är extremt lätt att göra rent. Ryggen är nämligen öppen så det är lätt att komma åt skrymslena innuti kniven när man diskar. 

Kort sagt är det en kniv som är mycket bra i förhållande till priset. Den finns inte att beställa just nu, däremot kommer www.wanderoo.se att erbjuda den till ett extremt bra mässpris på Göteborg Game Fair och Sunne Jaktmässa. 

En annan typ av trofe del 2

Man kan ta hand om trofeer på många sätt. Jag brukar tex skelettera alla rävar och grävlingar jag skjuter. Ibland är skallarna så trasiga att de inte kan sparas. Då kan man ta hand om hörntänderna. Det gjorde jag härom sistens.  Jag borrade hål i dem och gjorde ett armband...

torsdag 5 maj 2016

En annan typ av trofe del 1

Jag har lite svårt för det där med trofeer på väggarna, har faktiskt bara någon enstaka uppe. Så sett är jag en köttjägare, där den gastronomiska upplevelsen väger oändligt mycket tyngre än trofen. Men det finns undantag. Kan man göra något av djuret så kan jag gå "all in". 

Så när min kära hustru frågade om jag inte hade något att göra knappar av. Självklart har jag det. Jag slänger nämligen inte de trofeer många andra skulle hängt på väggen. Istället blir de liggande i väntan på att användas till något. Denna gång var det ena hornet på en pinnatjur som fick bli knappar. Nu återstår bara att se vad hustrun sätter knapparna på...

Landsbygden - civilisationens blinda fläck

Att det moderna svenska samhället övergivit landsbygden står idag bortom allt tvivel. Ett nytt bilskattssystem som innebär att man bör köpa tex elbil har föreslagits. Nu har ju inte moderna elbilar kapacitet att färdas så långt på en laddning att de fungerar på svensk lands- och glesbygd. Rovdjurspolitik, jordbrukspolitik och miljöjuridik som omöjliggör ens hållbart bruk av förnybara råvaror är andra problem. 

Underhåll av infrastruktur i form av el och telenät riktas till tätorter. Nedsläckning av det gamla kopparbaserade telenätet görs utan hänsyn till konsekvenser för boende på landsbygden. 

På ön i Bohuslän där jag ofta fiskar och jagar så har vi fortfarande fast telefoni. Men kikar man på ledningarna kan man fundera på hur länge till de kommer att hållas igång:

"Hela sverige skall leva"

Yeah right. På ön finns idag två fast boende pensionärer. År 1900 bodde över 100 pers på ön och där fanns både skola och affär....

"Hela Sverige har levt" är mer med sanningen överrensstämmande idag. 

onsdag 4 maj 2016

Skyddsjakten på varg i Sjundareviret

Härom dagen fattade länsstyrelsen i Stockholm beslut om skyddsjakt på en varg i Sjundareviret i länets södra del. SOm ni säkert minns var det många turer kring detta i fjor med en stor fårgård, Mollstaberg, som största förlorare. I år har länsstyrelsen fattat ett förebyggande skyddsjaktbeslut som dessutom täcker in i stort sett hela reviret och inte bara Mollstabergs ägor.

Wolf Assosiation Swedens överklagan kom som ett brev på posten:
Wolf Association Sweden (WAS) Överklagar Länsstyrelsen Stockholms län beslut om skyddsjakt på varg i Sjundareviret i preventivt syfte med ärendenummer : 21811-15082-2016
Under hela förra året har Molstabergs säteri inte vidtagit några som helst åtgärder för att skydda sina djur från vargangrepp utan tvärt om har man motsatt sig alla erbjudanden om hjälp med stängsling och flytt av fåren till nattfållor dessutom har man inte accepterat att ta emot bidrag från Länsstyrelsen till stängsel för att skydda djuren.
Att arbetet med stängsel har kommit i gång nu på våren ser vi som en för sen åtgärd och vi anser att om djurägarna redan förra året när erbjudanden om hjälp med stängsling och bidrag till stängsel var aktuellt hade kommit igång skulle skyddsjakt i dag inte behövas.
Skyddsjakt på varg får inte beviljas innan vissa kriterier är uppfyllda och alternativa åtgärder är vidtagna för att förhindra angrepp och skrämma bort vargarna.
EU:s arts- och habitatsdirektiv säger att skyddsjakt endast får ske om förebyggande åtgärder misslyckats och ett beslut om skyddsjakt i förebyggande syfte strider därför mot art och habitatsdirektivet och därmed mot Svensk lag.
Som WAS ser det är några meter stängsel inte en tillräcklig åtgärd särskilt inte med beaktande av att fårbesättningen är av en sådan storlek att djurägarna inte har tillräcklig kontroll och översikt över sina djur då det har hänt att det har gått flera dagar mellan angrepp och upptäckt av angreppet.
Dessutom är det förmodligen så att vargarna ändå nu då föräldradjuren är borta är på väg att flytta ut ur reviret för att söka sig partners någon annan stans och i och med det utgör de ett inte obetydligt tillskott i den nordiska vargstammens genbank.
Mot bakgrund av detta överklagar Wolf Association Sweden denna skyddsjakt och begär omedelbar inhibition av densamma
Det WAS missar är att det finns fler fårgårdar än Mollstaberg i området. Närmare bestämt ett 50-tal.  I en ledare i LT konstateras krasst:
Det är klart att det går att ifrågasätta att bara en varg får skjutas – men då ska man veta att länsstyrelsen uppger att de numera bara är säkra på att det finns en enda individ kvar i området. En skillnad jämfört med i vintras då åtminstone tre vargar fanns kvar.
Mellan raderna kan man konstatera att beslutet om skyddsjakt innehåller en förhoppning om att all varg då ska vara borta från området för gott. Ett billigare sätt att skydda den fårproduktion som bedrivs på ett 50-tal gårdar i området än att stängsla in mil efter mil av svensk landsbygd.
Trots allt finns ett pris för hur mycket livet för alla som bor och verkar i närheten av varg kan få påverkas.
Att Urban Prytz, som med sektedarliknande hand styr sin Ja till Varg!,  uppmanar till obstruktion är näst intill patetiskt (se skärmdump/citat nedan). Förra gången gällde det en enda fastighet och då var det inte svårt att störa ut skyddsjakten. Men nu gäller det ett helt revir...
Ja, vi får väl se hur denna soppa slutar.

tisdag 3 maj 2016

Naturvårdsverkets plan på genetisk förstärkning av vargstammen - ett brott mot internationell rätt?

Professorn i samerätt, Mattias Åhren, levererar hård kritik mot Naturvårdsverkets 5-års plan på genetisk förstärkning av vargstammen. Argumentationen vilar på folkrättslig grund:

Som ni hör så slår Naturvårdsverket ifrån sig. Men jag tror inte att Naturvårdsverket har allvaret riktigt klart för sig. FN organet Human Rights Controll har redan tidigare levererat extremt hård kritik mot  den svenska rovdjurspolitikens och förvaltningens menliga inverkan på rennäringen som kulturyttring. I FN-rapporten kan man läsa:
62. In many parts of the reindeer herding areas, predator animals, mainly wolf, wolverine, lynx, brown bear and eagle, are causing as great or even greater a threat to reindeer husbandry as extractive industries. The Swedish Agriculture University has calculated that in Sweden, at least 60,000 reindeer, out of a total number of about 260,000, fall prey to predators every year. The number of reindeer killed by predators in certain areas has reached such levels that there is an imminent risk that herds can no longer sufficiently reproduce themselves, which can result in a “collapse” of the herd in only a few years. Government regulation severely restricts the reindeer herders’ right to protect their herds from predators, and Government compensation has only partly covered the damages caused to the reindeer herders by the predators.
Oavsett hur stor eller liten del av samerna som har renmärke så är renskötsel en viktig del av samisk kultur. Det är ofrånkomligt, men det är en del som är omdiskuterad även bland samer. Ingen kan dock påstå att renskötseln inte är viktig för samisk kultur och bilden av samer. Att den blivit juridiskt kopplad till samers rätt att bruka land är dock lite olyckligt, vilket Girjasdommen visar där icke markägande samer genom dommen förlorade rätten till småviltjakt på statens mark över odlingsgränsen. Rätten gick istället till de lilla grupp samer som utgör den juridiska enheten samebyn Girjas.

Poängen är att renskötsel och samisk kultur är synnerligen intimt förknippade. I en dokumentär på SR konstateras att:
Renskötsel är mer kultur än näring.
 Varför? Jo, det finns väldigt lite pengar i renskötsel sett till vinst och möjlighet att ta ut en normal timpeng. Att renskötseln omsätter till synes stora belopp är en helt annan sak. I ingressen till programmet kan man läsa:
– Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet.  Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. 
Hela kopplingen renskötsel och samisk kultur visas än tydligare i en annan SR dokumentär. Där kan man i ingressen läsa:
Rennäringen, menar hon, är en viktig samisk kulturbärare. Därför fortsätter hon att leva som renskötare, trots att näringen hotas av expanderande skogsbruk och planer på nya gruvor.
Allt detta innebär att i samma stund som Naturvårdsverket ger sig in och dikterar hur renskötsel skall bedrivas så ger de sig in i området identitet- och kulturpolitik. Och kulturpolitik när det kommer till ursprungsbefolkningar är en synnerligen delikat fråga som kan få kraftiga återverkningar, faktiskt internationella sådana. Detta är jag tämligen säker på att Naturvårdsverket inte har tänkt på, de har genom åren visat stor brist på kunskap inom den socioekonomiska biten likväl som den kulturella. 

Det är inte lätt alla gånger.

måndag 2 maj 2016

Läge att fynda?

Nu kan det vara läge att fynda.

I våras gick Hasslös jakt (Jaktia i Karlskorna) i konkurs. Nu har Toveks auktioner lagt upp konkursboet på sin auktionssida. 841 utrop består det av, där finns mycket smått och gott. Hade jag bott närmare karlskrona så hade jag utan tvekan lagt ett par bud. Där finns:

  • Fiskegrejer
  • Kläder (jakt/fiske)
  • Vapen
  • Ammunition, rätt utplockat men en del godbitar
  • Kängor och stövlar
  • Jaktradio
  • Skyddsvästar till hundar
  • Jaktgrejer som knivar, väskor, uvar mm
  • Butiksinredning för den som behöver komplettera i sin butik eller startar butik
  • Och mycket mer

Kanske finns det något för just dej. Själv har jag kaliber 20 hagelammo för ett par år framöver tack vare just en konkursutförsäljning.

Här hittar du utrop 1-456.
Här hittar du utrop 457-841.

Jakthandelsbranschen verkar vara rätt märklig just nu. Dels är den väldigt splittrad, där finns några små och halvstora kedjor och där finns en otroligt stor mängd småhandlare. Dels lider den hårt av polisens långa handläggningstider vilket gör att handlarna tvingas ligga ute med stora summor under lång tid. Den stora mängde småhandlare gör att entreprenörer / riskkapitalister sneglar på branschen som en möjlig framtida vinstmaskin.