Förslag från utredare: Förenkla skyddsjakt på varg!

Just nu susar en massa nyheter omkring Vargkommitténs betänkande runt på nätet och i radion. Det hela utgår ifrån ett inlägg på SvD Brännpunkt. Jag citerar ett viktigt stycke:

Kommittén föreslår att skyddsjakten förenklas. Skyddsjakt ska regelmässigt beviljas vid första angrepp på frigående djur inom fäbodbruk, rennäring och djurhållning på skärgårdsöar. Enda undantaget är dokumenterat genetiskt värdefulla vargar. Kriterierna för när myndigheter kan besluta om skyddsjakt i alla andra fall förenklas också. Empirisk kunskap och erfarenhet måste kunna vara ett sådant kriterium.
Beskattningen av vargstammen ska, förutom via naturlig dödlighet och trafikdöd, i första hand ske genom skyddsjakt. Om den totala dödligheten, inklusive skyddsjakt, understiger föryngringen, samtidigt som gynnsam bevarandestatus är uppnådd, ska licensjakt efter varg med låg grad av genetisk variation tillåtas. Om genetiken förbättras ska vargstammens numerär kunna minska.

Det lilla man hittills kunnat hitta om förslaget gör mig stillsamt positiv. Det verkar vara ett förslag som är mer välgenomtänkt än den katastrofala rovdjursutredningen för några år sedan. För övrigt lyfter man frågan kring gynnsam bevarandestatus och poängterar att den måste fastslås. Man skriver:

Gynnsam bevarandestatus är ett begrepp som finns i EU:s art- och habitatdirektiv och som också har införlivats i svensk lagstiftning. Att fastställa denna förutsätter vetenskapligt grundade underlag. Det skandinaviska vargforskningsprojektet har på Naturvårdsverkets uppdrag räknat fram en minsta livskraftig population till 100 individer. Gynnsam bevarandestatus ska enligt EU-riktlinjerna ligga betydligt högre än minsta livskraftiga population. Dagens nivå på den svenska vargstammen är fyra gånger högre (årets valpar oräknade).
Så länge nivån för gynnsam bevarandestatus inte är beslutad förblir den politiska inriktningen otydlig. Riksdagen bör därför besluta att regeringen ska uppdra åt Naturvårdsverket att skyndsamt fatta beslut om gynnsam bevarandestatus. Den bör uttryckas som ett intervall som följs upp och revideras om ny kunskap tillkommer som motiverar en revidering. Ny kunskap kan handla om genflöde och genetisk information. Om genetiken förbättras, till exempel till följd av naturlig invandring, kan nivån för gynnsam bevarandestatus sänkas. Om genetiken försämras måste åtgärder vidtas för att förbättra den genom i första hand naturlig invandring eller flytt av vuxna vargpar.

Ja, nu återstår att se hur detta kommer att landa, för det är en sak vad ledningen i de organisationer som deltagit i framtagandet i förslaget säger och en annan vad fotfolken i organisationerna tycker. Självklart kommer vi att se hård kritik från värnarsidan, det görs slentrianmässigt i samma sekund som det nämns att vargstammen skall begränsas. Antagligen kommer kritik från Jägarnas Riksförbund och några till då man inte vill ha varg öht. Nu är ju läget sådant att vi förbundit oss att ha varg i Sverige och därför får vi leva med dem, men den väg som utredningen VERKAR förespråka ter sig vid ett snabbt påseende  som en god kompromiss som jag tror att de flesta kan leva med. För det grundläggande irritationsmomentet är trots allt "problemvargar". Att snabbare få ta itu med dem skapar förtroende och engagemang. Att ständigt bli slagen på fingrarna när man vill ta i tu med dem skapar det motsatta, det skapar frustration och missnöje där det senaste exemplet är fårdräparen i skåne.

Läs mer på aftonbladet, aftonbladet, vk, sr

Pressrelease från Regeringen.