JO-anmälan av polismyndigheten till följd av långsam handläggning

Härom dagen fick jag avslag på min ansökan om ett 7:e jaktvapen, ett vapen som bara skulle användas till eftersök. Eftersom det tagit över åtta månader att fatta beslutet har jag nu JO-anmält polismyndigheten. Hittills i år jag polismyndigheten i västra götaland blivit anmälda ett dussin gånger i fråga om just saktfärdighet i vapenhandläggningsärenden:

Beskriv vad som hände och när det ägde rum

I december 2012, jag tror det var den 14:e, lämnade jag in en ansökan om vapenlicens. Detta gällde ett 7:e vapen för jaktbruk, mer specifikt ett vapen helt anpassat för eftersök på skadat vilt. Under våren har ansökan kompletterats men inte förrän 21 augusti togs beslut i ärendet. Att avgöra om jag har ett kvalificerat behov eller ej och därmed kan tillåtas inneha ett 7:e jaktvapen kan rimligen inte behöva ta över 8 månader att besluta. Det är långsam handläggning jag vänder mig.

På vilket sätt anser Ni att myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt?

Saktfärdighet i handläggning.

Övriga upplysningar

Jag har inget att erinra mot beslutet som sådant, det jag vänder mig mot är orimligt lång handläggningstid.

Polisens kvarnar mal även när jägare är målsägande

Ibland går det rätt väg även i fråga om brott som drabbar jägare. En mängd jakttorn har sågats ner i Jämtland. Detta är illa och om tornet inte faller kan det vara direkt livsfarligt för den jägare som skall klättra upp. Sådana fall brukar läggas ner direkt, så även detta, men hör och häpna. Nu har man gripit en medelålders man som skäligen misstänkt för brotten. ÖP rapporterar:

Den 51-årige mannen togs in till förhör på torsdagseftermiddagen och anhölls därefter av en åklagare. Han misstänks för skadegörelse efter att han ska ha sågat ner jakttorn kring Ågårdarna.
Hur många jakttorn det rör sig om är inte helt klart, men i vart fall ett 20-tal. Mannen ska ha iakttagits i närheten av tornen. Anmälningar som tidigare lagts ner har tagits upp igen nu, eftersom det finns en misstänkt för brotten. Bevismaterial ska gås igenom igen och vittnen ska höras om utifrån att polisen nu har en klarare bild av vad de letar efter.
Flera utredare jobbar för fullt med ärendet.
– Just nu sitter vi och brainstormar. Det är milt uttryckt en jädra soppa, säger Patrik Åström vid Jämtlandspolisen. Att just jakttorn sågas ner väcker starka känslor. Polisen har fått bra hjälp av allmänheten i jakten på en misstänkt för dåden, enligt Patrik Åström.
– Det är jättekul att vi har fått tag på en misstänkt. Poliserna som var inblandade har gjort ett fantastiskt jobb, säger han.
Under fredagsmorgonen nekade 51-åringen till brottsmisstankarna.
– Han har väl inte lämnat någon fullödig berättelse, säger åklagaren Jonas Fjellström som leder utredningen.
Fler förhör kommer att hållas med mannen under dagen. Han har anhållits på grund av att åklagaren ser en risk att han flyr eller begår fler brott. Mannen, som är bosatt i länet, uppges vara djurvän med en stark övertygelse som legitimerar det han gör.
Sabotage har utförts mot fågelstationen i Ånnsjön i två omgångar, både nu i juli och sommaren 2011. 51-åringen kan tänkas ligga bakom även de händelserna.
– Det tittar man på, säger Jonas Fjellström som inte vill kommentera det närmare.

Lyckad lockjakt på råbock

 Sedan den 16 augusti har jag varit ute och jagat råbock i mer ään 20 timmar men knappast 25 timmar. Oftast har jag sett getter och kid, men få bockar. Jag har tolkat detta som att brunsten varit över och bockarna lugnat sig. Kanske lagt sig att pusta ut uppe i skogen för att komma fram sent och då äta upp sig igen. Inte minst har jag tolkat det på detta vis på grund av att jag aldrig fått några svar när jag lockat.

För mig är bockjakt just lock och smygjakt. Jag har lessnat på att sitta i ett torn och passivt vänta på att ett rådjur skall drälla förbi. Men det har inte varit lätt i år. I början regnit och blåsigt sedan har det i och för sig varit några fina kvällar, men de har inte gett något.

 Tills igår.

Igår lossade det. Efter att jag läst för ungarna smög jag ut. Jag tog mig till ett område där jag i förrgår såg och hörde MÅNGA rådjur. Tänkte att jag borde kunna komma i bra läge genom att smyga. Men si det behövdes inte. Redan när jag var på väg in i området brakade det till. En get for ut tio  meter framför mig. Hon sprang snabbt. Strax bakom henne kom en ung bock. Knappast någon revirbock utan snarare en mindre marginalbock som tillåts lite lek i utkanten av ett revir i slutet av brunsten.

Bocken förföljde geten fram till ån. Geten for graciöst över men bocken stannade.

Jag satte mig ner. Plockade fram lockpipan och började locka. Bocken reagerade direkt. Tittade. Började gå snett mot mig. Rusade lite kort. Stannade. Men det var inget bra läge, hus snett bakom. Jag lockade lite till. Bocken travade en bit, nu parallellt med mig. Stannade upp.

Jag fann boken i kikaren och lät skottet gå....

 ....den ljuddämpade knallen från 6,5-an var inte så hög. Rekylen obefintlig så jag höll kvar bocken i kikaren och såg honom hoppa rakt upp i luften. Högt hoppade han.

Sedan rusning. Mot gärdeskanten. Efter 30 m syntes det hur benen började ge sig. En sista kraftansträngning och han tog sig över muren. Sedan tystnad.

Jag smög fram. Där precis bakom muren låg han. Skottet tog i övre framkanten på vänster bogblad och gick ut i bakre kanten på höger bogblad med mycket modest köttförstöring som resultat. Båda lungorna totalt sönderskjutna men hjärtat intakt. Brösthålan var helt full med blod så något av de stora blodkärlen hade väl slitits av. Bra, det är en bra avblodning av slaktkroppen.

Nu hänger slaktkroppen i viltkylen. Mörningstimern visar att det är dags för styckning frammåt tisdagkväll eller kanske onsdag. Eventuellt sänker jag tmeperaturen något för att kunna förlänga mörningstiden. Vi får se.

Förslag från utredare: Förenkla skyddsjakt på varg!

Just nu susar en massa nyheter omkring Vargkommitténs betänkande runt på nätet och i radion. Det hela utgår ifrån ett inlägg på SvD Brännpunkt. Jag citerar ett viktigt stycke:

Kommittén föreslår att skyddsjakten förenklas. Skyddsjakt ska regelmässigt beviljas vid första angrepp på frigående djur inom fäbodbruk, rennäring och djurhållning på skärgårdsöar. Enda undantaget är dokumenterat genetiskt värdefulla vargar. Kriterierna för när myndigheter kan besluta om skyddsjakt i alla andra fall förenklas också. Empirisk kunskap och erfarenhet måste kunna vara ett sådant kriterium.
Beskattningen av vargstammen ska, förutom via naturlig dödlighet och trafikdöd, i första hand ske genom skyddsjakt. Om den totala dödligheten, inklusive skyddsjakt, understiger föryngringen, samtidigt som gynnsam bevarandestatus är uppnådd, ska licensjakt efter varg med låg grad av genetisk variation tillåtas. Om genetiken förbättras ska vargstammens numerär kunna minska.

Det lilla man hittills kunnat hitta om förslaget gör mig stillsamt positiv. Det verkar vara ett förslag som är mer välgenomtänkt än den katastrofala rovdjursutredningen för några år sedan. För övrigt lyfter man frågan kring gynnsam bevarandestatus och poängterar att den måste fastslås. Man skriver:

Gynnsam bevarandestatus är ett begrepp som finns i EU:s art- och habitatdirektiv och som också har införlivats i svensk lagstiftning. Att fastställa denna förutsätter vetenskapligt grundade underlag. Det skandinaviska vargforskningsprojektet har på Naturvårdsverkets uppdrag räknat fram en minsta livskraftig population till 100 individer. Gynnsam bevarandestatus ska enligt EU-riktlinjerna ligga betydligt högre än minsta livskraftiga population. Dagens nivå på den svenska vargstammen är fyra gånger högre (årets valpar oräknade).
Så länge nivån för gynnsam bevarandestatus inte är beslutad förblir den politiska inriktningen otydlig. Riksdagen bör därför besluta att regeringen ska uppdra åt Naturvårdsverket att skyndsamt fatta beslut om gynnsam bevarandestatus. Den bör uttryckas som ett intervall som följs upp och revideras om ny kunskap tillkommer som motiverar en revidering. Ny kunskap kan handla om genflöde och genetisk information. Om genetiken förbättras, till exempel till följd av naturlig invandring, kan nivån för gynnsam bevarandestatus sänkas. Om genetiken försämras måste åtgärder vidtas för att förbättra den genom i första hand naturlig invandring eller flytt av vuxna vargpar.

Ja, nu återstår att se hur detta kommer att landa, för det är en sak vad ledningen i de organisationer som deltagit i framtagandet i förslaget säger och en annan vad fotfolken i organisationerna tycker. Självklart kommer vi att se hård kritik från värnarsidan, det görs slentrianmässigt i samma sekund som det nämns att vargstammen skall begränsas. Antagligen kommer kritik från Jägarnas Riksförbund och några till då man inte vill ha varg öht. Nu är ju läget sådant att vi förbundit oss att ha varg i Sverige och därför får vi leva med dem, men den väg som utredningen VERKAR förespråka ter sig vid ett snabbt påseende  som en god kompromiss som jag tror att de flesta kan leva med. För det grundläggande irritationsmomentet är trots allt "problemvargar". Att snabbare få ta itu med dem skapar förtroende och engagemang. Att ständigt bli slagen på fingrarna när man vill ta i tu med dem skapar det motsatta, det skapar frustration och missnöje där det senaste exemplet är fårdräparen i skåne.

Läs mer på aftonbladet, aftonbladet, vk, sr

Pressrelease från Regeringen.

Ett spår för Essa

Nu är Essa lite drygt 4 månader och jag kom på att det var hög tid att börja lägga spår för henne. Började med ett lätt rakt spår på ca 100 m. Eller lätt och lätt. Jag använde en vildsvinsklöve och hon har inte haft kontakt med svin tidigare....

 Essa reagerade direkt med stort intresse när hon fick kontakt med "skottplatsen". Men först gick hon bakspår, jag hade nämligen dragit klöven 50 m innan jag började bloda!

 Lungt och metodiskt följde hon spåret. Emellanåt stannade hon upp och luktade av omgivningen på lite högre höjd.

 Där! Där är något! Något konstigt....

 ...vad kan det vara?

 Farligt! Bäst att skälla lite!

Stoltheten syntes i hela kroppen när vi gick hem efter avslutat spår.

Lååångt över gränsen - mer om jakthat

Det finns allt för stort utrymme för hat på nätet. Hat åt alla håll. Hatet kan ibland sminkas och förskönas med någon slags sarkasm men det är och förblir hat. I kommentarerna på flera av bevararorganisationerna finner vi ofta jakt- och jägarhatiska kommentarer. Men även på sidorna för jakt förekommer det avarter, folk som inte klarar av netiquetten. Folk som spyr ut sitt hat och sin frustration över tingens ordning, inte minst dagens obefintliga vargförvaltning.

En grupp med uttryckt jakt- och jägarhat som inriktning är Rädda vargen, skjut en jägare. Varken någon stor eller inflytelserik grupp utan snarast ett pubertalt missriktat engagemang, men den är uttryck för nätets svarta baksida. Att folk kan säga vad som helt utan några som helst påföljder.... Eller vad säger ni om nedanstående screenshots (har dolt namn och ansikten)?

 Rädda vargen, Skjut en jägare.... Hur kan man över huvud taget komma på idén att starta en sådan fb-grupp? Jag blir inte klok på mina medmänniskor.

Nu utgår jag från att detta är ironi, men han skriver uttryckligen att han mördat en människa! I inlägget därpå manar han till brott. Ironi eller ej, så får man helt enkelt inte skriva. Kanske man skulle polisanmäla?

Tillägg 22/8 kl 11.00: detta inlägg skrevs för ett par dagar sedan. Det schemalades för publicering den 23/8 kl 05.30. Efter att jag skrivit det så uppmärksammade Jakt & Jägare  det hela.

Jagar polisen rätt vapen?

Jag tycker som ni säkert lagt märke till att Polisen är hård i fel ände vad gäller vapen i samhället. Polisen gör vad den kan för att göra det så svårt som möjligt för oss legala vapenägare, men ute i samhället eskalerar situationen. I GP kan man läsa:

Över tjugo skottlossningar har skett inom loppet av en månad och fyra personer har skjutits ihjäl.
Den höga förekomsten av skjutvapen bland kriminella fortsätter att vara ett problem.

Men hur hänger detta ihop med våra legala vapen? Inta alls, att införa striktare regler för legala vapenägare är ett spel för gallerierna:

Den allmänna uppfattningen bland många poliser, forskare och politiker är att tillgången på vapen ligger bakom ökningarna. Tullen och polisen har fått ett regeringsuppdrag att göra något åt saken.
– Men problemet är inte så lättlöst, säger Lars Öjelind.
Vapensmuggling sker ofta i liten skala och är utspridd på många enskilda individer. Därmed blir den svårare att upptäcka. Det förekommer också att lagliga vapen byggs om och att lösa vapendelar importeras och monteras.
Att vapen slängs efter begångna brott är något som mest sker på film. Verklighetens kriminella har sällan råd att göra så. I stället byter vapen ägare och återanvänds.

Näe! Tänk om och tänk rätt. Använd era resurser rätt kära poliser. Istället för att krångla till den hanteringen av licenser på legala vapen i onödan kan ni väl satsa på att göra något åt problemet - dvs de illegala vapnen. Som ju så gott som aldrig varit legala i Sverige tidigare utan härrör från andra håll! Polisen säger själva:

Flertalet av de vapen som tas i beslag i Sverige har sitt ursprung på västra Balkan.

Så varför ger man sig då på sportskyttar och jägare?

Rekord? 176 får dödade av 2 vargar vid en attack.

I helgen slog två vargar 176 får vid en attack på en farm i Idaho. Trots att det fanns herdar i närheten. Men farmen har drygt 2400 djur så herdarna var redan sysselsatta.

Men 176 får på en natt. Är det rekord? Vi låter amerikanarna ge oss en vink om svaret:

Idaho Wildlife Services State Director Todd Grimm says it’s the greatest loss by wolves ever recorded in one instance in the state. About nine years ago, wolves killed 105 sheep on one night.

In a similar attack in Montana in August of 2009, wolves killed 122 buck sheep in a pasture south of Dillon, surpassing the number of sheep killed by wolves in the entire state in 2008, state wolf managers said.

För övrigt åt de bara ett av de slagna djuren.

Läs mer här, här och här.

Jägare jagas - brottslingar släpps

Samhället i sllmänhet och polisen i synnerhet gör allt de kan för att försvåra för legala vapeninnehav. Minsta lilla misstag straffas hårt med indragna licenser eller liknande bestraffningar. Men vad händer brottslingen som ertappas med vapen. Vapen som han skjutit med i stan?

Jo han släpps efter häktningsförhandling.

Visst prioriterar samhället rätt?
Visst känns det rättvist?

Följande kan läsas i GP:

Den man som i lördags natt sköt med en pistol på Kvilletorget släpptes på fri fot vid häktningsförhandlingen på tisdagen.
På åklagarmyndigheten diskuteras nu motåtgärder mot tingsrätten.

- Det är ett stort problem med alla skjutningar i Göteborg. Och vi åklagare och domarna i tingsrätten är nog inte riktigt överens när det gäller grova vapenbrott, säger kammaråklagare Ann-Sofie Prahl som på tisdagen fick se den man, född 1978, som hon anhållit bli försatt på fri fot.
- Jag anser att tingsrätten fattat ett felaktigt beslut.
Mannen var vid ett-tiden i lördags natt inblandad i ett stort slagsmål på Kvilletorget på Hisingen. Han var kraftigt berusad, sköt två skott i luften och riktade sin pistol mot personer på platsen.
Detta borde vara tillräckligt för att få honom häktad, anser Ann-Sofie Prahl men tingsrätten gjorde en annan bedömning.

Det märkligaste i hela berättelsen är dock, och jag väljer att förstärka det:

Tingsrätten ansåg att det finns sannolika skäl för att mannen begått ett grovt vapenbrott men ansåg att det inte fanns tillräckliga skäl för att häkta honom.

Yeah, right.
Vad jag tycker om systemet.
Inte.

Det icke-fungerande systemet

I Skåne härjar en varg bland fårgårdarna i bermudatriangeln Sjöbo-österlen-ystad. Hillills har ungefär 2 dussin får strukit med vid, om jag minns rätt, fem attacker. Skyddsjakt begärdes, länsstyrelsen sa först nej men när en tredje attack ägt rum ändrade man sig. Man tillstyrkte skyddsjakten. Naturvårdsverket, som är ansvarsmyndighet för sådana frågor, beviljade skyddsjakt. En skyddsjakt som skulle startat idag.

Om inte..

Föreningen nordulv överklagat till förvaltningsrätten som faktiskt inhiberade skyddsjakten. Så nu skall förvaltningsrättens kvarnar mala. De skall avgöra om skyddsjakten är korrekt eller ej. Nu må det vara så att förvaltnignsrätten har duktiga jurister men de har tidigare tydligt demonstrerat att de saknar kompetens när det kommer till naturen. T.ex. föreslog en av juristerna att vargar skall märkas av myndighet först, därefter skall jakt tillåtas på dessa individer....

Jag tycker att detta är ett tydligt exempel på ett icke-fungerande system. Ett system där politik, förvaltning och juridik drar åt tre helt olika håll. Jag kan inte se hur detta skulle gynna någon berörd part. För de landsbygdsboende försvinner ytterligare förtroende för såväl myndigheter som intresseföreningar som nordulv. För vargen så innebär det att acceptansen för spelreglerna minskar sannolikt med ökad tjuvjakt som följd, vilket på alla sätt är ett sämre alternativ än riktad skyddsjakt. För de inblandade myndigheterna innebär det att de ytterligare tappar i förtroende hos såväl allmänhet som politiker. För om de inte kan fatta ett beslut om jakt eller skyddsjakt som håller juridiskt, hur lämpliga är de då att utföra sin uppgift? Men mest av allt visar intresseföreningarna upp ett totalt förakt för de drabbade fårbönderna. Detta har jag skrivit om förut, senast härom dagen. Tommy Hammarström beskriver det hela väl i en krönika i Expressen för sisådär 2 år sedan, det är en krönika som är lika aktuell nu som då när den skrevs:

Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson tycks bo i en helt annan värld, och kan inte för sitt liv fatta att vargstammens överlevnad också hänger samman med människors levnad.
Det är inte bara en principiell fråga om att följa EU:s art-och habitatdirektiv och upprätthålla en gynnsam bevarandestatus, utan det handlar om klok och inkännande förvaltning och om politisk psykologi - alla berörda i habitatet måste känna delaktighet och förståelse.

Kurstips!

Tänkte bara tipsa om en kurs som jag tänker gå någon gång i  framtiden. Det är en kurs i långshållsskytte, jag återger inbjudan rakt av:

Datum
Den 28-29 september genomför vi höstens kurs, lagom inför älgjakten.
Ett ypperligt tillfälle att bli en bättre skytt och utveckla dina kunskaper i långhållsskytte.

Kursen är en grundläggande utbildning för er skyttar / jägare som vill lära er att skjuta på längre (+300m) avstånd.
Utbildningens praktiska dagar är förlagd till Skepplanda Skytteförening utanför Ale (mellan Trollhättan & Göteborg)

Kursen i stort
Inför kurstillfället kommer det vara egenstudier i form av film och artiklar att läsa (ca. 3h).
Kursdeltagaren får räkna med minst ett besök till skjutbanan inför kursen för att vara väl förberedda.

Kurstillfället börjar med ett kort teoripass och därefter praktik ute på banan.
Under eftermiddag/kväll kommer fördjupande teori om faktorer som påverkar skyttet på långa avstånd. Större delen av söndagen ägnas åt olika praktiska moment.
Under skjuttillfällen kommer det vara möjligt att skjuta ut till 600 meter på självmarkerande plåtmål. Vi kommer även att testa lita nya typer av plåtmål från Leaf Supply under kursen.

Kursledningens mål med kursen
Målsättning är att kursdeltagaren efter avslutad kurs har färdigheten att träffa ett mål (40*40cm) med första skottet på 400m. Deltagaren vet även hur denne kan arbeta upp sin färdighet att träffa mål med första skottet på avstånd över 400-800m. Kursdeltagren har även kunskap om hur denne kan utvecklas vidare för att kunna levererar träffar ut till 800m - 1000m.

Utrustning
Kursdeltagaren behöver ett eget gevär som denne är förtrogen med. Kravet på kikarsiktet är att detta måste kunna justeras (klicka upp) 40 cm på 100 meter. Helst ska det kunna justeras +60 cm på 100 meter. Normalt klarar ett vanligt kikarsikte till jakt detta. Kikarsiktet måste vara skottfast och justeringen måste vara repeterbar.

Antalet kursdeltagare är satt till max 8 stycken.
Sista anmälningsdag är 9 sep

Läs mer om kursen och hur ni anmäler er på http://www.longrange....com/kurser.htm
Eller under vår uppdateringsblogg http://www.longrange...n.wordpress.com

Väl Mött
Peder Westman & Mikael Berglund
L.R.D

Sabotörer eller ekoterrorister?

I dagarna har det kommit in rapporter om hur jakttorn förstörts uppe i Jämtland. Ännu så länge är det "bara" ett dussin torn utefter vägar som sågats ner. Kan såklart vara en fyllegrej men kan också vara organiserat. Är det organiserat är saken värre än om det är en fyllegrej. Jag lånar en insiktsfull kommentar från ett forum för att beskriva det hela:

Sabotage av detta slag är illa och det är polisens hantering av den också, de anger detta som skadegörelse, när det är frågan om "hatbrott" och organiserad verksamhet, om det är Scans köttlastbilar, porrbutiker, skinn/läderbutiker, minkuppfödare eller jakttorn är det samma sak, det är terrorism att organisera sig och med brottsliga handlingar angripa en social och laglig verksamhet med syfte att den skall försvåras eller upphöra.

Kommentaren är författad av min eminente gästskribent Chris. 

Tillägg: Såg just i Jakt & Jägares nätupplaga att man i Jämtland har en misstänkt som man söker. Personen är känd sedan tidigare och har fotograferats vid skadegörelse av stationer för ringmärkning av fåglar. Ett missriktat djurintresse tycker jag att det verkar som. 

Erbjudande: 10% rabatt på knivbutik.se!

Älgflugornas Herre presenterar med glädje ett samarbete med Knivbutik.se. Samarbetet innebär att bloggens läsare under de kommade 4 veckorna får 10% rabatt vid köp av knivar från knivbutik.se.

Knivbutik.se har ett fint utbud kvalitetsknivar av olika slag. Där finns jaktknivar, överlevnadsknivar, slaktknivar, fiskeknivar, fällknivar mm. Butiken har ett flertal kvalitetsmärken i sitt sortiment. Så om du t.ex. funderat på att beställa en Fällkniven F1 eller kanske H1 så är det läge nu. Knivbutik.se är redan från början bland de billigaste på dessa knivar och med 10% rabatt så är de helt klart svårslagna.

Hur gör man då?

Jo gå in på knivbutik.se och lägg din order. När du har möjligheten att skriva in en rabattkod så gör du det. Koden är LIPOPTENA. Knivbutik.se packar vanligen beställningarna inom 24 timmar men under den första veckan i september kommer ingen order att packas. Tobias, som driver knivbutik.se, jagar såklart älg då!

Erbjudandet gäller till den 21 september.

Vi lever på våra barn!

Grattis!
Idag infaller den dag då mänskligheten konsumerat en årsproduktion resurser, vi konsumerar alltså en årsproduktion resurser på lite drygt åtta månader. Det är starkt jobbat. Och vi ökar visst från år till år. Vår överkonsumtion är inte nådig.

Det är organisationen Global Footprint Network som räknat ut detta. De har gjort samma sak varje år i över 30 år. Nu är dock inte alla länder lika dåliga. Det finns en hel del länder vars resursanvändning är lägre än den naturliga återhämtningen/produktionen. Sverige är ett av dessa även om marginalen stadigt minskat  genom åren:

Hur som helst. Mänskligeten har sedan 1970 talet årligen tagit av jordens kapital och inte bara av räntan om man nu skall beskriva det i låtsasekonomiska termer.

Med detta i bakhuvudet är jag än mer stärkt i min övertygelse att mitt kött, som jag tar hem efter jakt, på alla sätt är bättre och mer resurssnålt än kommersiellt uppfödda slaktkor. Inte minst som jag klimatkompenserar min jakt genom att låta plantera träd i ökenområden.

Varghunden i Halland....

De senaste dagarna har det varit en del skriverier i lokalmedia om vargobservationer i Skreatrakten utanför Falkenberg i Halland. Ett inslag från P4 halland:



Men tyvärr, för observatören i alla fall, verkar det som att vargen snarare var en hund. I dagens Hallands Nyheter står det om en hund av rasen siberian huskey som varit ute den aktuella tiden. Hunden, Ayla, beskrivs såhär av sin matte:

– Hon är inte en sån som går fram till människor hon inte känner, hon vet att hon inte får det utan går bara förbi. Eftersom vi bor på landet i vanliga fall är hon van att gå lös. Hon rör sig väldigt lugnt och lufsar fram, hon kan se ut som en varg.

Att det skrivs så mycket om varg i media gör att folk i än högre grad nu än tidigare omedvetet väljer att tolka observationer de gör som just varg. I detta fall verkar det vara troligare med hund än varg, å andra sidan har ju vargar dragit förbi området tidigare så helt omöjligt med vargobservationer är det såklart inte.

Vilken typ av kniv är detta?

Läste METRO på tåget i morses. Där fanns en bild på ett mordvapen (se ovan). I artikeln kallas kniven för jakt-kniv. Jag vet inte om jag håller med. Jag skulle nog snarare kallat den för antingen "överlevnadskniv" eller "stridskniv" (fighting knife) beroende på hur den är slipad och bladets tjocklek.
Men jaktkniv?
Nae, det är det då rakt inte. Att kalla kniven jaktkniv är bara ett sätt att smutskasta jakten.

Frågan är egentligen retorisk. Kniven i fråga är, såvitt jag förstår, en Ontario Knife Company Spec Plus m 17 quatermaster. En militärkniv. Men det bryr sig inte media om att reflektera över. Det räcker med jakt, för då vet alla att det handlar om blod och dödande redan från början. En bild på m 17 quatermaster från en amerikansk näthandel:

Ny jaktartikel i Åter

Senaste numret av Åter  kom igår. Jag hade med min 11-e del i en serie jaktartiklar. Artiklar som syftar till att öka förståelsen för jakt. Denna gång var det en renodlad viltvårdsartikel som nog får en och annans fördom att komma på skam. För den handlar om ekens roll för vilt och den biologiska mångfalden.

Men ge er! Om vargvärnare som åter ropar varg....

En av de sociala mediernas baksidor är att ryktesspridning och hat får lätt och snabb spridning. Det finns många platser på nätet för detta, en är Svenska Rovdjursföreningens facebooksida. Kommentarerna där är riktigt vidriga i sin syn på människor. Det senaste exemplet gäller kroppen av det hunddjur som hittats i en grusgrop i anslutning till Rialareviret i Jaktjournalen kunde man läsa:

Norrtälje (JJ) Ett kadaver som misstänks vara en varg har hittats nära Rialareviret i Norrtälje kommun. Experter ska nu avgöra om kroppen är efter en varg eller en stor hund. Polisen har redan rubricerat fyndet som misstänkt jaktbrott.

- Det kan vara ett vargkadaver, men skulle lika gärna kunna vara kroppen efter ett annat stort hunddjur, till exempel en schäfer, säger stationsbefälet Ola Lindgren på Norrtäljepolisen, till TT.  Kadavret upptäcktes i ett grustag av en markägare i Rimbotrakten på torsdagseftermiddagen. Djurkroppen har grävts ner i grustaget och sedan har förmodligen något djur grävt så att delar av kadavret blev synligt, berättar Lindgren.
Fyndplatsen i Rimbo är inte långt från Rialareviret mellan Norrtälje och Åkersberga

Men vad säger man på rovdjursföreningens FB-sida. Jo som vanligt utgår man från att det är en tjuvskjuten varg. En av de första kommentatorerna "vet" till och med vem som ligger bakom det hela:

De flesta inom varghatar o värnar grupper känner stor säkerhet i vem som gjorde det. Polisen har också fått de tips om vem som kan ha gjort detta och mot flera andra vargar i Riala. En känd rabiat rovdjurshatare som skrämmer sina vargvärnande och boskapsägande grannar.
Men, viktigt att bevisen finns så att han kan få så tufft straff som möjligt. Borde finnas kulor eller hagel i kroppen som, om ansträngningar görs, borde kunna bindas till den de flesta tror är skyldig.
Jag kommer INTE nämna namn.

Men bara för att någon uttalar sig negativt om varg betyder inte det att vederbörande per automatik är skyldig till detta. För övrigt är det tveksamt om det faktiskt rör sig om en varg, det mesta pekar just nu mot hund, UNT har en bra artikel om det hela:

Dessutom var djuret försett med ett chip som varken finns registrerat i något hundregister eller hos vargforskarna på Grimsö.
– Att en chipmärkt hund inte är registrerad är inget konstigt. Det är uppfödarna som märker hundarna, men sedan är det upp till ägarna att få hunden registrerad och det är det långt ifrån alla som gör. Däremot är det bara nymärkta vargvalpar som de på Grimsö ännu inte har kunnat kontrollera numret mot, och det här är inte någon valp, säger Sven Nilsson.

Varför blir jag inte förvånad? Förhastade slutsatser som eldas på till sanningar ser vi allt för ofta på FB och andra sociala medier.Och att det värsta i människan popar upp till ytan i en så polerad fråga som vargfrågan gör inte det hela bättre. Faktiskt är det så att jag är förvånad att där inte fanns riktigt grova kommentarer i tråden, men dem kanske en moderator redan plockat bort. Jag antar att Svenska Rovdjursföreningen lärt sig av tidigare misstag.

Funderar du på bogmontage?

Pyrschjakten på råbockar pågår för fullt. Om man nu skulle välta en riktigt fin bock är kanske ett bogmontage något att fundera över. Men hur gör man?

Konservatorfirma Bo Nilsson har lagt ut en film på dutuben om detta:

Pürsch i dagarna tre

Nu är helgen över. Den innebar tre dagars jakt på två fundamentalt olika marker. Jag låter ett gäng kommenterade foton illustrera det hela. Inledningsvis var jag på en ö i norra Bohuslän och sedan på hemmamarken:

Dag 1: Upp tidigt. Efter någon timme kom ljuset. Satt inledningsvis stilla vid en av de få inägorna på marken ute på ön. Lockade lite med en butolo blatter. Inga reaktioner. Så efter ett tag valde jag att smyga istället. Har svårt att sitta still allt för länge.

Många grävlinggryt finns det på ön. Hade det inte varit för alla rötter så hade skalgruset varit lättgrävt.....

Båttrafiken är avsevärt mycket mindre nu än för två veckor sedan då vi var på ön senast. Men en och annan segelbåt for ändå förbi. Konstigt att området lever upp intensivt under två sommarmånader för att sedan vara så lugnt och stilla.

Dagens andra pass blev också smygjakt. Denna gång ut på en svår udde, sisådär 20 ha stor. Den består av höjder, hälleberg, åtskilda av tätbevuxna sprickdalar. Helt omöjligt för smygjakt, men med stor potential för rådjursjakt med terrier frammåt hösten....

Som sagt, sprickor, höjder och stup. Naturliga barriärer som förhindrar effektiv smygjakt men som samtidigt kommer att styra flyende drevdjur väldigt effektivt!

Några gamla igenvuxna ängar består av täta enebusksnår, andra av asp och al.

Dag 2-3: Vid lunchtid på lördagen hängde jag bössan, sedan for vi hem. Det skulle bli väldigt dåligt väder i området på söndagen, och det är inte kul att köra öppen motoreka i regn och kuling över öppet hav.

Lördagkvällen lades på skyddsjakt på vildsvin. Kom aldrig till skott men skrämde bort både gris och grävling från havreåkern. Söndagmorgonen, inga rådjur men väl ett par dovhjortar, spetsar. Definitivt något att smyga på i september.

Jag försökte jobba en del på att locka in en bock. Det har inte funkat, inte heller för någon annan i laget. Brunsten verkar över på både hemmatrakten och på min ö-mark. Nåja, köttet blir ju bättre efter brunsten. Egentligen skulle man vänta ett par veckor med att skjuta en bock, de måste få tillfälle att återhämta sig. Nu är de ofta lite slitna och magra.

Söndagens sista pass. Mest smygjakt men här har jag klivit upp i ett torn för att få lite översikt. Ett par minuter senare kom regnet så då smög jag in i storskogen i bortre änden av bilden. Vidare ut i veteåkern som man anar i bildens övre högra hörn. Där kom jag till slut till skott på en....

...grävling. Jag såg henne, en ung gylta, på drygt 200 m håll och började smyga in. Men där dök upp en råget emellan oss. Geten betade sig frammåt medan jag smög. Hon anade mig men brydde sig inte nämnvärt. När jag väl var i bra skottläge, kanske 70 m från grävlingen, så stod geten bara ett par meter från grävlingen. Jag såg till att hon var fri och lät kulan gå. Grävlingen stöp på plats medan geten hoppade  till och rusade 20 m. Sedan stannade hon och såg sig om. När jag repeterade in en ny patron sprang geten sin väg. Jag gick fram till grävlingen som jag kunde konstatera var stendöd. Skjuten rakt i hjärtat. Den var ganska liten, antagligen lite drygt 4 kg (halva Missans vikt). Bara att konstatera att vi har väldigt gott om grävling, detta var säsongens 4:e.

Pyrsch i dagarna tre

Är nu inne på tredje dagens pyrschjakt. Det har varit extremt svårt i år. Varför? Jo det förklarar jag i morgon mär jag sitter vid en riktig dator. 

Nu har jag klivit upp i ett torn för att få lite överblick och lägga upp den kommamde timmens strategi. 

Pyrsch hemmavid

Efter ett par dagar i skärgården är det nu dags för pyrsch på hemmamarken.