Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 21 augusti 2013

Det icke-fungerande systemet

I Skåne härjar en varg bland fårgårdarna i bermudatriangeln Sjöbo-österlen-ystad. Hillills har ungefär 2 dussin får strukit med vid, om jag minns rätt, fem attacker. Skyddsjakt begärdes, länsstyrelsen sa först nej men när en tredje attack ägt rum ändrade man sig. Man tillstyrkte skyddsjakten. Naturvårdsverket, som är ansvarsmyndighet för sådana frågor, beviljade skyddsjakt. En skyddsjakt som skulle startat idag.

Om inte..

Föreningen nordulv överklagat till förvaltningsrätten som faktiskt inhiberade skyddsjakten. Så nu skall förvaltningsrättens kvarnar mala. De skall avgöra om skyddsjakten är korrekt eller ej. Nu må det vara så att förvaltnignsrätten har duktiga jurister men de har tidigare tydligt demonstrerat att de saknar kompetens när det kommer till naturen. T.ex. föreslog en av juristerna att vargar skall märkas av myndighet först, därefter skall jakt tillåtas på dessa individer....

Jag tycker att detta är ett tydligt exempel på ett icke-fungerande system. Ett system där politik, förvaltning och juridik drar åt tre helt olika håll. Jag kan inte se hur detta skulle gynna någon berörd part. För de landsbygdsboende försvinner ytterligare förtroende för såväl myndigheter som intresseföreningar som nordulv. För vargen så innebär det att acceptansen för spelreglerna minskar sannolikt med ökad tjuvjakt som följd, vilket på alla sätt är ett sämre alternativ än riktad skyddsjakt. För de inblandade myndigheterna innebär det att de ytterligare tappar i förtroende hos såväl allmänhet som politiker. För om de inte kan fatta ett beslut om jakt eller skyddsjakt som håller juridiskt, hur lämpliga är de då att utföra sin uppgift? Men mest av allt visar intresseföreningarna upp ett totalt förakt för de drabbade fårbönderna. Detta har jag skrivit om förut, senast härom dagen. Tommy Hammarström beskriver det hela väl i en krönika i Expressen för sisådär 2 år sedan, det är en krönika som är lika aktuell nu som då när den skrevs:
Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson tycks bo i en helt annan värld, och kan inte för sitt liv fatta att vargstammens överlevnad också hänger samman med människors levnad.
Det är inte bara en principiell fråga om att följa EU:s art-och habitatdirektiv och upprätthålla en gynnsam bevarandestatus, utan det handlar om klok och inkännande förvaltning och om politisk psykologi - alla berörda i habitatet måste känna delaktighet och förståelse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar