Att motverka biologisk mångfald - svenska myndigheter i ett nötskal

En kontraproduktiv tillämpning av regler motverkar den biologiska mångfalden. Vi har sett det i fråga om vargjakt, mycket varg innebär att folk slutar med djurhållning eller i vart fall så sker inte en ökning av mängden betande djur. Ingen är väl idag omedveten om den betande mulens betydelse för den biologiska mångfalden.

Det senaste exemplet på detta är i naturreservatet Rörvik på Orust. Där har strandängarna hållits öppna av 60 mjölkkor och 120 får. Fram tills för ett år sedan. Då höll inte ekvationen längre. Det var helt enkelt för mycket gäss som åt upp gräs, gröda och spannmål. Bonden på marken hade svårt att få ihop den mängd som behövdes till sina djur.

– Tjugo gäss äter lika mycket gräs som en ko gör och när gässen kommer i februari så sätter de igång med att beta av allt så gräset orkar aldrig komma igång och växa.

Eftersom marken ligger i ett naturreservat är skyddsjakten på gäss striktare och kräver tillstånd.
Två år tog det för länsstyrelsen att fatta beslut om skyddsjakt. Men det är egentligen för sent. Korna och fåren är slaktade. 27 hektar av markerna ställs om till energiskog.

Så djävla dumt!

Och så konstaterade Jordbruksverket i fjor, i samband med sin utvärdering av miljömålet "ett rikt odlingslandskap" följande.

Den största utmaningen för att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap är att behålla ett aktivt jordbruk i hela landet. Om marken brukas finns också förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden, synliggöra kulturmiljöer och utveckla en attraktiv landsbygd.
Betesmarkerna är bland de artrikaste miljöerna i odlingslandskapet, men antalet företag med betesdjur har minskat med 70 000, eller 80 procent, sedan 1975, vilket försämrar möjligheten att bevara den biologiska mångfalden i hela landet.

Kort sagt. Målet kommer inte att nås. Och inte blir det lättare av regional handläggning liknande den som bonden som brukar Rörviks gård på Orust utsatts för. Eller Förvaltningsrättens dom i fråga om vargjakt...

Drönare och jakt

Drönare började man höra talas om i samband med krigen kring persiska viken. Allt beskrevs i termer av krigföring med kirurgis precision. Verkligheten var ju lite annorlunda, det sipprade ut bilder och information som visade omfattande civila skador.

Jag stötte personligen på drönare för första gången när jag jobbade på skogsstyrelsen. Det var strax efter stormen Gudrun och jag var anställd som expert och skadeinventerare inom mitt kunskapsområde. För att få bättre koll på de lokala skadorna anvädes hemmabygda ultralätta radiostyrda flygplan utrustade med kamera och bildöverföring. Tekniken var komplicerad och användarovänlig. Sedan dess har mycket hänt. Nu kan man köpa kamerautrustade radiostyrda farkoster för runt 1000 kr på Teknikmagasinet. De flesta är rätt begränsade i sitt användningsområde, de kräver nämligen väldigt låga vindstyrkor, i princip inomhusmiljö. I de flesta fall är det vindlöst som gäller. Och då inser ju vem som helst hur sällan de går att använda i praktiken.

Men det finns andra som kostar mer och är driftsäkrare, som klarar lite väder. Som tveklöst går att använda för att lokalisera vilt, följa ståndskallet på älg eller se var vildsvinen gjort störst skador i säden. Men det kräver tillstånd. Det är nämligen en aktivitet som ses som kameraövervakning.

Kameraövervakningslagen, det är den som reglerar användningen. Den är kopplad till sekretess och det är inte tillåtet att sprida filmsekvenser tagna med drönare hur som helst. En tjänsteman på Datainspektionen säger:

– All kameraövervakning innebär en risk för den personliga integriteten och alla som kameraövervakar har en tystnadsplikt gentemot det material man inhämtar genom kameraövervakning. Det innebär att kameraövervakningsmaterial inte ska spridas ut på internet och kunna ses av vem som helst

På direkt fråga på Datainspektionens sida lyder frågan och svaret såhär:

Fråga:

Krävs det tillstånd från länsstyrelsen för att få filma med en drönare?

Svar:

Om kameran i drönaren är riktad mot en plats dit allmänheten har tillträde krävs det tillstånd för att filma eller fotografera med kameran. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen hos länsstyrelsen i det län där övervakningen ska ske. Om kameraövervakningen ska ske i flera län med en övervakningskamera som är uppsatt i en drönare ska ansökan om tillstånd göras hos länsstyrelsen i det län där övervakningen huvudsakligen ska ske. Om det inte går att avgöra i vilket län övervakningen huvudsakligen ska ske, görs ansökan hos länsstyrelsen i något av länen.

Observera att frågan huruvida kameror i drönare omfattas av kameraövervakningslagen eller inte kommer att prövas av Förvaltningsrätten i Malmö (mål nr 1323-15). Här anges Datainspektionens uppfattning i frågan.

Detta är som sagt myndighetens tolkning. Om den delas av domstol kommer som framgår av svaret att prövas rättsligt. Mitt intryck är dock att myndigheten oftast får rätt i denna typ av tvister, dock inte alltid. Det kan med andra ord finnas anledning att återkomma till detta med drönare och jakt. Fram tills dess är det lika bra att söka tillstånd, och kanske visa det samhälleliga behovet i samband med ansökan. Ett samhälleligt behov kan vara skyddsjakt på vildsvin.

Avlivning av djur i egen djurpark inte skäl nog för vapenlicens

Expressen rapporterar om en djurparksägare som vill få licens på ett skjutvapen för att avliva tamdjur. Detta beviljas inte så han går hela vägen med överklaganden. Han tycker nämligen att det är inhumant och dyrt att ringa in veterinär för att ge spruta:

– De här dödssprutorna är jag en fullständig motståndare till. Ett skott dödar djuret på en sekund - med en spruta tar det flera minuter. Det är väldigt plågsamt, säger han

– Att sedan veterinären skulle ta flera tusen för att åka hit med en dödsspruta, det är inte det tungt vägande skälet, utan det är jag är motståndare till detta

Mannen har hästar, går, getter, kaniner och höns.

Reglerna för avlivning av tamdjur med vapen har jag kikat på tidigare. Notera att det är frågan om att bedöva djuret med ett skott, inte avliva det. Jag vet inte om djurparksägaren förstått det. Såhär kan reglerna  sammanfattas såhär, de är lite knepiga:

Art	Bedövning	Distans
Nöt	Klass 3, hagel	Klass 1, E100: 2800 J (skadade djur 3700 J)
Tackor, lamm, getter, kid	Klass 4, hagel	Klass 1
Baggar, bockar	Klass 3, hagel	Klass 1
Gris	Klass 3, hagel	Klass 1
Galtar 12 mån +	Klass 2, hagel	Klass 1
Häst	Klass 4, hagel	Klass 1, min cal .30, 11,7 g kula
Hund	Klass 4, hagel	Klass 2, hagel
Katt	Klass 4 (E0: 70 J), hagel	Klass 3, hagel

Bedövning avser skott i huvudet/hjärnan. Vad gäller hagel så finns kraven närmare specificerade till hur tung och grov laddningen skall vara.

Distansavlivning avser skott i bröstet. Som synes är kraven inte helt självklara för jägaren som kanske vill använda sitt jaktvapen. Varför får man skjuta en älg med sin 6,5x55 men inte en förvildad häst? Man får skjuta björn och stora vildsvinsgaltar med 6,5x55 men inte en shettlandsponny! Varför får man skjuta rådjur med 222 rem men inte förvildade får och getter? Varför man inte följer den vanliga jaktammunitionsklassningen utan hittar på en massa speciellt krav kan jag inte riktigt förstå... T.ex. definierar man i varje förekommande fall att kulan för klass 1 skall vara expanderande. Men det måste den ju, annars hamnar den inte i klass 1 oavsett om den uppfyller vikt och energikraven...

Jaktkort!

Jamen dåså!

Alla arrenden är betalda å nu kom jaktkortet! Då får det bli höst nu!

Fjälljaktens närmaste framtid avgrös idag....

Idag debatteras och röstas det om reglerna för den svenska fjälljakten i Riksdagen. Anna-Sara har skrivit en bra blogpost om detta. Vi fårhoppas att det går bättre i år än så som det blev vid fjolårets totalfiasko.....

HÄR kan ni följa debatten direkt när den drar igång.

Jaktjournalen skriver följande:

Stockholm (JJ) Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har föreslagit att utlänningarnas jakträtt på statens marker ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbotten samt på renbetesfjällen i Jämtland ska begränsas. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna stöder förslaget. I dag ska riksdagen debattera frågan och efter klockan fyra röstar ledamöterna.

För ett år sedan var samma fråga var uppe för beslut. Då tryckte en Vänsterpartist på fel knapp i omröstningen samtidigt som det uppståt fel i kvittningssystemet.
Det innebar att regeringsalliansen hade fler röstberättigade ledamöter i riksdagen än vad som var överenskommet och de vann därför omröstningenoch utländska jägare fick fortsätta jaga på samma villkor som svenska.

– Det är en vansinnig tanke från början att det ska vara fritt fram för vem som helst att komma och jaga utan reglering. Det kan man inte göra någon annanstans i Europa, säger, Helén Pettersson, Umeå, som är Socialdemokraternas jaktpolitiska talesperson i riksdagen.

Regeringsalliansens grundinställning har hela tiden varit att det strider mot Eu-bestämmelserna att stänga ute utländska jägare.

Socialdemokraterna har stöd i frågan från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna, vilket ger en knapp majoritet i riksdagen för att införa begränsningar för utländska jägare.

Hur illa är det - om snurriga regler från EU

För mig är det en självklarhet att man kan och bör ta till vara på så mycket som möjligt från de vilda djur man skjuter. Det som inte går att äta kan man ta till vara på annat sätt. Skinn går att bereda, fett kan man göra smorning av, horn kan bli knivar och så vidare. Klövar kan lämnas till hundfolk som vill träna spår, räntan läggs i lämplig fälla, kråk- och måsfågel kan användas som apportvilt eller bulvaner.

Trodde jag.

Men nu har jag på ett forum läst vad en yrkesverksam konservator säger om detta, utgångspunkten var en forumist som ville lära sig montera fåglar för att använda som bulvan. Konservatorn gör ett inlägg:

Jättebra initiativ! Precis så lärde jag mig konservatoryrket för snart fyrtio år sedan. Ditt problem är bara att sedan dess har lagstiftningen förändrats till den grad att Du idag faktisk är kriminell. Beklagar, men så är det!
Jaktförordningen kräver att Du har länsstyrelsens yrkestillstånd för att bedriva konservatornäring, detta kanske inte är tillämpligt om Du uteslutande gör det för egen del, men i samma stund Du gör det åt kompisar eller andra behöver Du tillstånd. Observera att detta gäller om Du kokar horn åt Dina kompisar också.
Ett annat lagrum, som däremot gäller direkt, är europeiska unionens animaliska biproduktsförordning, som kräver att Du arbetar i en av jordbruksverket godkänd teknisk anläggning. Ansökningskostnaden idag tror jag är på runt 10 000:- och den årliga tillsynsavgiften är på 4750:-, vilket skall bekosta ett årligt kontrollbesök av veterinär.
Notera att detta gäller även Dig -hobby eller yrke kvittar JBV lika.
Vill Du hålla på och greja med fåglar -så skriv åtminstone inte om det på ett offentligt forum.
Du kan faktiskt råka riktigt illa ut.

På vilket jag ställer följande fråga:

Intressant och lite oroväckande. Samtidigt blir jag nyfiken på:
1/ vilka paragrafer i Jaktförordningen reglerar detta? Jag skummade förordninge samt gjorde ett försök att söka fram lämplig paragraf men lyckades ej. Kan du möjlgien upplysa mig.
2/ Innebär biproduktsförordningen att i princip hela temat för det senaste numret av svensk jakt är en uppmuntran till något olagligt? Dvs ta hand om så mycket av älgen som möjligt (till skinn, lädersmorning, senor till tråd, ben och horn till olika produkter)
3/ Innebär detta att jag i förlängningen måste ta hänsyn till biproduktförordningen om jag vill göra ett knivskaft av rosenkransen på en älg jag skjutit? Eller för den delen om jag vill ta hand om något utöver köttet....

Låter rätt rubbat. Min misstanke är att det står något om yrkesmässigt utövande när förordningarna skall uttolkas och att det inte gäller för gör-det-självare. Ungefär som hemslakt för husbehov är tillåtet men inte för försäljning.

Och får följande svar:

På frågan om jaktförordningen vet jag på rak arm inte svaret, orkar inte kolla.Länsstyrelsen kan svara, dom är tillsynsmyndighet. På fråga två och tre: ja, egentligen. Ingen vet! Den bitvis idiotiska biproduktförordningen har aldrig prövats rättsligt. Men jag har "hobbykollegor" som gör ett dussin fåglar om året och dom måste stå ut med årlig kontrollavgift. Själv börjar jag också luta åt att förordningen nog borde vara tillämplig bara på näringsverksamhet -men det tycker inte JBV! Om fyra år, sista året jag planerar att jobba heltid, skall jag pröva frågan rättsligt, men idag törs jag inte.

För skojs skull har jag gluttat i jaktförordningen och inte blivit något klokare av det. Däremot finns det lite märkliga skrivelser i EUs förordning om animaliska biprodukter, t.ex. kan man läsa:

Dessutom bör animaliska biprodukter som används för beredning av jakttroféer omfattas av denna förordning för att förhindra risker för djurs hälsa som uppkommer av sådana biprodukter.

Förordning (EG) nr 1069/2009 är tillämpligt på animaliska biprodukter för preparering av jakttroféer. Prepareringen av sådana troféer bör liksom prepareringen av djur och delar av djur för vilken andra metoder, t.ex. plastination, används ske under villkor som förhindrar överföring av risker för människors och djurs hälsa.

Som jag läser detta innebär det att det först är när man har att göra med troféer som förordningen är tillämplig. Och då när det gäller yrkesmässig hantering. Det bör inte innebära några restriktioner om man avser tillvarata annat än troféer, t.ex. skinn och ben eller horn för hantverk. Eller som jag gjorde härom sistens, gjorde "indianpärlor" av en grävlings klor till mina barn. På jordbruksverkets hemsida kan man dock läsa:

Kroppar eller delar av vilda djur omfattas av abp-förordningarna till höger om de ska användas för att tillverka jakttroféer. Tillverkningen ska ske i en anläggning som registrerats av Jordbruksverket. Läs mer under godkännande av anläggning till vänster.

Men vad är en jakttrofé och vad är hantverk? Kanske är det där vi har knäckfrågan. Är ett skinn som man gör en väska av en trofé eller ett bruksföremål/konsthantverk? Är älgens rosenkrans i en kniv en trofé eller ett bruksföremål/konsthantverk?

Hur som helst så har jag bollat frågan vidare till Svenska Jägareförbundets jurister eftersom jag tycker att det hela är helt förryckt och går emot allt hållbarhetstänk.

Jag lär återkomma när jag fått klarhet i det hela. För jag tycker att frågan är viktig.