Frammåt- & bakåtblickar

För min del är det inte mycket jakt kvar detta jaktår. Kanske gör jag ytterligare någon vända med kråkfågel och med lite tur blir det bäverjakt i Dalsland. Annars närmar sig jaktåret sitt slut med stormsteg, om det inte redan är att klassas som över. Då är det tid att tänka. Tänka både frammåt och bakåt. Vad gick bra och vad gick dåligt under förra året? Vad vill jag med nästa år?


Jakten
Jag är nöjd med mitt jaktår. Jag har varit ute väldigt mycket, uppskattningsvis ungefär 100 tillfällen. Och jag har lärt mig mycket nytt. Predatorjakten har gått bra, tre rävar, två grävlingar och en mård har jag skjutit på mina hemmamarker. Allihopa har fällts mindre än 500 m från min gård. Ett tiotal kråkfåglar har också fällts, allihopa på en åtel strax utanför fårhagen. Två råbockar blev det också.

Eftersom vi blev klara med älgjakten på ungefär två veckor så har min jakt framför allt bedrivits som ensamjakt. Gemensamhetsjakterna har begränsats till älgjakterna och ett par rävjakter.



Misstag
Givetvis har jag gjort misstag. Ett par kråkfåglar har bommats, två rävar likaså. Den ena fick jag fram på lock, sannolikt blir den svårlockad i framtiden. Den andra var riktigt irriterande. Jag hade nämligen haft isär geväret och rengjort det. Men inte kontrollskjutit det efter att ha satt ihop det igen. När jag fick korn på en räv gick kulan i marken 15 cm till höger om räven. Den Ryckte till flyttade sig 10 meter och jag sköt igen. Bom. 15 cm till höger. Räven smet in i buskarna och försvann. Lärdom: kontrollera alltid vapnet efter isärtagande och rengörning!

Sedan fick jag ringa på eftersökshund efter att ha skjutit en råbock i augusti. Nu var det i och för sig inget riktigt eftersök utan "bara" ett dödsök, men jag hade aldrig klarat att återfinna bocken på egen hand.


Nya lärdomar
Två nya jaktformer har jag provat. Den ena kommer jag definitivt att fortsätta med och det är lockjakt på räv. Riktigt rolig och utmanande jaktform. Den andra var kråkjakt med uvbulvan. Har nu bara provat en gång men det kommer att bli fler, jag lovar! Sedan har jag mer systematiskt börjat använda mig av benstöd vid jakt. Det funkar också bra.


Vapen
På vapenfronten har det hänt mycket. Det första jag gjorde var att i höstas byta min Hva 1640 i 9,3x62 mot en superfin Carl Gustaf 2000 mk 2, helstock, i 30-06. Underbart smidig lite bössa, som med det kompletterande 5-skottsmagasinet har bra kapacitet. Fällde en av bockarna med den.

Det andra bytet som genomfördes var att jag bytte in min kombi mot en Remington 700 ADL i 30-06. En bössa som jag jobbat ganska mycket med att renovera. Det finns ett flertal inlägg om den och vad jag gjort, t.ex. satt på en ljuddämpare.

Ljuddämpare har jag även satt på min 6,5-a. Överlag så har jag märkt att jag skjuter bättre med ljuddämpare, men det har ju att göra med att den tar bort stora delar av rekylen så att jag kan ägna större koncentration åt målet. Att det är bra för mina redan utsatta (tinnitus) öron är väl inte heller fel.

Såväl Remingtonen som 6,5-an har försetts med kraftigare optik. 6,5-an uppgraderades med en Nightforce 5,5-22x56. Ett tungt as, men väldigt trevligt tillsammans med benstöd. Jag har med denna kombination vågat mig på att ta ut skotthållen på räv till lite drygt 150 m med gott resultat. Kråkfågel är inga problem att skjuta på 80-100 m. Något som jag är nöjd med. Remingtonen försågs med en Schmidt und Bender 4-16x50. Suveränt trevlig optik. Jag känner dock att jag kommer att behöva träna en del med det geväret innan det blir någon jakt med det.

Flest skott har jag tveklöst skjutit med min Anshütz 1415 i 22LR. Det är som det skall vara. Övning övning övning. När jag gick igenom ammoförådet i skåpet och räknar bakåt så inser jag att jag skjutit i runda svängar 1500 skott med 22-an. Oftast sker övningarna på 50 m. Ibland 80 och ibland 30. Igår var jag ute en sväng, det var extremt svårskjutet på grund av den kraftiga blåsten. Men de ca 100 skott jag sköt på 50 m håll hade alla fått plats inom en CD-skiva vilket under förutsättningarna får betraktas som bra.


Viltvård
Åter var det en hård vinter för viltet i markerna. I jaktlaget tog vi lärdom av föregående vinter och har förbättrat oss på utfodringsfronten. Vi har haft ett 10-tal foderautomater igång för rådjuren på våra 1200 ha jaktmarker. Sedan har några plogat vallar för att blotta gräs. Själv har jag fällt ett 30-tal aspar och lite tall. Träd som jag väntat med att upparbeta tills alldeles nyss. Kanske kan man klassa den ena bocken jag sköt som en viltvårdsåtgärd. Bocken var nämligen trebent. Att skjuta en skabbräv hör definitivt hemma i viltvårdsåtgärderna. Och givetvis så har jag skickat en räv till SVA för koll av förekomst av dvärgbandmask.

Framtiden
Ja vad vill jag framöver?

Jo jag kommer att lägga mer tid på predatorjakten. Har tänkt att sätta i system att skjuta rävvalpar på nyslagna vallar i sommar, vi har nämligen väldigt gott om räv så att skjuta vaplar gör gott åt övriga fältviltet. T.ex. har jag inte sett en enda fasan på över ett år, tidigare såg man dem om inte dagligen så åtminstone någon gång i veckan.

Jag tänker öva ordentligt på lite längre håll, för mig antar jag att det framför allt kommer att röra sig om 200-300 m intervallet, i syfte att kunna avlossa säkra skott på rävar ut till 180-200 m. Jag tänker även fortsättningsvis hålla min regel att skjuta fler rävar än rådjur.

Om jag får tummen ur så skall jag göra fler besök på jaktskyttebanan. I fjor blev det bara två besök, iofs inga problem att skjuta guld men ett kvantitativt mål om 100 skott på älgbanan kanske inte är helt fel.

Hagel vet jag att jag behöver öva på, men jag kommer att prioritera kulskyttet ett tag till då min jakt framför allt kretsar kring just kulskytte.

På jaktmarken anar vi en invandring av dovvilt och vildsvin. Jag välkomnar dem men många i jaktlaget är skeptiska. Det blir intressant att se vad som kommer att sägas om dem på nästa årsmöte i jaktlaget.