Jägarnas Riksförbunds policy: låt viltet svälta

Ibland sätter man kaffet i vrångstrupen när man går igenom jaktpressens flöde. I förra veckan skedde detta igen.

Det hela handlar om Jägarnas Riksförbunds nya utfodringspolicy som jag inte kan förstå hur någon jägare med viltets bästa i fokus kan ställa sig bakom. Jaktjournalen rapporterar om det hela, jag har inte hittat själva dokumentet eller någon som helst information via Riksjägarnas officiella kanaler.

För Jaktjournalen berättar Riksjägarnas ordförande Solveig Larsson:

– Styrelsen har resonerat utifrån att vilt är vilda djur som ska förvaltas efter deras naturliga förutsättningar och det gäller att utgå ifrån lokala markägares perspektiv. Utfodring är inte rätt sätt att skapa sunda viltstammar, säger Solveig Larsson, ordförande i Jägarnas riksförbund.

Trots stort snödjup och en lång vinter på många håll i Svergie så vidhåller Larsson ståndpunkten:

– Det viktigaste nu är att lämna djuren i fred* så de inte stressas onödigt. Våra insatser kan göra mer skada än nytta. Det finns många bottnar i detta. Jag tror att man får acceptera att det ibland blir stränga vintrar som påverkar viltstammarna. Det är ju vi människor som bidrag till att skapa stora viltstammar och då blir naturligtvis dippen större när väderförhållandena blir tuffa som i år. Om man ska göra någon insats så skulle det vara att vintergallra sina skogar. Då får älgen ett naturligt foder, säger hon.

Riksviltvårdskonsulent Jens Gustafsson kompletterar:

– Vi har velat formulera ett dokument som belyser de stora problem som finns med utfodring. Vi vill att jägare och markägare ska eftersträva sunt förnuft. Det är viktigt att poängtera att vilda djur är just vilda.

Detta kan bara läsas på ett sätt: Jägarnas Riksförbund anser det rätt att vilda djur skall dö av svält. Att viltstammarna skall regleras av svält är i mina ögon en mycket märklig inställning från en jägarorganisation. 

För mig är en sådan policy och sådna uttalanden helt oacceptabel. Vilt skall regleras genom jakt inte svält!
___________________
*lämna djuren i fred, det måste innebära att Jägarnas Riksförbund är emot jakt när snön fallit.
___________________
Läs mer om Jägarnas Riksförbund:
Jägarnas Riksförbund och deras vargpolicy - ett dubbelt budskap som innebär en sak när medlemmar värvas och något annat i praktiken.
Jägarnas Riksförbund har stora fina ord när det gäller bland annat vapen men deras remissvar saknas när regeländringar föreslås och debatteras.

Jägarnas Riksförbunds dubbla budskap

Under det gågna året har jag avfyrat en och annan bredsida mot Jägareförbundet. Primärt avseende vapenpolicyn. Det är därför inte mer än rätt att jag även granskar Jägarnas Riksförbund.

Jägarnas Riksförbund växer år för år. Många jägare lockas till förbundet genom budskapet att förbundet säger nej till frilevande varg i Sverige. Det ställningstagandet gjordes 2012:

Det är ett ställningstagande som man som förbund har rätt att göra. Men man skall inte räkna med att tas på allvar eller få något inflytande i frågan eftersom Sverige har förbundit sig genom internationella avtal att ha en vargstam. Detta bekymrar inte de som söker sig till förbundet. Däremot verkar förbundsstyrelsen av allt att dömma vara ytterst medveten om det. Annars hade man aldrig kunnat underteckna Vargkommittens åsiktsförklaring:

I åsiktsförklaringen ställs bland annat följande punkter upp. Jägarnas Riksförbund ställer sig alltså bakom dem:

- gynnsam bevarandestatus för rovdjursstammar i Sverige

Jägarnas Riksförbund skriver alltså under på att det skall finnas varg i Sverige.... Intressant. Vidare

 - acceptans för vargpolitiken hos en majoritet av medborgarna 

-acceptans för vargpolitiken på landsbygden 

Vidare skall man acceptera politiken. Men genom att från början säga nej till frilevande varg har man ju sagt att man inte accepterar politiken... Jag får inte ihop det.

Nu kanske någn säger att det där var ju flera år sedan och att vargkommitten inte är aktuell längre. Det stämmer ju i viss mån. Men så finner jag detta citat som är mindre än två veckor gammalt:

Jägarnas riksförbund har lämnat en ansökan om skyddsjakt till länsstyrelsen. Distriktsordförande Yvonne Oward önskar att problemet med vargarna hade gått att lösa på något annat sätt men konstaterar att länsstyrelsens försök att skrämma bort vargarna har misslyckats.– Självklart ska det finnas varg. Vi ska se till att den ska bevaras, men inte så nära ett tättbefolkat område och tamboskap, säger Yvonne Oward.

Notera vad Jägarnas Riksförbunds representant säger i media:

Självklart skall det finnas varg.

Det går inte ihop med policyn från 2012. Det är nog inte vad medlemmarna förväntar sig. Och det är definitivt inte vad medlemmarna tror att Jägarnas Riksförbund står för.

 Att tala med kluven tunga hade det kallats om Lucky Luke hade stött på dem i ett seriealbum. Nu kan det nog bara kallas populism och dubbelmoral. Jag förstår att det varit problem i Jägarnas Riksförbunds led med utbrytning och uteslutningar. Jag förstår att det bildats ett ännu radikalare förbund, som sannolikt - oavsett hur många medlemmar de kommer att få ihop - kommer att få ett mycket marginellt inflytande över frågan.

Varför är det så tyst från Jägarnas Riksförbund?

När man kikar på vad Jägarnas Riksförbund sätter upp som mål finner man 11 punkter. De flesta handlar om rätten till jakt på olika sätt, i många fall utifrån den enskilde jakträttsinnehavarens perspektiv. Där finns två punkter som handlar om vapen:

• anser att det är jägarens behov som bör ligga till grund för hur
   många vapen han/hon önskar nyttja. Inte otydliga regler och
   enskilda tjänstemäns personliga tolkningar.

• motsätter sig synsättet att jaktvapnens antal har en koppling till
   illegal vapenhantering och därför belastas jägaren med
   kostnadskrävande förvaringsrestriktioner i brottsförebyggande
   syfte.

Så långt allt väl. Det borde innebära att man skrev ett tämligen avvisande remissvar på vinterns vapenutredning (som jag tjatar jättemycket om). Men jag hittar inget svar bland de remisser Jägarnas Riksförbund lagt upp på sin hemsida. Det måste ju vara fel. Vapenutredningen kommer att påverka just de punkter som Jägarnas Riksförbund lyfter fram. Självklart måste de ha svarat och försökt påverka.

Eller?

När man googlar lite så hittar man. I detta fall i form av material från Sveriges Vapenägares förbund, en artikel som går igenom remissvaren på vapenutredningen där finner man följande slutkläm:

Totalt 13 organisationer inbjöds att lämna remissvar, bland dem Svenska Sportskytteförbundet, Skytterörelsens Ungdomsorganisation, Svenska Skidskytteförbundet, Sveriges Militäridrotts- och mångkampsförbund, Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens Jägare och Svenska Armborst Unionen. Ingen av dessa 6 avgav ett yttrande.

Jag höjer förvånat på ögonbrynen. Bryr sig inte Jägarnas Riksförbund om vad som händer våra jaktredskap i framtiden? Eller tycker man att sportskyttegrenar som k-pistskytte och IPSC lika gärna kan offras? Det vore i så fall synnerligen cyniskt och kortsiktigt. För om man gör en omvärldsanalys inser man genast att vi jägare har fyra stora teman att förhålla oss till. Samtliga dessa ligger på en högre nivå än den lokala och nationella. Det krävs med andra ord ett internationellt engagemang för att man på sikt skall kunna hävda den lokala jakten och den enskilde jakträttsinnehavarens möjligheter. De fyra teman som jag anser är hetast och kräver mest engagemang just nu är:

1. Vapenfrågan, nationellt och internationellt.
2. Problematiken kring bly i ammunition.
3. Rovdjursförvaltningen.
4. Urbaniseringen och dess effekter i form av låg kunskap om naturen och hur den kan utnyttjas, här är rörelser som Rewilding Europe tydliga exempel på hur märkligt det kan bli.

Nåja, det är fyra punkter. Alla påverkas av internationell lagstiftning och avtal, vi ser det tydligt i vargfrågan där politikerna går som på ägg för att inte förarga EUs miljökommission..... Jag googlar lite till. Inser att Sveriges Vapenägares förbund är ute och cyklar, de har inte gjort sin research ordentligt. Jägarnas Riksförbund HAR svarat på remissen. Svaret ligger i linje med de flesta övriga, man är kritisk mot det mesta, i synnerhet att förslagen riktar sig mot det legala vapenägandet och inte fokuserar på det illegala innehavet. Det enda man ser som acceptabelt är straffhöjningen för vapenbrott.  Jag blir lite brydd över varför man inte lagt upp svaret bland övriga remisser på hemsidan....

Denna vecka har det varit mycket i media om EUs planerade skärpning av de övergripande vapenreglerna. Vi kan se hur enskilda individer engagerat sig och kritiserat Cecilia Malmströms utspel - jag har refererat det mesta.

Det jag noterat är att det varit synnerligen tyst från Jägarnas Riksförbund. Man har inte, som Jägareförbundet, uttalat sig offentligt. Man har bara tagit upp det i två artiklar i nätupplagan av Jakt & Jägare. Vilket i och för sig är bättre än Jaktjournalen som totalt missat att rapportera om detta, i och för sig kan det ha att göra med att de haft redaktionsjakt den gångna veckan. Svensk Jakt har på ett mycket tydligt sätt tagit tag i frågan, man har publicerat inte mindre än fem artiklar om det hela (1, 2, 3, 4, 5).

I en del frågor skiljer sig Jägarnas Riksförbund från Svenska Jägareförbundet men itne i andra. Frågan kring vapen är en sådan där man har allt att vinna på att samarbeta. Ty två organisationer med närmare 200.000 medlemmar väger tyngre än en med sisådär 150.000 medlemmar. Det är en sådan mängd att politikerna inte riktigt kan blunda, lägg till sportskytterörelsens medlemmar så börjar det bli riktigt tungt. Antagligen landar vi då på mellan 250-300.000 betalande medlemmar. Det är många!

Men av någon anledning har Jägarnas Riksförbund ställt sig utanför den offentliga debatten i denna fråga.

Jag funderar fortfarande på varför.

JRF lanserar Jägarnytt

Jägarnas Riksförbunds senaste satsning är Jägarnytt. Här kan ni se första avsnittet:


Ja vad tycker ni?
Hiss eller diss?

Enade vi stå splittrade vi falla - om jaktens framtid

Det finns en stor mängd hot och faktorer som just nu ligger i fatet vad gäller jakten och möjligheterna att utöva jakt i Sverige. Några exempel:

• Vapen och vapenutredningen. Inskränkningarna som föreslås i vapenutredningen drabbar inte jägare i första hand men sätter en inskränkande agenda. Polisen har redan nu på flera håll skärpt sin tillämpning av lagstiftningen högst påtagligt, t.ex. kan nämnas att det idag krävs motivering för extra pipset/pipor, det gjorde det inte förut eftersom de inte räknades in i vapengarderoben. Kraven för att få licens på ett sjunde jaktvapen eller enhandsvapen är extremt högt satta och godtyckligt tillämpade. Därtill kommer det faktum att många av våra polismyndigheter har en löjligt lång handläggningstid på vapenlicensärenden. Om det vapenutredningen föreslår går igenom och blir lag så öppnar det upp för omfattande inskränkningar i fråga om vapen i framtiden, inte minst blir retroaktiv lagtillämpning något som införs.
• Jaktlagsutredningen. Jaktlagen är nu under utredning och tanken är att den skall skrivas om från grunden och bli modern. Avseende detta arbete finns det många som försöker påverka utgången, inte minst jaktfientliga krafter.
• Vargstammen. Vargstammen i sverige är större än på minst 150 år. När naturvårdsverket skriver: "Enligt de senaste inventeringsresultaten från vintern 2012/13 har vi cirka 350 vargar i Sverige." Så vilseleder man media och befolkning, vargstammen är minst 20% högre om man räknar in de valpar som kommit under våren. Sedan har vi problemet med att alla skyddsjaktsbeslut blockeras av krafter som inte akn tänka sig någon form av jakt på varg under några som helst omständigheter. Att små intressegrupper så totalt kunna obstruera förvaltningen av vargstammen känns oerhört märkligt, inte minst för de som påverkas av vargens närvaro. Att sverige tillåts förvalta vargarna och de övriga stora rovdjuren efter egna prioriteringar är oerhört viktigt.

Det var tre stora frågor. Det finns fler (t.ex. blyfrågan), men det räcker med tre just nu. Alla dessa frågor kräver stort arbete och allra helst en enad front från jägarkårens sida. I Danmark var jägarna radikala för drygt 20 år sedan. De insåg att man genom att samarbeta och visa upp en enad front kunde komma längre än genom splittring och små grupperingar. Man såg förbi skillnaderna och tog fasta på likheterna och slog helt enkelt samman tre små jägarorganisationer och bildade en stark gemensam. I Svensk Jakt från början av 1990-talet kunde man läsa:

I Sverige ser vi motsatt utveckling. Vi hade två förbund, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund, det sistnämnda med en nollvision för varg. Av för mig mycket dunkla anledningar (kanske prestige) har det dykt upp en utbrytarfraktion ur Jägarnas Riksförbund, en organisation som kallar sig Jägarförbundet Rädda Jakten som bland annat vill ha ännu färre vargar än Jägarnas Riksförbund..... Det är en olycklig utveckling. Det kommer att leda till att vi framstår som splittrade och oeniga med följden att möjligheterna till meningsfull jakt kan komma att påverkas i framtiden. Det jag tror är bästa chansen för jägarkåren att behålla nuvarande positioner eller till och med stärka dem är att stå enade samt bara driva realistiska krav i de viktigaste frågorna!

Om inte de yttre fiendena räcker så får man skapa inre

Jag får känslan av att jägarsverige håller på att drabbas av ett rejält bakslag. Det jag tänker på är det allt tydligare inbördeskriget inom Jägarnas Riksförbund. Ytterligare splittring är vad som skall undvikas just nu, det gör bara jägarkåren som helhet svagare...

I Jakt & Jägare kan man läsa kommentarer från ett antal "utbrytare":

• Vilken organisation kommer du att vara lojal med?
– De som anser att vi ska sitta med i Vargkommittén, som jobbar för gynnsam bevarandestatus för vargen, ska ta ett inbetalningskort till JRF. De andra ska välja den nya föreningen, svarar Kurt Borg.

”Berättigad fråga”
Ordföranden i JRF Jämtland och förste vice ordföranden i förbundet, Bengt Bixo, tänker även han vara kvar i sitt gamla förbund ett år till. Om vilket förbund han kommer att värva medlemmar till, svarar Bengt Bixo så här:
– Det är en berättigad fråga, men det nya förbundet är under tillväxt och vi vet inte hur det går ännu. Men jag kommer att vara lojal med den organisation där man valt mig, säger Bengt Bixo.

Det nya förbundet har projektnamn Rättvis jakt och kommer att ha sitt uppstartsmöte i Folkets park Skeer i Orsa den 10 augusti. Jaktjournalen skriver att förbundets huvuduppgifter kommer att vara:

att Sverige åter blir ett vargfritt land, där befolkningen sätts före en undermålig vargstam, 
att skattebetalarna inte tvingas betala hundratals miljoner årligen för oäkta varghybrider,
att en var skall ha lagstadgad rätt till skyddsjakt på rovdjur som hotar hälsa eller egendom,
att enskild skall ha egen rätt till skyddsjakt när myndighet vägrar jakt på skadevållande vilt,
att djurskyddslagstiftningen fullt ut skall gälla för tamdjursskador orsakade av ”statens vilt”,
att staten fullt ut skall betala alla förluster och kostnader som de stora rovdjuren orsakar, 
att markägarnas grundlagsskyddade äganderätt fullt ut tillgodoses i jaktlagstiftningen,
att myndighetsutövningen av alla jaktfrågor omgående överförs till Skogsstyrelsen.

Det är upp till var och en att bedöma rimligheten i dessa krav samt om man kommer att få något inflytande över huvud taget om man driver detta. Däremot förstår jag frustrationen över hur det går med vargförvaltningen, men detta tycker jag inte är rätt väg. Åtminstone inte nu. Men jag tycker att det är synnerligen olyckligt att söka inre fiender när den relevanta fronten ligger någon helt annan stans. Eller är det kanske så att det bara är en väldigt högljudd minoritet som skapar tidningsrubriker, för det är inte för inte som det heter tomma burkar skramlar mest. Det lär vi se efter uppstartsmötet, kommer det 30 eller 300 personer?

Man skall vare sig underskatta hur svårt det är att bygga upp en ny organisation eller hur lätt det är att rasera en fungerande. Och jag tror att såväl WAS som Rovdjursföreningen mfl betraktarorganisationer jublar och klappar takten åt det som händer inom Jägarnas Riksförbund just nu.

För övrigt kommer jag osökt att tänka på detta lilla Monty Python klipp:

___________________________
Här har jag skrivit om detta tidigare.