Sista februari, sista dagen för dovvilt innan vår och sommaruppehållet. Egentligen hade jag tänkt satanna inne men när jag var ute och gick med Essa såg jag en spetshjort som jag även fick en bildserie på. Det avgjorde saken. Väl hemma drog jag på mig jaktkläder och plockade fram 6,5-an och gick ut. Småg av det område där jag tänkte att hjorten och dess kompisar kunde hålla till, kikarspanade vid i snitt var 20-e steg. Inget. Så jag lyfter hatten och låter den unga hanen växa till sig, kanske ses vi i höst istället.
Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!
Visar inlägg med etikett dovhjort. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dovhjort. Visa alla inlägg
onsdag 28 februari 2018
tisdag 23 januari 2018
Hjortjakt
Härom dagen såg jag en grupp hjortar nere på ett gärde, jag bestämde mig att försöka smyga på dem. Jag tog en omväg för att få vinden rätt sedan var det bara att smyga på. De var i kanten på gärdet när jag fick synkontakt med dem. Som väl var löpte det ett dike med buskar ner mot dem. Jag smög ner i diket och förflyttade mig närmare. Inne på ca 70 m håll så var det mest en fråga om att få till lämligt kulfång.
Medan jag funderade på det där med kulfång så stelnade hela gruppen till med huvudena lyfta. Jag var helt säker på att de hört mig, det var trots allt frasig skare. Men så var det inte. De tittade åt andra hållet där det precis dök upp en stor räv.
Hjortarna tvekade ett par sekunder innan de rörde på sig. De gick närmare mig, men på södra istället för norra sidan diket. De stannar och den närmsta står ca 20 m bort. En grann hjort med stora horn, skulle tippa att den får ribban för brons att darra. Jag står helt stilla. Rör inte en fena och bara hoppas att de skall flytta sig. För på den sidan diket är det en mindre insprängd mark som vi inte har jakträtten på.....
Efter en stund rör hjortarna på sig och drar till skogs.
Och räven då? Jo den får ni läsa om i nästa blogpost....
Medan jag funderade på det där med kulfång så stelnade hela gruppen till med huvudena lyfta. Jag var helt säker på att de hört mig, det var trots allt frasig skare. Men så var det inte. De tittade åt andra hållet där det precis dök upp en stor räv.
Hjortarna tvekade ett par sekunder innan de rörde på sig. De gick närmare mig, men på södra istället för norra sidan diket. De stannar och den närmsta står ca 20 m bort. En grann hjort med stora horn, skulle tippa att den får ribban för brons att darra. Jag står helt stilla. Rör inte en fena och bara hoppas att de skall flytta sig. För på den sidan diket är det en mindre insprängd mark som vi inte har jakträtten på.....
Efter en stund rör hjortarna på sig och drar till skogs.
Och räven då? Jo den får ni läsa om i nästa blogpost....
lördag 21 juni 2014
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


