Gåsjakt med studsare

På ön där jag jagar så får man ibland ta chanserna på volley. Så var fallet i söndags morse när jag var ute med Essa.

Vi gick den vanliga promenaden när vi såg ett dussin kanadagäss på strandängen i viken. Vi gick bakåt igen och tog en annan väg. När jag kom hem plockade jag fram en bössa och smög ner utefter vattnet. Jag band Essa vid ett träd och smög fram de ssita metrarna till en klippa från vilken jag dolt kunde skjuta. Avståndet var 100 m (uppmätt i datorn efteråt). Jag fällde ut benstöden och siktade in mig på den gås som höll vakt.

Skottet gick och gåsen föll ihop och flaxade lite förstrött. De övriga gässen tittade upp och gick lojt några meter ut i vattnet där de stannade. Jag hittade nästa gås i kikarsiktet och tryckte av. Den sprattlade lite mer och tillsammans med vattenkaskaden efter kulan så simmade övriga gäss iväg.

Essa fick hämta gässen och posera varefter jag tog hand om bröstbitar och lår.

Fjällgäss i "mina" fjäll

Jag har nästan årligen sedan jag var liten spenderat en eller ett par veckor uppe i en stuga i fjällen. Den ligger inte allt för långt från ett väldigt fint fågelområde som heter Tjolmejaure. I Tjolmejaure driver Jägareförbundet och Nordens Ark Projekt Fjällgås. Vissa år har vi stött på inventerare eller andra som jobbat för projektet, i somras gjorde vi det. Det var också så jag första och enda gången mötte Lambart von Essen. Han klev på samma buss som oss ner från fjällbyn Adolfström någon  gång i början av 1980-talet.