Sjuk hund

Hundar kan inte tala. De försöker göra sig förstådda men det är inte alltid så lätt att förstå vad de försöker säga.

I fredags tyckte vi att Essa började bete sig lite mysko. Hon slabbade ovanligt mycket med maten, tog lite mer tid på sig att äta än vanligt (men det trodde vi berodde på att hon inte är så förtjust i den aktuella hundmaten) och hon gick med öppen mun. Vi tänkte inte så mycket mer på det förrän på kvällen, då åt hon inte maten och kunde knappt dricka.

På lördag morgon kontaktade vi en jourveterinär och åkte in med henne.

Essa sövdes och det kunde konstateras att hon hade ne halsinfektion. Lite inflamationsdämpande och smärtstillande på det. Men det förklarade inte hennes käke. Veterinären var uppenbart brydd och tyckte det var underligt. Hans tanke var att det kanske låg någon slags inflamation och tryckte på nerverna som styr käken. Ett helt batteri prover togs för att kolla över henne, iinte minst för borelia och anaplasma.

Hon får nu färskfoder som är lätt att äta, men hon har fortfarande problem med ätande, det verkar osom om hon inte riktigt har styr på tunga och underkäke. Hon verkar inte ha ont, hon visar det i vart fall inte, inte ens när man känner igenom henne kring hals och huvud.

Självklart har vi googlat, det närmaste vi (eller snarare hustrun com är bättre på google f än jag) kommit var kranialnervsneuropati, varianten trigeminusneuropati. På neurovet kan man läsa något som kan stämma:

Vid en billateral involvering av trillingnervens motoriska del (den mandibulära grenen) ses en sk ”dropped jaw”. En samtidig sensorisk påverkan ses i ca 1/3 del av fallen. Golden retriever anses överrepresenterad. Samtidig involvering av ansiktsnerven eller ett Horner´s syndrom ses ibland. Den vanligaste orsaken till en trigeminusneuropati är idiopatisk men lymfosarkom, infektion med neospora caninum samt polyneuropati av okänd orsak ses imellanåt som orsak till en ”dropped jaw”.
Förloppet vid idiopatisk trigeminusneuropati anses inte påverkas av kortisonbehandling. Dessa hundar har svårt att få in vatten och föda i munnen men inga problem att svälja. Det rekommenderas att ge föda som är lätt att föra in i munnen och som innehåller mycket vätska.

Jag får kolla med veterinären när han ringer tillbaka angående blodprovssvaren. Tills dess fortsätter jag att missa mina planerade jakter, såväl duva igår som hjort idag.