Husdjurens hälsa - ökad försäljning av antidepressiva medel

Det kan vara påfrestande för den mentala hälsan att läsa METRO på väg till jobbet. Idag var det två artiklar som hade kunnat få blodtrycket att stiga om man hade varit mer kolerisk än jovialisk.

I en insändare så hyllar signaturen "Henrik" aktivisterna som jävlas med jägare i skogarna. Utgångspunkten är den video som synts på nätet ett par dagar där jägare avlägsnar aktivister från privat mark (ser ut som en gårdsplan). Att det hela föregåtts av kraftiga provikationer nämns inte när videon sprids och det nämner inte heller "Henrik". "Henrik" tycker att det är en samhällsfara att sådana människor (jägarna) bär vapen, som grädde på moset skriver "Henrik" om jägarnas hundar som hetsas på djur. Insändaren avslutas med orden Jag vill också gärna vara och tänka som dessa aktivister. Personligen hoppas jag att "Henrik" aldrig blir det, för bland dessa hans förebilder finns allt från mordbrännare till gamla nazister som bara riktat om sitt hat från invandrare till jägare. Istället borde "Henrik", för att förstå det han kritiserar, läsa på lite mer och då inte bara aktivistmaterial utan lite god jaktlitteratur, varför inte börja med Sten Christofferssons vid det här laget klassiska Jakt i Norden. Det är svårt att hitta skribenter som är mer pedagogiska, sakliga och kunniga än Sten var.

Den andra påfrestningen jag utsattes för var en artikel om husdjurens mentala hälsa och hur mycket veterinärernas förskrivning av husdjurspsykofarmaka ökat de sista 10 åren. Räknat i antal av veterinär förskrivna askar psykofarmaka så är det frågan om en fördubbling, kostnaden likaså.

Grafen ovan visar kostnaden för djurspykofarmaka exklusive moms. 2009 rörde det sig om 1964 förskrivningar och 2017 rörde det sig om 4462 förskrivningar. Receptarvodet veterinärerna tar ut varierar men ligger fårn 75 kr (vid besök) till 200 kr för ett telefonutskrivet recept. Räknar vi på det så innebär det att de utskrivna recepten 2017 bara i receptarvode kostade kunderna 3.334.650-8.924.000 kr. Förskrivningsavgifterna är alltså vida högre än kostnaderna för själva medicinerna. Det intressanta i sammanhanget är att förskrivningsökningen är direkt kopplad till när veterinärbranschen blev intressant för riskkapitalbolagen och deras uppköpsvåg av djursjukhus och djurkliniker vilket skapat dagens situation. Man kan alltså misstänka att ökningen inte nödvändigtvis sker på grund av att våra husdjur behöver psykofarmaka utan har att göra med att veterinärbranschen hittat fler "behov" de kan få omtänksamma djurägare att köpa. Kort sagt, jag misstänker att medicinförskrivning är de mest vinstdrivna veterinärbolagens strategi för att öka sina intäkter ytterligare.

Så nästa gång du besöker en veterinär anställd av Ani-Cura eller Evidensia och denne vill göra extra undersökning av ditt djur eller skriva ut medicin ditt djur inte hat förut, fråga dig då om det verkligen är medicinskt motiverat eller om det är frågan om en krämare som vill sälja fler produkter. Och om du inte vet så fråga veterinären så mycket du kan, låt inte hen komma undan med "vi behöver veta mera för att ställa diagnos". Men egentligen, om det inte är extremt akut eller en särskild specialist som du behöver träffa, så gå till en fristående veterinär. Det är bättre för din plånbok och det gör att djuret inte utsätts för mer än nödvändigt.

Hutlösa veterinärkostnader

Skenande veterinärkostnader är något som alla djurägare räds. Och skenat har de verkligen gjort sedan riskkapitalbolagen insåg potentialen i marknaden. På kort tid har Evidensia och Anicura tagit över sisådär 80% av marknaden genom aggressiva uppköp och hot om konkurrerande etablering nära motsträviga veterinärkliniker som inte låter sig köpas upp.

I helgen råkade en kompis ut för problem med sin valp, problem som ledde till akut besök på en Evidensiaklinik i Göteborg en söndag. Detta är min kompis berättelse:

Vår 8 mån valp behövde opereras en söndag efter att ha svalt en plastkork som fastat i tarmen. Den klinik som vi annars åker till hade just denna helg stängt så vi fick åka till Evidensia i Gbg. Bara själva operationen kostade 42000kr, inkl undersökning och röntgen 46600kr. Slutnotan inkl eftervården 2d blev nästan 54000kr. Bifogad faktura är exkl moms. När jag frågade vad det skulle kosta om jag väntade med OP till måndag fick jag till svar att det inte skulle vara någon större prisskillnad.

Efter rundringning till några andra kliniker (Blå stjärnan, Viskadalen, Lerums djurklinik och Evidensia i Kungsbacka) får jag prisuppgifter som ligger mellan 20-35000kr inkl moms för OP på helg. Det lägre priset inkl ingen stationärvård men skillnaden är ändå hutlöst stor.
Jag kan acceptera att de större sjukhusen/klinikerna tar ut högre priser förde måste täcka kostnaden för jour, specialistvård, lokalhyra etc. Men när skillnaden ligger över 100%. Det är inte försvarbart. Detta drabbar försäkringsbolag och djurägare och resulterar i högre försäkringspremie.
Men det slutar inte här. Vid hemgång får jag inte träffa veterinär utan bara receptionist som lämnar ut skriftliga hemgångsråd bestående av 5-6 rader. Det står inget om restriktioner som koppelpromenader, undvika hoppning etc. Inget om när medicin ska börja tas. Jag begär ut journal och ser att han fått ngt strax innan hemgång. Får själv leta i fass vad det är så han inte fårför mkt då medicinen är morfinpreparat. Det står heller inget om stygnen, om och när de ska tas. Jag tänker att för en oerfaren djurägare som dessutom är orolig för sitt djur kan hemgångsråden aldrig vara för tydliga.
Jag ifrågasätter inte kompetensen på personalen som opererat och skött eftervården. Se har säkert gjort korrekta bedömningar utifrån kompetens och omständigheter. Men pris och brist på information gör att jag aldrig kommer att åka till Evidensia i Gbg någon mer gång. Det finns andra kliniker som jag anser vara mycket bättre i dessa avseenden.

Det finns en hel del i berättelsen som är oroande. Kostnaden är en sak, det förefaller tydligt att bolaget i detta fall gjort allt för att se till att den skall bli så hög som möjligt. Ett klassiskt sätt för klinikerna att göra detta på är genom inskrivning av djuren. Inskrivning av djuren kan vra nödvändigt men  ett djur återhämtar sig bättre i en miljö det känner sig trygg i, oftast en hemmiljö. Genom att förvara många sjuka djur i lokalerna genom inskrivning ökar man behovet av antibiotikabehandling vilket på sikt leder till ökade problem med antibiotikaresistens. Sedan har vi utskrivningen / hemgången som förefaller extremt bristfällig i detta fall. Lite mer kunde man förvänta sig för en behandling som kostat lika mycket som en begagnad bil...

Dropped jaw syndrome

I en vecka har nu vår Essa lidit av dropped jaw syndrome. Det yttrar sig i Essas fall som försämrad/förlorad kontroll över underkäke och i viss mån tunga. Detta gör att hon går omkring med öppen käft hela tiden och har mycket svårt att äta och dricka.

Det började uppträda under fredagen för en vecka sedan för att blomma ut fullständigt under lördagen. Veterinär uppsöktes under lördagen. Det hela hänger ihop med att en av de stora nerverna i skallen, som bland annat styr käke, tunga och blinkning, på något vis inte funkar som den skall. Oftast har det att göra med en inflamation som klämmer på den, men det kan finnas andra riktigt farliga orsaker med så som cancer och virussjukdomar. Vi tog en hel massa blodprover när vi var hos veterinären och kan utesluta såväl borelia som anaplasma och sköldkörtelproblem. Det enda som blodprovsbatteriet visade som var onormalt var en lite lägre halt röda blodkroppar än normalt.

Nu har det gått nästan en vecka och vi upplever att Essa mycket sakta börjar bli bätttre. Under den gågna veckan har vi fått byta mat, nu får hon mush färskfoder som kommer i smidiga köttbullsstora bitar vilka vi lägger in i hennes mun vilket gör att hon faktiskt får i sig maten.....
________________________
Den som vill läsa mer om dropped jaw syndrome kan googla, det fnna massor att läsa....

Sjuk hund

Hundar kan inte tala. De försöker göra sig förstådda men det är inte alltid så lätt att förstå vad de försöker säga.

I fredags tyckte vi att Essa började bete sig lite mysko. Hon slabbade ovanligt mycket med maten, tog lite mer tid på sig att äta än vanligt (men det trodde vi berodde på att hon inte är så förtjust i den aktuella hundmaten) och hon gick med öppen mun. Vi tänkte inte så mycket mer på det förrän på kvällen, då åt hon inte maten och kunde knappt dricka.

På lördag morgon kontaktade vi en jourveterinär och åkte in med henne.

Essa sövdes och det kunde konstateras att hon hade ne halsinfektion. Lite inflamationsdämpande och smärtstillande på det. Men det förklarade inte hennes käke. Veterinären var uppenbart brydd och tyckte det var underligt. Hans tanke var att det kanske låg någon slags inflamation och tryckte på nerverna som styr käken. Ett helt batteri prover togs för att kolla över henne, iinte minst för borelia och anaplasma.

Hon får nu färskfoder som är lätt att äta, men hon har fortfarande problem med ätande, det verkar osom om hon inte riktigt har styr på tunga och underkäke. Hon verkar inte ha ont, hon visar det i vart fall inte, inte ens när man känner igenom henne kring hals och huvud.

Självklart har vi googlat, det närmaste vi (eller snarare hustrun com är bättre på google f än jag) kommit var kranialnervsneuropati, varianten trigeminusneuropati. På neurovet kan man läsa något som kan stämma:

Vid en billateral involvering av trillingnervens motoriska del (den mandibulära grenen) ses en sk ”dropped jaw”. En samtidig sensorisk påverkan ses i ca 1/3 del av fallen. Golden retriever anses överrepresenterad. Samtidig involvering av ansiktsnerven eller ett Horner´s syndrom ses ibland. Den vanligaste orsaken till en trigeminusneuropati är idiopatisk men lymfosarkom, infektion med neospora caninum samt polyneuropati av okänd orsak ses imellanåt som orsak till en ”dropped jaw”.
Förloppet vid idiopatisk trigeminusneuropati anses inte påverkas av kortisonbehandling. Dessa hundar har svårt att få in vatten och föda i munnen men inga problem att svälja. Det rekommenderas att ge föda som är lätt att föra in i munnen och som innehåller mycket vätska.

Jag får kolla med veterinären när han ringer tillbaka angående blodprovssvaren. Tills dess fortsätter jag att missa mina planerade jakter, såväl duva igår som hjort idag. 

Riskkapitalisterna och veterinärbranschen - Folksam ger rabatt till fristående veterinärkliniker

Jag håller, som jag tidigare nämnt, på att byta från agria till folksam på mina hundförsäkringar. Den utlösande orsaken var när agria backade från sponsring av räv-SM på Gotland. Det kändes som ett knivhugg i ryggen på jakten. Så när de nya försäkringsbreven nu börjat ramla in så har det varit läge att växla över hundarna till Folksam istället. Förutom en politisk markering så halveras kostnaderna. Nu har jag inte detaljstuderat villkoren så det kan hända att man tappar några fördelar, men lägger man undan mellanskillnaden så kommer man att ha marginaler för framtida olycksfall.

I förra veckan var jag inne med Essa hos veterinären eftersom hon fick en pinne i käfte och skadade mjukdelarna under tungan ner till struphuvudet. En vanilg olycka som vid veterinärbesök hos en fristående veterinär kostade 1835 kr. Ungefär där ligger gränsen för självrisken på många försäkringar. Det intressanta nu var att hade mitt byte till folksam redan gjorts för Essa så hade jag kunnat utnyttja den försäkringen eftersom Folksam systematiskt börjat motarbeta riskkapitalisternas övertagande av veterinärbranchen. Folksam ger 300 kr i rabatt på självrisken när jag besöker min lokala veterinär.

Bakgrunden till rabatten  är att vi under lång tid haft ett brett ägande i veterinärbranchen. Branchen är växande, den har ökat sin omsättning med ungefär 10% per år och omsatte 2013 hela 3 miljarder kronor. Omsättningen är så stor och expansionen så stor att det drog till sig riskkapitalbolagens intresse. Detta innebar att åren 2010-2013 så gick riskkapitalbolagen all in i veterinärbranchen och tog över mer än 50% av hela verksamheten.

Riskkapitalbolagens inträde i veterinärbranchen har inte gått obemärkt förbi, det har inneburit en mätbar ökning av de försäkringsbaserade kostnaderna vilket vi konsumenter dels märker på veterinärräkningen och dels på försäkringskostnaden. Eftersom riskkapitalbolag tänker i kortsiktiga investeringar som skall betala sig på 5-8 år så är kostnadsutvecklingen tämligen självklar. Den innebär inte nödvändigtvis att de enskilda momenten blivit dyrare, snarare hänger den samman med att fler dyra alternativ säljs in till konsumenten som givetvis i sorg och oro väljer dessa framför tex avlivning eller konventionell behandling. En uppsats vis SLU sammanfattar det hela såhär:

Resultaten visar att de riskkapitalägda aktörerna i stor utsträckning remitterar till sina egna kliniker och djursjukhus. En konsekvens av detta kan bli att djuren inte får vård av den, inom området, mest kompetenta veterinären. Till viss del verkar relationen mellan veterinärer i branschen ha försämrats. Riskkapitalisterna anses vara en professionell aktör som bidrar till att lägstanivån i branschen höjs. Djurägare söker allt oftare veterinärvård för sina djur, en vård som är mer tillgänglig, mer avancerad och marknadsförs i större utsträckning än tidigare. Kostnaderna inom djursjukvården har ökat och ett försäkringsbolag har kopplat de höjda kostnaderna till riskkapitalbolagen. Samtidigt har försäkringsbolagens premieinkomster ökat kraftigt. Det finns en risk att premierna fortsätter stiga vilket kan leda till att djurägare inte har råd att försäkra sina djur, något som till slut kan leda till djurvälfärdsproblem. 

Folksam inledde sina försök med rabatter hos utvalda veterinärkliniker som ett pilotprojekt 2015. Detta föll väl ut och innebar att systemet permanentades. Vilka kliniker som ingår i Folksams erbjudande framgår av respektive kliniks hemsida eller på Folksams hemsida.

Essa hos veterinären - eller spring inte med pinne i munnen

I söndags kväll råkade Essa ut för något som man helst vill slippa....

Hon fångade en pinne och sprang ett par steg med den i munnen. Spetsiga änden in i käften och så stötte hon i marken med andra änden.... Då gör det ont!

Fick tid hos veterinären dagen därpå varvid detkonstaterades att hon hade ett hål som började vid tungroten och slutade nere vid struphuvudet, inte konstigt att hon hade ont.

Nu får hon antibiotika, antiinflamatoriskt och smärtstillande. Jag har strikta order om att hålla koll på hennes hals....

Kissa blod

Igår var jag ute en sväng med Missan, min tyskterrier. Hon jobbade på rätt bra. Det var skare som bar henne med lite nysnö ovanpå och strax under 10 grader kallt. En ganska skön dag i skogen med andra ord.

Vi var inte ute så värst länge. En timme och en kvart enligt GPS-en, som jag nollställde redan hemma så effektiv jakt var mindre än så. Mot slutet så var Missan lite trött, lite stukad. Höll svansen lågt. Jag kopplade upp henne och vi gick hemmåt. Två gånger på vägen hem stannade hon för att kissa. För var gång blev jag allt oroligare. Det var blod i urinen...

Väl hemma så googlade jag. Hittade som vanligt en massa konstigheter, men på veterinären.nu hittade jag något intressant:

Fråga:
Efter min hund har varit ute och jagat idag kom den hem och drack en hel del vatten sen ca 1-2 timmar efter kisade. Den inne och det var blod. En hel del kom på 2 olika ställen min hund är en Drever också så vad kan det bero på?
Svar:
Hej!
Tyvärr har ditt svar dröjt då vi har fått mycket frågor på sistone. Även normalt så hinner vi sällan svara samma dag, om man har en akut fråga så behöver man därför ringa närmsta öppna veterinärmottagning.
Blodet i urinen kan bero på t ex överansträngning från jakten. Musklerna kan då påverkas och det kan bli blod i urinen. Ibland kan även njurarna skadas av detta. Om hunden verkar trött eller hängig så behöver man därför söka veterinär akut. Om hunden mår helt som vanligt och bara kissar lite rosa en enstaka gång så kan man avvakta och se vad som händer. Om hunden kissar mer blod eller verkar må dåligt på något annat sätt så är det dags att söka veterinär.
Det finns också andra orsaker till att hunden kan få blod i urinen, som t ex urinvägsinfektion, prostataproblem eller grus i urinvägarna.
Jag hoppas att din hund mår bra igen!

Att kontakta veterinären akut en söndag gör jag bara om det är akut. Nu valde jag at istället hålla koll på Missan för att kontakta veterinär idag måndag, om jag bedömde att det skulle behövas. Hur som helst. Missan åt och drack som vanligt på em/kväll. Vid två tillfällen gick jag ut och lät hnne kissa i snön på tomten. Snö är bra, det avslöjar oundvikligen färgen på kiss. Och kisset var klargult båda gångerna, inte en tillstymelse till blod. Inte heller nu på morgonen var där något blod i urinen.

Alltså ringer jag inte veterinären utan fortsätter hålla koll på hennes urin. Som mitt schema ser ut så blir det ändå ingen jakt för henne förrän tidigast på lördag så det är enkelt att hålla koll på henne.

Info om ormbitna hundar

I höstas blev Missan, vår tyskterrier, ormbiten.

Här är en liten infofilm om vad man kan göra när hunden blivit ormbiten. Eftersom Evidensia, som producerat filmen så poängteras veterinärinsatser. Om inte annat så för att få kunder. Som jag förstod det när jag väl kom i kontakt med min veterinär (som inte jobbar på en klinik ägd av riskkapitalbiolag)  är vila/stillavarande det absolut viktigaste. Detta för att giftet inte skall spridas. Utöver det så är det inte så värt mycket som i praktiken kan göras undantaget smärtlindring....

Tragisk hundhistoria samt några ord om veterinärer och riskkapitalister

Det finns ett inlägg som jag stött på i flera grupper på facebook. Ett inlägg som delats många gånger. Jag har tidigare tagit upp det på min FB sida men det är värt att lyfta även här.

Inlägget handlar om en hund som antagligen sparkats i huvudet av en älg. Mycket tragiskt, men själva inlägget fokuserar på hur hundägaren blev bemött av veterinären.

Veterinären vägrade nämligen att ta sig an hunden. Orsaken är att hundägaren har en gammal obetald räkning om 2800 kr. Det förvånar mig lite att veterinären inte gått vidare till inkasso med räkningen. Det förvånar mig lika mycket att hundägaren inte vill förstå veterinärens ovilja att behandla hunden innan den gamla räkningen är betald.

Som hundägare har man, som jag ser det, en skyldighet gentemot sitt djur. Djurets väl och ve är helt avhängig ägaren. Djuret behöver mat, motion, tak och trygghet samt inte minst fostran.

Om djuret skadar sig så får man uppsöka veterinären. Och det är då en självklarhet att man betalar för sig. Att teckna en försäkring är upp till var och en men om man väljer att inte teckna en försäkring så måste man ha en rejäl buffert för att klara eventuella akuta händelser. Denna buffert verkar hundägaren i det aktuella fallet inte haft. Inte förra gången och inte vid det aktuella tillfället. Notera att veterinären kunde tänka sig att behandla hunden så fort den gamla räkningen var betald.

Till saken hör att det i berättelsen nämns att de inte hade råd att betala den påfyllning av bensin som behövdes för att ta sig till veterinären utan fick anstånd från macken. Detta antyder att hundägaren kanske inte skulle ha råd att betala det nya veterinärbesöket. Och med tanke på skadans art (det krasade av ben i huvudet på hunden) så kan man misstänka att det antingen rör sig om stora insatser alternativt avlivning. Stora insatser är dyra insatser, detta oavsett hur ens försäkring ser ut. I det perspektivet kan jag ur ett företagsperspektiv förstå veterinärens ovilja att ta emot hunden. Jag kan även förstå hundägarens sorg, men jag tycker att de lägger skulden på fel part. Hade hundägaren gjort rätt för sig hade hunden åtminstone fått en chans, en bedömning av veterinären. Nu dog den i baksätet på bilen.

En på alla sätt tragisk historia.

_______________

Efterord

Notera här att veterinärverksamheten kommersialiserats under senare år. Riskkapitalbolag har insett att det går att göra stora pengar på veterinärverksamhet och har därför givetvis gått in i branchen och köpt upp en stor del av aktörerna, vilket är en oav orsakerna till de senaste årens prisutveckling i veterinärsvängen. Därmed inte sagt att det är OK att strunta i att betala för de tjänster man valt för sitt djur även om jag tycker att riskkapitalbranchen på många plan är väldigt omoralisk och ett hot mot framtidens välfärd.

Försäkringsbolaget Folksam har kikat på kostnaderna:

- I vår omfattande granskning ser vi att kostnaderna för vård hos riskkapitalägda bolag är 40 procent högre, säger Jens Henriksson.
- Det här gör mig rasande. Jag är positiv till privata aktörer i vårdsektorn, men när riskkapitalbolag agerar så här ger de branschen dåligt rykte

Jag har själv reagerat på skillnaden i priser mellan olika veterinärer. Först i efterhand har jag insett att den ena parten, som tog ungefär dubbelt så mycket för vaccineringen i jämförelse med den andra, ägdes av ett riskkapitalbolag. Detta gör att jag medvetet väljer vår lilla lokala veterinärstation som är helt fristående när jag söker behandling för mina hundar. Till min glädje har de börjat med akut mottagning på helgerna.

Avlivning av djur i egen djurpark inte skäl nog för vapenlicens

Expressen rapporterar om en djurparksägare som vill få licens på ett skjutvapen för att avliva tamdjur. Detta beviljas inte så han går hela vägen med överklaganden. Han tycker nämligen att det är inhumant och dyrt att ringa in veterinär för att ge spruta:

– De här dödssprutorna är jag en fullständig motståndare till. Ett skott dödar djuret på en sekund - med en spruta tar det flera minuter. Det är väldigt plågsamt, säger han

– Att sedan veterinären skulle ta flera tusen för att åka hit med en dödsspruta, det är inte det tungt vägande skälet, utan det är jag är motståndare till detta

Mannen har hästar, går, getter, kaniner och höns.

Reglerna för avlivning av tamdjur med vapen har jag kikat på tidigare. Notera att det är frågan om att bedöva djuret med ett skott, inte avliva det. Jag vet inte om djurparksägaren förstått det. Såhär kan reglerna  sammanfattas såhär, de är lite knepiga:

Art	Bedövning	Distans
Nöt	Klass 3, hagel	Klass 1, E100: 2800 J (skadade djur 3700 J)
Tackor, lamm, getter, kid	Klass 4, hagel	Klass 1
Baggar, bockar	Klass 3, hagel	Klass 1
Gris	Klass 3, hagel	Klass 1
Galtar 12 mån +	Klass 2, hagel	Klass 1
Häst	Klass 4, hagel	Klass 1, min cal .30, 11,7 g kula
Hund	Klass 4, hagel	Klass 2, hagel
Katt	Klass 4 (E0: 70 J), hagel	Klass 3, hagel

Bedövning avser skott i huvudet/hjärnan. Vad gäller hagel så finns kraven närmare specificerade till hur tung och grov laddningen skall vara.

Distansavlivning avser skott i bröstet. Som synes är kraven inte helt självklara för jägaren som kanske vill använda sitt jaktvapen. Varför får man skjuta en älg med sin 6,5x55 men inte en förvildad häst? Man får skjuta björn och stora vildsvinsgaltar med 6,5x55 men inte en shettlandsponny! Varför får man skjuta rådjur med 222 rem men inte förvildade får och getter? Varför man inte följer den vanliga jaktammunitionsklassningen utan hittar på en massa speciellt krav kan jag inte riktigt förstå... T.ex. definierar man i varje förekommande fall att kulan för klass 1 skall vara expanderande. Men det måste den ju, annars hamnar den inte i klass 1 oavsett om den uppfyller vikt och energikraven...

Gathunden som smittspridare

I senaste numret av SVAs tidskrift SVAvet kan man läsa om riskerna man tar när man importerar ("adopterar") en gathund. Kanske inte så stora risker för den egna importerade hunden utan risker man orsakar sin omgivning, andra hundägare:

Nyligen uppmärksammade EU-kommissionen risken för rabiessmitta från gatuhundar efter att två  bulgariska adoptionshundar förts till Nederländerna för att där diagnosticeras med rabies.

Nu skall hundar som rör sig mellan olika Europeiska länder vara vaccinerade, men att så inte är fallet visar en norsk studie där 80 importerade hundar testades. Ungefär 40% hade så mycket antikroppar mot rabies att man kan sluta sig till att de vaccinerats. Men det finns fler smittor än rabies.

En sjukdom som nu finns i Sverige, då hos hund och rödräv, är fransk hjärtmask. Jag har skrivit om fransk hjärtmask tidigare, bland annat när jag skrev om hundsmuggling men även i fråga om några fall i Dalsland. Tidigare har masken konstaterats på Kosteröarna i norra Bohuslän, något som gjort att man funderat på om inte rödräven borde skjutas bort från öarna.

Summa summarum. Se till att din hund följer vaccinationsplaner och köp hellre en hund av känd härstamning i Sverige än importera en okänd som du inte vet något om hur gullig den än verkar och hur omtänksam du än känner behov av att vara. Risken finns att du drar olycka över andra hundägare genom din omtanke.

Till veterinären och tillbax

Då har jag hunnit med en tur till veterinären och tillbaks.

Skälet?

Inget allvarligt. Essa blir snart ett år gammal (uj vad tiden går) och då är det dags för lite sprutor. Så dem fick hon utan problem. Vår lokala veterinär har förhållandevis goda resurser, det är flera veterinärer och skötare på plats. De har rätt bred kompetens för att vara så små som de är och inte uppköpta av någon stor riskkapitalist. Priserna är såklart höga men avsevärt mycket lägre än hos de stora aktörerna. Ett plus är att man efter några besök med olika hundar börjar bli igenkänd. Trots att besöket gällde Essa så frågade de om hur det var med Missan (som ju kastrerades där i början av december)... Personligt på ett helt annat sätt än de stora har möjlighet att vara.

CSI i älgskogen