Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!
Visar inlägg med etikett viltvård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett viltvård. Visa alla inlägg

söndag 15 september 2019

En timme före midnatt - grävling!

Igår var jag åter ute med Essa och jagade grävling. Vi började lite lätt söder om gården strax efter nio. Först vid ett känt grävlinggryt utan att hon visade något större intresse, de låg väl fortfarande och vilade. Sedan upp i skogen via ett annat gryt. Hon gjorde snygga sökrundor hea tiden, vissa snabba och vissa med nosen i backen. Efter trekvarts jakt hittade hon grävling. Skälde på ordentligt och jag tog mig närmare. När jag var i närheten sprang hon snabbt till mig och rapporterade därefter tillbaka till grävlingen. Men den hade utnyttjat fristen och rusat de 30 meter som skiljde den från sitt stengryt och säker död. Just detta gryt hade jag inte sett förut. Det låg i en dump med sten i kanten på en åker. Flera väl dolda men väl utnyttjade ingångar. Inget att ödsla tid på vare sig i natt eller med terrier i framtiden, ser helt ogrävbart ut.

Alltså: på´t igen!

Vi frtsatte västeröver och rundade min gård, fortsatte via ett par små gärden i en cirkelrörelse in på en mark som jaktlaget inte har jakträtt på men där jag personligen fått tillåtelse att jaga grävling på. Essa visade ett allt större intresse och gjorde tydligt spårande sökrundor innan hon drog iväg. Efter fem minuter så hördes hennes ivriga, taktfasta ståndskall. Jag gick in och under en tom sommarstuga på plintar hade Essa skält fast en arg grävling. Bara att ladda revolvern och avsluta jobbet.
Essas fjärde grävling för säsongen var ett faktum, inte så illa när vi inte ens går in för det utan gör det lite nu och då när det känns kul.... Denna gång en grävlinggalt på dryga 10 kg. Inte så gammal för tänderna var fina, kanske en fjoling.

Som kuriosa kan nämnas att jag precis fick bilder från en kompis som sysslar med reinactment. För två vckor sedan hade han fått ett par saltade grävlingskinn av mej. Han hade nu garvat klart det första och sytt en väska av det, såhär blev den:

tisdag 16 oktober 2018

Grävlingjakt i brittsommarvärme

I går kväll var det ljummet och skönt i luften. Eftersom jag haft mycket grävling i farten på åteln så tänkte jag att det var läge att släppa Essa en sväng som omväxling till den vanliga kvällspromenaden. Sagt och gjort, strax efter halv nio gick vi ut.

Väl över landsvägen och inne i skogen strök jag Essas koppel och hunn for iväg. Hon jobbade runt i täta slag och efter en stund hördes skall. Det rasslade ordentligt i undervegetationen sedan slutade spåret framme vid grävlinggrytet i närheten. Essa hängde kvar en kort stund vid öppningen innan hon sökte sig ut och hittade ett nytt spår. Några korta skall och sedan bar det iväg ganska fort. Jag funderade som hastigast om hon växlat över till dov men så stannade det vid en bäck. Tydliga hetsiga ståndskall.

Jag traskade dit. Inne i en skalmur hade en grävling gömt sig. Där fanns gångar men jag drar mig för att kalla det gryt, möjligen skydds- eller sovhål. Inledningsvis höll sig grävlingen precis utom räckhåll för en allt hetsigare Essa men när jag kom i närheten och försökte komma till skott så kröp den allt längre in i hålet.

När man lyfte på mossan blottade sig flera olika hål. Inga så stora att grävlignen eller Essa kunde tränga sig igenom men stora nog för at se grävlingen och dess krypin. Efter att ha försökt finna en lämplig vinkel under närmare 10 minuters tid kom jag så till skott. När det var avklarat så kunde jag flytta en sten och Essa kom åt att dra ut grävlingen.

Lite ruskande sedan kunde det konstateras att det rörde sig om en galt. Fet men inte så stor i kroppen vilket gör att jag tror det rör sig om en som föddes i vintras/våras.

Väl hemma så flådde jag grävlingen, skinnet skall bli locket på en jaktväska av älgskinn som jag håller på att garvar en hud till. Slaktkroppen togs ur och rensades på kött. Skelettet märktes upp och placerades i kadaverfrysen, det skall ingå i en museal referenssamling och komma forskningen till gagn så fort osteologen hämtat och skeletterat det.

onsdag 22 augusti 2018

Mager älgko

Härom dagen noterade jag en väldigt mager älgko. Jag fick intrycket av att hon var medelålders. Inte liten och utan hyfsat stor men mager. Ingen vrålstor mule, inte heller så där grå som de kan vara. Kort sagt en ko som borde vara på topp. Men det är hon uppenbarligen inte, och hon är ensam.

tisdag 14 augusti 2018

En skärgårdsgrävling

I dagarna har vi varit i Bohusläns skärgård. Där har vi en stuga och där finns en av mina jaktmarker. Ett av syftena med att jaga på ön, som för övrigt är ett naturreservat, är att ligga på framför allt mink och grävling med avsikten att underlätta för vadare och andra markhäckande fåglar att klara sig.

Så härom kvällen satte jag mig vid en sprickdalgång. Längre bort i dalen, inne bland enbuskar, finns ett jättestort och gammalt grävlingsgryt. Grävlingen har två vägar ut, åt väster eller öster. Eftersom vinden var från öst satte jag mig väster omgrytet och väntade. Jag satt från strax före 20 och strax efter 21 dök det upp en grävling. Jag fann bogen i hårkorset och grävlingen blev kvar på platsen. En fjoling tror jag, sugga. Det skottet räddade flera vadarfåglar till våren....



torsdag 26 juli 2018

Det brinner! Klimatförändring nu och i framtiden

Ingen har väl missat att det brinner ordentligt i Sverige, framför allt mellansverige. Ytan som brinner för närvarande är större än storbranden i Västmanland 2014. Jag tänker dock inte fördjupa mig i de aktuella bränderna, det görs på andra håll. Jag tänker inte heller peka ut några syndabockar, det görs också på andra håll. Däremot tänker jag sia lite om framtiden.

Men först en liten tillbakablick. Under ett par år arbetade jag med ett stort projekt som handlade om effekterna av de pågående klimatförändringarna. Eftersom vetenskapen är helt överrens om att klimatförändringarna vi börjat ana är mänskligt skapade/påskyndade så kan vi lugnt räkna med att det är så det är. De få forskare som motsäger sig detta är aldrig klimatforskare utan kommer från andra forskningsfält. ungefär som när en hjärnkirurg har synpunkter på hur man bygger ett kärnkraftverk eller som när en kallskänka säger hur elektrikern skall koppla in ett elskåp. Att det finns ekonomiska krafter som motsätter sig att förändringarna beror på mänskliga handlingar är givet. Men det är inte heller det jag tänkte ta upp.

Jag tänker ta upp vad vi kan förvänta oss av framtiden. Framtiden är i detta fall i ett 100 års perspektiv, för det är så långt (kort) forsknignen vågar blicka i dagsläget även om det som nu sker kommer att ha än större effekt på 200 eller 300 års sikt. Det är med andra ord inte du och jag som kommer att leva med de fulla effekterna av vad som nu sker, det är våra barnbarn och deras barn.

Temperatur, det finns inget vetenskapligt baserat klimatscenario som pekar ut en framtid med sjunkande temperaturer. Tvärt om. I alla tänkbara scenarior stiger temperaturen, eller rättare sagt så fortsätter temperaturen att stiga. Det är egentligen hela problemet. Men det är inget litet problem för det skapar många olika mekanismer som påverkar vårt klimat och vår livssituation i mycket hög grad.

Torka är en effekt vi kommer att se. Vi har fått en föraning om vad torka innebär i år men under de kommande 100 åren så kommer vi att uppleva såväl fler som längre perioder av torka. Detta innebär att vi måste hushålla bättre med vattnet. Vi måste börja ordna system som samlar upp vatten, som buffrar vattnet och ger oss möjlighet att använda det under perioder av torka. Det gör att vi, framför allt i de östra delarna av Sverige, måste se över vilka grödor vi odlar och i högre utsträckning än idag gå över till mindre vattenkrävande jordbruk i de mest riskutsatta områdena. Mängden tillgängligt ytvatten kommer att minska i vissa områden likaså kommer grundvattennivåerna att sjunka vilket gör att vi måste se över hur vi använder vatten - kanske är det inte så smart att spola toaletterna med dricksvatten.

Värme, med en höjd medeltemperatur kommer västsäsongen att förlängas. Det innebär att vi kommer att få in nya arter, andra arter kommer att vandra uppåt i landet. Vi kommer att se kalfjäll växa igen, redan nu märker vi hur skogen sakta men säkert vandrar upp på fjället och ett par av våra sydligaste kalfjäll har rwedan försvunnit under 1900-talsets sista del. Vi kan räkna med att få in fler parasiter, kanske till och med malaria. Älgen kommer att trivas ännu sämre i södra sverige och de stammar vi är vana vid kommer att försvinna från åtminstone Halland, Skåne, Blekinge och Öland. Rådjur och dovvilt kommer såklart att gynnas av mildare vintrar.

Bränder kommer att öka i mängd, det är en självklar effekt av torka och värme. Vi kommer att behöva planera för fler och större bränder. Men om vi klarar av att spara mer vatten ute i markerna så kanske effekten av bränderna blir något mindre katastrofal. Likaså måste skogen bli mer varierad, en blandskog klarar en brand bättre än en monokultur. Det finns alltså ett praktiskt värde för skogsbruket att högre utsträckning arbeta med mångfald.

Nederbörd, det paradoxala som många har svårt att få ihop när det gäller framtida klimat är att årsmedelnederbörden kommer att öka i norra, västra och centrala Sverige om än inte i östra Sverige. Men nederbörden kommer att komma under kortare perioder, skyfall kommer att bli vanligare. Vi kommer att få betydligt mycket mer nederbörd under vintern men mindre under sommaren. Detta kommer att medföra mer erosion på alla markytor som inte har vegetation, vi kommer alltså behöva fundera över hur vi brukar marken för att inte den goda matjorden skall rinna bort. Sedan kommer vi iatt behöva hantera stora vattenmassor, dessa kommer att behöva buffras och saktas ner så att de inte kan flöda fritt med allt vad det innebär av bortspolade vägar och översvämmade källare. Problemet kommer att bli extremt i tätorter med många hårdgjorda ytor.

Havsnivåerna kommer att öka något men inte så att det påverkar i praktiken. Däremot kan vi räkna med fler extremvädersituationer. I några av de klimatscenarier som skisseras kommer vi att behöva räkna med extremsitationer med upp till 3 meter högre havsnivå utefter västkusten någon gång de närmaste 100 åren, vilket skulle innebära att Drottningtorget i Göteborg svämmas över.

Men vad kan då vi jägare göra?
Vi kan göra ganska mycket. Varje individ kan minska sin personliga påverkan genom att välja fordon som släpper ut mindre koldioxid samt kompensera de utsläpp man gör genom att låta plantera träd där sådana behövs (tänk Afrika).

Viltvatten är något som vi jägare gillar och som gynnar viltet och vår livsstil. Men rätt placerade viltvatten har fler funktioner, de kan fungera som en vattenreserv under perioder av torka samtidigt som de kan buffra vatten vid skyfall. Att anlägga viltvatten har alltså tre mycket viktiga effekter. Så går du i tankar att anlägga ett viltvatten så tycker jag att du skall sluta tveka och göra slag i saken. Vem vet vad framtiden har i sitt sköte, kanske kommer det att börja brinna på din mark och då kan en vattenreserv göra hela skillnaden mellan ett snabbt och effektivt släckningsarbete och en katastrof!


_________________________
Globalt: För övrigt är vi ganska skonade från klimatförändringens effekter. Värre är det ju närmare ekvatorn man kommer. Där kommer vattenbristen att öka, vilket innebär mer svält och fler konflikter vilket leder till fler flyktingar i framtiden. Så ett gott klimatarbete är detsamma som att arbeta för att mildra framtida flyktingproblem. Ett uteblivet globalt klimatarbete kommer att skapa flyktingproblem av större proportioner än vi upplevt hittills och det kommer vi ha mycket svårt att hantera oavsett hur höga murar vi bygger kring Sverige/Europa.

torsdag 3 maj 2018

Fananägg i kläckaren

Igår fyllde jag kläckaren med fasanägg. Sedan gick jag över till grannen så kollade vi över lokalerna där vi tänkte föda upp de små hönshjärnorna. Blir nog bra det här, men första delresultatet ser vi först om 3 veckor. Därefter tar det ytterligare 7-8 veckor innan de kan släppas ut.

måndag 19 mars 2018

Sugen på att anlägga viltvatten?

Jag går och småfunderar på att anlägga ett viltvatten. Inget avancerat utan det som behövs är ca 50 m vall och att jag kontrollerar flödet i ett dike så kan jag lätt fylla upp en svacka  och skapa ett 1500 m2 stort småvatten. I dagsläget har jag inte orken att ta tag i det men tanken och drömmen finns.

Om någon annan hyser planer på att skapa ett viltvatten så är det hög tid att kontakta kommunen för att hinna söka medel från Länsstyrelsen / Naturvårdsverket. Sista ansökan är 10 april om man vill få gjort något i år, annars är det 1 oktober.

Här hittar du mer information.

Såhär skriver Naturvårdsverket:

Vilka projekt kan få stöd?

De våtmarksprojekt som kan få stöd är de som restaurerar eller anlägger våtmarker i syfte att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden, eller öka tillskottet till grundvattnet för att till exempel bidra till förutsättningar för en förbättrad vattenförsörjning, Exempel på sådana projekt är: 
  • Borttagning av anläggning/vandringshinder
  • Borttagning av vegetation, till exempel röjning/fräsning
  • Igenläggning och/eller dämning av diken
  • Anläggande av dammar/småvatten/våtmark 
  • Anläggande av tvåstegsdiken
  • Restaurering av svämplan
  • Återmeandring
  • Öppnande av invallningsområde
  • Kunskapsuppbyggnad, framtagande av underlag eller annat förberedelsearbete inför restaurering eller anläggande av våtmarker enligt ovan.
Samtidigt gör Havsmyndigheten en extremt hård tolkning av EUs vattendirektiv som på många sätt motarbetar detta....

tisdag 28 november 2017

Mård i fällan

För ett tag sedan lade jag ut en "trapline" med mårdfällor. Jag var glad men inte speciellt förvånad över att ha en ung hanmård i en av fällorna redan i fredags. Jag har nämligen tagit flera mårdar inom 5 meter från den punkten tidigare år. Så nu är väl frågan om ytterligare någon av de små rackarna kommer att låta sig luras.

onsdag 22 november 2017

Trapline

I helgen påbörjade jag en trapline. Inget avancerat utan ännu så länge har jag satt ut två stycker ihjäl fällor i syfte att fånga mård. Fällorna är placerade vis kända mårdväxlar utefter stenmurar. De är placerade uppe i träd med slanor som leder upp och lite fasanvingar hängande runtom för att väcka mårdens intresse.

Så nu är det bara att vänta...


lördag 18 november 2017

Att fälla en gammal hagga

Var ute och jagade härom dagen. Lät Essa vila och valde att smygjaga istället. Såg totalt 15 rådjur, såväl bockar som kid och hondjur, under min tur så vi verkar ha rätt gott om dem. Efter ett tag så identifierade jag ett ensamt hondjur. Hon kändes rätt, kan inte riktigt förklara varför.

Jag började med att smyga en runda in på ängen brevid för att komma rät i vind. Kunde smyga in på ca 50 meter och sätta mig bakom en mur utan att hon såg mig. Vid det laget hade djuret lagt sig tillrätta och idisslade. Jag smög upp bössan, min gamla 6,5-a, på muren och lade an. Fick inte någon bra bild av bog eller bröstdel så jag gjorde något jag aldrig gjort förut, jag riktade in hårkorset på halsen. Jag är mycket väl förtrogen med bössan i fråga och eftersom djuret låg stilla valde jag denna lösning.

Skottet gick. Djuret sjönk ihop och sprattlade två gånger med benen innan det blev stilla. Allt gick som det skulle.

Jag gick fram och kikade på djuret. Det första jag såg var att hon var alldeles bajsig i baken, kraftig diarré. Sedan kikade jag av nyfikenhet i käften på henne. Fan, har hon huggtänder tänkte jag. Sedan insåg jag att hon bara hade kvar tre framtänder i nederkäken, de längst ut på sidorna. Uppenbarligen var det en gammal get. Hon var i gott hull, men jag ät tveksam till om hon burit kid senaste säsongen. Är även tveksam till om hon skulle överlevt den kommande vintern.

Kort sagt helt rätt djur att fälla.


Men varför kallar jag henne gammal hagga i rubriken?

Jo, vi har en granne till stugan uppe i Bohuslän. Han kalla alla äldre hondjur för gammel hagga, särskilt sin hund Elsa...

lördag 3 juni 2017

Uppfödning av fasaner - ett riktigt stolleprov

I höstas skaffade vi en äggkläckningsmaskin. Inte någon jätte utan en halvstor med kapacitet för lite dryg 40 ägg. Tanken var dels att kläcka fram hönskycklingar för egen konsumtion och dels för att kläcka fram fasaner för utsättning. Vi har kört ett par omgångar hönsägg med ganska nedslående resultat. Nu körde vi en omgång fasanägg, det gick aningen bättre men väldigt långt ifrån bra...

Kläckaren vi köpte var en Hova Bator pro 42A, dvs för 42 ägg med automatisk vändning. Egentligen ville vi ha en annan men när vi skulle köpa så visade det sig att de flesta vi var intresserade av var slut, trots att nätbutikens lagerstatus sa något helt annat vilket jag tycker är ett stort problem med många nätbutiker. Har man en nätbutik så skall man tydligt ange vad man har i lager för omedelbar leverans och vad som är beställningsvaror, annars är man helt enkelt oärlig i min värld.

Nu har vi ett gäng fasankycklingar under värmelampa, tiden utvisar hur många av dem som kommer att klara sig. Just nu är det två som jag är högst tveksam över, den ene har en uppenbar missbildning i någon nackkota och den andre har problem att gå. De övriga är pigga och beter sig som kycklingar skall.
Om man bor något så när nära en större fasanuppfödare så tror jag i nuläget att det är betydligt enklare att köpa dagsgamla kycklingar än ägg för egen kläckning om man nu vill föda upp dem från små och inte köpa utsättningsklara. Men jag vill lära mig attt föda upp dem från scratch, åtminstone ett par gånger så att jag kan utesluta tillräckligt många felkällor och få ett godkänt kläckresultat.

Men vad har jag då för felkällor och hur försöker jag åtgärda dem innan jag reklamerar maskinen?

Temperatur:
Problem: här har vi den absolut största felkällan. Dels är den medföljande termometern rätt kackig och dels är äggkläckarens värmeelement dåligt. Det uppges ge 24w vilket borde räcka för att komma upp i 37-38 grader inne i frigolitlådan som kläckaren utgörs av, men det räcker med att temperaturen runt om sjunker till 12-15 grader så hänger inte det inbygda elementet med.
Åtgärd 1: Jag har placerat kläckaren i ett mindre utrymme i vilket jag placerat ett element som håller en kringtemperatur på 25-28 grader så får det inbygda elementet dra upp innertemperaturen de sista 10-12 graderna (känns rejält overkill).
Åtgärd 2: Jag har skaffat en digital temometer med tillhörande hygrometer. Det gör att jag nu kan följa och mäta temperatureaturen bättre än tidigare. Det visar sig då att den är långt ifrån konstant utan varierar i snitt 3 grader.

Problem: temperaturen sjunker snabbt och det tar lång tid att återgå till normal temperatur i samband med att man öppnat kläckaren för att plocka över kycklingar till värmelampan eller städa bort äggskal och ev döda kycklingar.
Åtgärd: Mer is i magen. Detta är ett välkänt problem som framför allt drabbar nybörjare. Jag får hia mig lite och inte öppna mer än max vart annat dygn.

Luftfuktighet
Problem: Luftfuktigheten bör enligt instruktionerna ligga på rut 40% i böran för at höjas till ca 60% mot slutet så att hinnorna innanför äggskalet inte torkar och blir så sega att kycklingen inte kommer ut. Hygrometer medföljer ej.
Åtgärd: Jag har skaffat en digital hygrometer så att jag kan se luftfuktigheten. Inser direkt att jag haft för hög initial luftfuktighet vid mina första försök.

onsdag 8 mars 2017

Noshörning tjuvskjuten på djurpark utanför Paris!


Natten mellan den 6:e och 7:e mars bröts sig några personer in på djurparken Thoiry Zoo i utkanten av Paris. De tog sig in till området med noshörningar* och sköt en 4 år gammal hane. Därefter sågade de av hans längsta hrn med en motorsåg. Innan de hann kapa även det kortare så blev de störda och avlägsnade sig rapporterar CNN.

Den illegala handeln** med noshörningshorn och elfenben är omfattande. Dagspriset på oprocessat noshörningshorn på den svarta marknaden är just nu en bit över 500.000 kr/kg. Det är i sydostasien efterfrågan finns. Mäktiga horn, och då framför allt de från noshörning tillsammans med betar från elefant, betraktas som mäktiga potensmedel. Lite synd att gubbarna inte provar viagra istället kan i alla fall jag tycka....

Den illegala marknadens sug efter betar och horn är så stor att det finns ligor som specialiserat sig på att stjäla sådana från museer och samlare. För nästan precis ett år sedan dömdes en engelsk liga för omfattande museistölder. Värdet på det ligan stulit uppskattas ligga mellan 17 och 57 miljoner pund, dvs ungefär 180 till 700 miljoner svenska kronor! Kanske minns ni att Naturhistoriska museet i Göteborg drabbades av ligan sommaren 2011 då hornet på en uppstoppad noshörning stals***.
___________________
*Djurparken har sydlig vit noshörning. Arten klassas som nästan hotad, jag har inte hittat några dagsaktuella siffror på populationsstorlek:
**Illegal handel med utrotningshotade djur och djurdelar är tillsammans med vapensmuggling, droghandel, trafficing, förfalskning och handel med stulen konst det som omsätter mest pengar på den svarta marknaden.
***Att hantera delar av djur som monterats förr i tiden är inte helt hälsosamt. En viktig ingrediens i de konserveringsvätskor som användes på den tiden (men som är förbjudna idag) var arsenik.... Så frågan är vad arsenikindränkt noshörningshorn gör för potensen? Dödligt kåt?

onsdag 1 mars 2017

Vårens första lärka

Jag är såklart inte först, men denna vecka hörde jag årets första lärka.

En lärka i februari? Det känns mysko...

Jag har jobbat ute första halvan av veckan. Vi arbetar inför anläggandet av en ny våtmark ganska nära kusten i mitten av Halland. Nio ha våtmark blir bra för fåglarna, en suverän biotopförbättring i fullåkerslandskapet. Å andra sidan så har det varit ganska rikt på observationer, särskilt glad blev jag när jag såg rapphöns, men även fasan och i fjärran en havsörn*.
Som ni ser är marken redan våt så det förslår. Läget är med andra ord perfekt för att skapa en våtmark.
_____________
*i fjor häckade havsörnen halvannan mil bort.

lördag 26 november 2016

Havsörnsmatning

Jag har tidigare varit mycket fotointresserad men tappade mycket av min fotolusta när mediet digitaliserades. Stora fina objektiv har legat oanvända tills helt nyligen då jag investerade i två begagnade kameror. Lite äldre semiproffskameror från Nikon, en D200 och en D300. Poängen med dessa är att man kan använda äldre manuella Nikonbjektiv med bländarautomatik.

Idag åkte vi och testade dem vid Naturum Gettrön utanför Varberg. Vi var på plats strax före 09.00 och Naturumets personal hade just kört ut ett lass lammkött till åteln. Alla väntade spänt på att få börja äta.
 Som på en given signal flög alla måsfåglar och kråkfåglar fram till åteln.
En halv minut senare flög havsörnarna in en efter en och hämtade mat.
 De flesta örnarna tog med sig mat.
  Flög en bit bort.
Och satte sig att äta. De hämtade backning någon gång.
 Och kivades lite när maten började tryta.
 Efter tre kvart var åteln tömd och örnarna flög iväg i samlad tropp.
De samlades på andra sidan viken. På denna bild ser ni åtta av de totalt nio örnar som var framme idag. Lite tidigare i höst när det var kallt så var det som mest tre dussin örnar framme samtidigt.

Har ni möjlighet att åka till Getteröns Naturum så kan jag varmt rekommendera ett besök, särskilt om ni kommer i tid till örnmatningen.

fredag 21 oktober 2016

Minkjakt med vorsteh

Härom dagen när jag jagade ställde sig Essa exemplariskt. När jag närmade mig började hon stormskälla. Jag trodde hon ställt gris men det visade sig vara en mink som smet in under en sten. Essa betedde sig nästan som en grythund för att komma åt minken. 

Egentligen borde jag inte blivit förvånad. Essa har ju jagat mink tidigare, men inte på hemmamarken. Idag bestämde jag mig för att utnyttja detta. 
Vi gav oss iväg och jagade utefter bäcken upp till Kvarndammen. Stenigt. Bra minkbiotop. 
Någon mink blev det inte men av Essas beteende att dömma har det passerat mink i närheten av själva dammen. Får göra ett nytt försök där framigenom. 
_________
Ja, Essa fick använda skydsväst:
1/ det fanns risk för gris i området. 
2/ jag tänkte att flytegenskaperna i västen kunde vara bra om hon druttade i dammen vid utflödet. 

lördag 3 september 2016

Missan jagar mink

När Missan vill åt en mink kan inte ens havet stoppa henne. Att hon behöver simma nder vatten för att komma åt minken under stenen är inget hinder.

#tuffhund

onsdag 24 augusti 2016

Småjakter i skärgården

I lördags lämnade vi ungarna på Tjörn, de skulle övernatta hos sina kusiner en sista gång innan kusinerna for hem till USA. Jag och hustrun for ut i skärgården eftersom det var kortare från Tjörn än att fara hem.

Till att börja med jagade vi lite mink. Hundarna bröjar bli duktiga på att hitta minkarna men själva avslutet får vi fortsätta att finslipa. Dvs hur man får ut minken från sitt gömsle under stenarna och hinner knipa den innan den satt sig i säkerhet under en ny bumling....

Det är inte lätt, men tids nog kommer vi få alla parametrar att falla på plats.

På söndagen blev en massa sjöfåglar lovliga så jag slängde ut lite vettar och satte mig i en skåre och hoppasdes på tur. Satt med Essa och väntade i det sköna solskenet någon timme innan jag gav upp.

onsdag 10 augusti 2016

Mer minkjakt

Det blev mer minkjakt idag. Är nybörjare på att jaga dem med hund så vi lär oss fortfarande mycket för varje misslyckande....

Hur som helst. Både jag och hundarna tycker det är kul! Och förr eller senare kommer väl allt att klaffa. 

tisdag 9 augusti 2016

Minkjakt

Lite minkjakt förnöjer livet...

Mina svägerskor höll på att tjära bryggan när jag såg en mink bakom dem. Rusade upp och hämtade hundarna. Släppte Essa på spåret. Henne kan jag vissla av om det går överstyr. Terriern är svårare...

Runt udden gick det med en rasande fart. Mellan stenar och genom enesnår. Tillslut stannade Essa upp vid ett block. Men jag såg minken fara iväg på
Andra sidan så jag släppte på Missan som drev in minken under ett block i strandlinjen.

 Vågorna svallade in under stenen, enligt SMHI blåste det 16 med 21 m/s i byarna. 

Essa redde ut spåret och anslöt. Hundarna angrep blocket från var sitt håll. Jag tog en pinne och rotade runt från ett tredje håll. 

Minken for rakt ut i havet med Essa efter sig. Tyvärr dök minken vilket fick Essa att tappa bort den. 

Vi släppte minken där för längre utefter stranden var olämpligt att fortsätta. Grannen är ganska hundrädd. 

lördag 30 juli 2016

Valpvak

Satt vid ett nyslaget gärde igårkväll. Väntade på rävvalpar som aldrig dök upp. Gick hem när regnet kom.