Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 7 januari 2019

Älgjakt med närkontakt

Igår jagade vi älgkalv. Inom vårt ÄSO läggs alla kvarvarande djur (kalvar) på licenserna ut på avlysningsjakt till sista februari. Detta för att gynna de som har älghundar samt för att uppfylla avskjutningsplanen. Så igår gick vi ut, totalt 8 jägare. Olof gick med rutinerade Clara (gråhund, 10 år).

Det tog inte mer än halvannan timme för Clara att hitta djur. Dessa ställde hon flera gånger och vid ett par tillfällen försökte Olof smyga på med resultatet att de stöttes. De rörde sig aldrig så långt och var nära flera skyttar. Vi visste att det rörde sig om mer än ett djur, förhoppningen var att det var ko med kalv.

"Leif svara inte men pass opp"

Hördes över radion efter 4 timmars jakt. Jag gjorde mig redo och efter en stund hördes hundskall närma sig. En ko dök upp. Jag var redo, spanade. Sedan kom en tjur, 8-10 taggar. Till min stora förvåning konstaterade jag att hornen satt kvar. En effekt av en märklig sommar kanske?

Några minuter senare kom hunden. Gångstånd på en älgko tyckte jag först. Men sedan skymtade jag för ett ögonblick en liten röd kalv. Ungefär så som de i vanliga fall ser ut i månadsskiftet juli/augusti men aningen högre över ryggen. Jag skymtade den en gång till men fick aldrig möjlighet till ett rent skott innan gångståndet avlägsnade sig.

Hunn skälde på ekipaget i ytterligare 2 timmar innna hon kunde kallas av och vi bröt jakten i laglig tid. Lokalt har vi gott om älg i vårt ÄSO men man behöver inte röra sig mer än 1 mil västerut så ser det helt annorlunda ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar