Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 26 mars 2015

Drönare och jakt

Drönare började man höra talas om i samband med krigen kring persiska viken. Allt beskrevs i termer av krigföring med kirurgis precision. Verkligheten var ju lite annorlunda, det sipprade ut bilder och information som visade omfattande civila skador.

Jag stötte personligen på drönare för första gången när jag jobbade på skogsstyrelsen. Det var strax efter stormen Gudrun och jag var anställd som expert och skadeinventerare inom mitt kunskapsområde. För att få bättre koll på de lokala skadorna anvädes hemmabygda ultralätta radiostyrda flygplan utrustade med kamera och bildöverföring. Tekniken var komplicerad och användarovänlig. Sedan dess har mycket hänt. Nu kan man köpa kamerautrustade radiostyrda farkoster för runt 1000 kr på Teknikmagasinet. De flesta är rätt begränsade i sitt användningsområde, de kräver nämligen väldigt låga vindstyrkor, i princip inomhusmiljö. I de flesta fall är det vindlöst som gäller. Och då inser ju vem som helst hur sällan de går att använda i praktiken.

Men det finns andra som kostar mer och är driftsäkrare, som klarar lite väder. Som tveklöst går att använda för att lokalisera vilt, följa ståndskallet på älg eller se var vildsvinen gjort störst skador i säden. Men det kräver tillstånd. Det är nämligen en aktivitet som ses som kameraövervakning.

Kameraövervakningslagen, det är den som reglerar användningen. Den är kopplad till sekretess och det är inte tillåtet att sprida filmsekvenser tagna med drönare hur som helst. En tjänsteman på Datainspektionen säger:
– All kameraövervakning innebär en risk för den personliga integriteten och alla som kameraövervakar har en tystnadsplikt gentemot det material man inhämtar genom kameraövervakning. Det innebär att kameraövervakningsmaterial inte ska spridas ut på internet och kunna ses av vem som helst
På direkt fråga på Datainspektionens sida lyder frågan och svaret såhär:

Fråga:

Krävs det tillstånd från länsstyrelsen för att få filma med en drönare?

Svar:

Om kameran i drönaren är riktad mot en plats dit allmänheten har tillträde krävs det tillstånd för att filma eller fotografera med kameran. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen hos länsstyrelsen i det län där övervakningen ska ske. Om kameraövervakningen ska ske i flera län med en övervakningskamera som är uppsatt i en drönare ska ansökan om tillstånd göras hos länsstyrelsen i det län där övervakningen huvudsakligen ska ske. Om det inte går att avgöra i vilket län övervakningen huvudsakligen ska ske, görs ansökan hos länsstyrelsen i något av länen.
Observera att frågan huruvida kameror i drönare omfattas av kameraövervakningslagen eller inte kommer att prövas av Förvaltningsrätten i Malmö (mål nr 1323-15). Här anges Datainspektionens uppfattning i frågan.
Detta är som sagt myndighetens tolkning. Om den delas av domstol kommer som framgår av svaret att prövas rättsligt. Mitt intryck är dock att myndigheten oftast får rätt i denna typ av tvister, dock inte alltid. Det kan med andra ord finnas anledning att återkomma till detta med drönare och jakt. Fram tills dess är det lika bra att söka tillstånd, och kanske visa det samhälleliga behovet i samband med ansökan. Ett samhälleligt behov kan vara skyddsjakt på vildsvin.

1 kommentar:

  1. Jag har tänkt tanken innan. Där vi bor är det många små åkrar, svårt att då överblick och omöjligt att vaka effektivt mot gris. Det hade varit smidigt med en drönare som flög en runda programmerad för att sedan kolla av filmen eller se direkt. Kanske tom. använda drönare för att skrämma grisen?

    SvaraRadera