Vargflytt - Förankring och medborgerligt medbestämmande

För drygt ett år sedan fock naturvårdsverket en rapport om socioekonomiska kriterier för utsättning av varg. Man kan ha en del synpunkter på delar av rapporten, andra delar av rapporten är väldigt vettiga. T.ex. är förankringsmodellen synnerligen relevant, det är för övrigt oftast så de kraftbolag som lyckas få upp vindkraftverk utan överklaganden arbetar. De som inte arbetar så får överklaganden som ett brev på posten med utebliven etablering och havererat projekt som följd. Så tag fasta på erfarenhet från andra sektorer, allt annat är idioti och bortslösat förtroende. Nyckelorden är förtroende och medbestämmande! Nåja, såhär anser man i rapporten att förankringsprocessen bör ske:

Processrekommendationer
1) Påbörja deltagandeprocesser innan beslut har fattats. Var transparent med avseende på vad som är/inte är förhandlingsbart/politisk bestämt.
2) Kontakta i ett tidigt skede formella och informella nyckelpersoner och behåll samtidigt ett brett samhällsperspektiv på processen.
3) Respektera de olika åsikter medborgarna visar och behåll en öppen process även för dem inte deltar i hela processen, för dem som är kritiska till processen och för dem som önskar att bredda processen.
4) Erbjud medborgarna själva att avgöra vilket stöd de föredrar (t.ex. infrastruktur,
tekniskt stöd och/eler direkt ersättning).
5) Var uppmärksam på områdets förvaltningshistoria (samspelet mellan lokalsamhället och myndigheter).
6) Bistå medlemmarna av lokalsamhället med att utveckla förutsättningar för hantering av möten mellan människa och varg, och – vid behov – att sätta in problematiken i ett naturförvaltningsperspektiv.
7) Utveckla kommunikativ och interaktiv kompetens inom Naturvårdsverk/regionala och lokala myndigheter.
8) Arbeta i samhällen där Naturvårdsverkets representanter och andra naturvårdstjänstemän har positiv och konstruktivt inställning till att kommunicera
med medborgarna.
9) Bredda processen i både tid och rum.
10) Välj områden där det naturliga vargbeteendet påverkar befintlig markanvändning i så liten utsträckning som möjligt.

Hur har detta då skötts i frågan om ett område som eventuellt kan komma i fråga för vargutplantering i närheten av mina jaktmarker.

Vi kan börja med punkt 1, att påbörja processen INNAN beslutet är fattat. Jag har tidigare beskrivit hur detta inte skett när länsstyrelsen i Västra Götaland utsett Svenljunga som lämplig plats för utsläppning av varg. Jag sköt då in mig på demokratifrågan.

Punkt 2 vet jag inget om, har ingen aning om några "nyckelpersoner" kontaktats. Antagligen inte med tanke på hur kritiska lokalpolitikerna är.

Punkt 3, respekt. Frågan är vilket mått av respekt man har uppvisat om man får ett möte att bli hätskt och kräva polisbevakning på nästa möte....

Punkt 4, av de artiklar jag läst så kan jag inte läsa in att man erbjudit något stöd.

Punkt 5, samspelet mellan myndighet och lokalsamhälle. Frågan är hur bra det är, se punkt 8.

Punkt 6, detta vet jag inte något om, men jag kan inte läsa in något om det i de artiklar jag läst.

Punkt 7, länsstyrelsens rovobs skulle kunna vara ett bra verktyg för detta. Men uppdateringarna måste gå snabbt i så fall.

Angående punkt 8, i "mitt" område har det gått så långt att vissa av länsstyrelsens representanter själva inte står för politiken. De öppet kritiserar den! Sedan kan det nämnas att såväl naturvårdsverket som miljödepartementet ombetts närvara på mötet men avböjt. Så mycket var det med den konstruktiva inställningen till att kommunicera med medborgarna! Detta är så frapperande och spär på uppfattningen att man körs över av politruker från Stockholm att jag lånar ett citat från BT:

Länsstyrelsens utsända fanns alltså på plats. Men en fråga som återkom var – "varför finns inte någon från Naturvårdsverket eller någon politiker här?".

– Vi har pratat med Naturvårdsverket och Miljödepartementet ett flertal gånger, men de har avböjt att delta, konstaterade Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig hos länsstyrelsen.

Punkt 9, bredda processen i tid och rum. Skojar de? Det här var ju så framhastat att länsstyrelsen och naturvårdsverket måste fått mjölksyra!

Punkt 10, inte störa normal markanvändning. Ergo, undvik områden med många djurhållare och en hög andel aktiva jägare per kvadratkilometer kanske....

Vi kan med andra ord konstatera att:

1. någon vargflytt till Svensljungatrakten inte är förankrad
2. att medborgarna inte haft någon medbestämmanderätt i frågan om området är lämpligt

Att flyttade vargar i princip aldrig stannar på den plats dit de flyttats, vilket framfördes av viltskadecenters representant, är dock inget försvar när man gjort allt annat o-bra.