Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 13 november 2015

Biltemas tjära

Biltema expanderar successivt sitt sortement av jaktprylar. Kännetecknande är lågt pris, kvaliteten är varierande. Jag har köppt några prylar därfrån. Bland annat en filékniv som jag tycker var riktigt dålig men som jag var i akut behov av just då eftersom jag glömt min vanliga filekniv. Säckar att hänga vilt i och köttkrokar har varit lika bra som vilket annat fabrikat som helst. Duvbulvanerna har varit synnerligen ojämn kvalitet beroende på vilken batch man köpt från. Mitt första paket höll bra kvalitet medan mitt andra tappade färg, framför allt på ögonen, redan när jag packade upp dem. Hur det står till i fabrikerna där så billiga produkter som Biltema säljer tillverkas vet jag inte, men priset i sig gör att man bör vara lite misstänksam.

Biltema har även trätjära i sitt sortement. Till ett synnerligen slagkraftigt pris. Men vad är det man köper?
Den tjära man hittar på jaktavdelningen är "boktjära". Priset är närmast löjligt lågt, 199 kr för 5 liter.... Jag tror inte jag hittat billigare tjära någon stans.

Men vad är det man får?

Jo man får tjära framställd av lövträ, vilket inte är någon optimal källa till tjära. Det går åt flera gånger mer träråvara att framställa tjära av bok och annat lövträ än av tall. Och är tallen förbehandlad, gärna lite skadad i barken så den blivit riktigt kåd- och hartsrik, så är tallen oändligt mycket bättre. Men det var bara tillverkningen. Kikar vi istället på innehållet så bör man lyfta på ögonbrynen. Biltemas boktjära innehåller nämligen upp till 10% ättiksyra och upp till 1% fenol. Ett ganska otrevligt och ett extremt otrevligt ämne. Ättiksyran tror jag finns i tjäran dels för att göra den mer lättflytande och dels för att förstärka doften. Ättiksyra är frätande och irriterande för huden. Fenol är en mycket giftig bensenförening. Vad den gör i en produkt som blivande mat skall gnugga sig mot förstår jag inte. Förr användes fenol för att balsamera lik.... Fenol är miljöfarligt, särskilt för vattenlevande organismer. Bland annat har östrogenförändring observerats i fisk.

Nej, biltemas boktjära är inget som jag tycker man skall ha till sina vildsvin. Det är en riktigt otäck blandning. Kikar man däremot i Biltemas husavdelnign så hittar man en annan tjära som är helt OK och fri från giftiga tillsatser. Det är en produkt som för övrigt verkar vara resursmässigt bättre då den med största sannolikhet är framställd av tall. Äkta trätjära kallas den. Det är en tjära som är betydligt mycket dyrare än boktjäran, vilket i sig antyder att den håller bättre kvalitet. Kikar man på produktbladet så framgår det att den bara innehåller tjära, inga mer eller mindre giftiga tillsatser. Jag är dock osäker på varifrån den kommer.
Vill man köpa en svensk naturprodukt är Skogens trätjära ett bra alternativ. Det är ren talltjära helt utan tillsatser. Den säljs även brandad märkt såväl Alcro som Flügger så den finns att köpa i stort sett i vilken färgaffär som helst. Men vill man köpa den så billigt som möjligt är antagligen Ö&B stället att gå till, de säljer 4 liter för 229 kr.
Kort sagt:

Undvik Biltemas Boktjära till era vildsvinsåtlar. Den innehåller ungefär 10% frätande och/eller giftiga ämnen som vildsvinen inte skall ha på sig! Det finns bättre alternativ på Biltemas Husavdelning!

Av miljö och resursmässiga skäl bör man välja talltjära framför tjära framställd av lövträ.
______________________
Jag får ingen ersättning från någon för denna blogpost. Jag ville bara belysa skillnaden mellan lämpliga och olämpliga tjärsorter.
______________________
Eventuellt kan problemet vara generellt för den lövträtjära som säljs nischad till jägare.

6 kommentarer:

  1. Rusta sålde skogens trätjära för 179kr..4l

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ju klart billigast. Om man hittar till det priset så finns det inte något argument kvar att använda för att köpa Biltemas boktjära. Inte ens det ekonomiska med tanke på att den landar på 199 kr för 4,5 liter (0,5 liter kan räknas bort i form av tillsatser).

      Radera
    2. Blev mycket fundersam över vad som skrevs.
      Nu är det många år sedan jag gick i skolan, något ploppade upp hos mig ”detta har jag läst någon gång hur man får fram ättika”.
      Efter har surfat på nätet så kom jag fram till följande.
      Hur får man fram ättikan och fenol?
      Vid torrdestillation värms trä eller ved upp till hög temperatur utan syretillträde (skulle annars fatta eld). De gaser som bildas fångas upp och ur dessa får man träsyra, tjära samt träkol.
      Ur träsyran utvinnes ättiksyra som destilleras till bla. ättika man får även fram metanol som är grunden till formalin, fenoler som i sin tur är en grundråvara till de flesta plaster.
      Ur Kreosot får man genom destillation av tjäran.
      Ättikas användningsområden.
      En stor del av ättiksyran som produceras används till framställning av vinylacetat som används till polymer, och estrar som etylacetat som används som lösningsmedel i målarfärger. Ättiksyra används också för tillverkning av ättiksyraanhydrid som sedan kan användas till tillverkning av cellulosaacetat (som används till tyg, film med mera) och acetylsalicylsyra (som bland annat ingår i till exempel aspirin). Ättiksyraanhydrid bildar med morfin drogen heroin, ett starkt narkotikum.
      Man använder också ättiksyra till inlagd ättiksgurka för att ättikan i inläggningar gör att bakterier inte kan leva där.

      https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ttiksyra
      Fenoler användning.
      Fenol används bland annat för att tillverka bakelit, en av de första plasterna.
      Medicinskt används ämnet för att lindra klåda och för balsamering av lik samt förr som desinfektionsmedel i utspädd lösning, karbolsyra eller karbolvatten.
      Fenol används också i solskyddsmedel för att absorbera UV-ljus.
      https://sv.wikipedia.org/wiki/Fenol

      Om man tittar på traditionen urvinning av tjära emot ugnsbränd tjära utvinns ur moderna ugnar med högre temperatur. Ugnsframställning innebär att den inneslutna veden utsätts för värme genom en yttre värmekälla. Processen är effektivare än de gamla metoderna - ger mer tjära ur kådfattigare ved. Man kan också bättre styra destillationsprocessen mot vattenfri ljus A-tjära (den högsta kvaliteten som används till träisolering och impregnering).
      Man får även en bättre kvalitet på beckoljan som normalt anser att den ska vara den bästa oljan vid milning.
      Kvaliteten på oljan är processtyrt, ju längre och noggrannare process ju dyrare blir olja.
      Alla gaser som bildas vid tradinonel milning förbränns delvis i milningsprocessen och resten åker ut i atmosfären. Milningsprocessen är också mycket svårt att styra och därför kan det blir skiftande kvalitet på tjäran.

      Radera
    3. Tack för en lång och engagerad kommentar!

      Men om ättiksyra och fenoler är gaser som avgår vid torrdestileringen så förstår jag fortfarande inte vad den skall i tjäran att göra.

      Ättiksyran i ättiksgurka (eller inlagd sill) ligger på 5% innan man har i socker, ca 8-9 hg till 1 l inläggningsättika, medan tex sill läggs in enligt principen 1-2-3, 1 del ättika, 2 delar socker och 3 delar vatten vilket ger en ättiksyrahalt på sisådär 2-3%.
      En ättiksyrahalt på upp till 10% borde med andra ord vara tämlige o-bra. Fenol används förvisso på huden, men jag har inte hittat några %-halter och med tanke på dess miljöfarliga egenskaper så tycker jag det är rätt olämpligt att använda sådana produkter på det vis vi gör när vi tjärar träd. Då klarar vi oss på vanlig trätjära, även om boktjäran är bättre paketerad.

      Radera
    4. Nu har ju Biltema valt att skriva ut dessa,
      Jag måste medge att jag inte är någon kemist är bara nyfiken av mig. Vad jag har kommit fram så är ättika och fenol en biprodukt i processen.
      Man kanske inte kör processen fullt ut, dagsläget räknas i pengar. Om man tittar på restinnehållet så är det fruktansvärt lite kvar.
      Jag skulle inte förvåna mig om andra tillverkare har minst lika mycket restprodukter i sin tjära.

      Radera
    5. Här är faktabladet för Biltemas boktjära som innehåller fenol och ättiksyra: http://www.biltema.se/BiltemaDocuments/SecuritySheets/sv/360999_SDB.pdf

      Här är biltemas trätjära från husavdelningen, något dyrare men den innehåller inte fenoler eller ättiksyra: http://www.biltema.se/BiltemaDocuments/SecuritySheets/sv/361140_SDB.pdf

      Här hittar du motsvarande faktablad för Skogens trätjära, den innehåller inte heller fenoler eller ättiksyra: http://www.rusta.com/Root/InRiver/pdf/V_1004431_1.pdf

      När man ser att det finns marginellt dyrare alternativ som inte innehåller dessa ämnen så förstår jag inte varför man skulle välja en produkt som innehåller dem.

      Radera