Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 18 maj 2017

Varför skall man vara med i ett förbund?


Nu mot slutet av våren när jaktåret närmar sig sitt slut börjar folk få sina inbetalningskort till Svenska Jägareförbundet respektive Jägarnas Riksförbund. I tråd efter tråd på FB frågar folk om:
1/ viket förbund man skall vara med i.
2/ varför man skall vara med i ett förbund över huvud taget.
_____________________
Vi kan börja med fråga 1. Det skiljer en del mellan de båda förbunden, men båda förbunden jobbar för att behålla och förbättra den jakt vi har. Vad "förbättra" innebär skiljer sig lite mellan dem. Jägarnas riksförbund vill tex överlåta en större del av de jaktliga besluten kring avskjutning till de enskilda jägarna och jakträttsinnehavarna oavsett markens storlek medan Jägareförbundet vill se gemensam förvaltning över större områden. I ett långsiktigt perspektiv så är tveklöst Jägareförbundets modell hållbarare och kommer att ge en högre totalavkastning, men den kräver att man klarar av att samarbeta om man inte kan det så kommer man ofrånkomligen känna sig överkörd eller hamna i konflikt. Jägarnas Riksförbund är mer individuellt inriktade, med de risker och möjligheter det innebär.

Jaktradion har gjort en mycket bra podcast om de båda förbunden. Den som funderar på vilket förbund som skulle passa just honom eller henne bör lyssna på Jaktradion podcast #65 som du hittar HÄR.

Varg.
De olika förbunden har lite olika strategi vad gäller varg. En nollvision mot varg har blivit lite ett signum för Jägarnas Riksförbund inte minst när det gäller att ragga medlemmar, samtidigt är de ledande individerna inte dummare än att de inser att det är en utopi och att man av politiskpraktiska skäl måste acceptera en viss vargstam. Denna kollission mellan praktisk verklighet och utopiskt tänkande blev extra synlig för ett par år sedan när vargkommitten bildades som en plattform för olika intressen att mötas, kommittearbetet utmynnade i betänkandet Åtgärder för samexistens mellan varg och människa. Att Jägarnas Riksförbund via ordföranden Solveig Larsson deltog i och tog fram ett betänkande som legitimerar varg ledde till att splittringar inom Jägarnas Riksförbund och att en utbrytargrupp bildade ett tredje förbund som kallas Rädda jakten. Jägarnas Riksförbund har en nollvision vad gäller varg men Rädda jakten vill ha ännu färre.... Svenska Jägareförbundet har en mer pragmatisk inställning till varg. Man inser att genom det svenska medlemsskapet i EU och med allt vad det innebär så är det inte realistiskt att arbeta för utrotandet av vargen i sverige. Det är tvärt om kontraproduktivt och stänger allt för många viktiga förhandlingsdörrar. Jägareförbundet arbetar därför istället för en liten men frisk vargstam, det är en politiskt fungerande kompromiss. Vargfrågan kan alltså sammanfattas såhär:

  • Om du är emot varg och inte vill ha något inflytande över svensk vargförvaltning så skall du välja Jägarnas Riksförbund.
  • Om du vill ha en begränsad vargstam genom visst inflytande över den svenska vargförvaltningen skall du välja Svenska Jägareförbundet.
  • Om du är emot varg och ser en reglerad vargstam som det minst dåliga alternativet till en okontrollerad tillväxt i vargstammen så skall du välja Svenska Jägareförbundet.
Sedan kostar medlemsskapet i Svenska Jägareförbundet någon hundring mer än medlemsskapet i Jägarnas Riksförbund. För det får man bland annat en starkare lobbyorganisation, inte minst med egna lobbyister nere i Bryssel vilket är EXTREMT viktigt. Jägarnas Riksförbund betalar bara lite av FACEs lobbyist, vilket även Jägareförbundet gör. 

Vapen.
Svenska Jägareförbundet har haft en väldigt konservativ syn på vapen. Detta har ändrats och en mer liberal policy har annammats, problemet med effekterna av den gamla policyn är dock som ett rött skynke för många av de lite mer vapenintresserade jägarna. Om man kan bortse från vad som tidigare varit så är Jägareförbundets vapenpolicy, och den avslutade rådgivningen till Polisen, inget problem. Jägarnas Riksförbund har uttryckt en liberalare syn på vapen än Jägareförbundet, åter anser de att det faller tillbaka på individens tycke och smak.
________________________

Nu kan vi gå över till fråga 2. Varför skall man vara med i ett förbund över huvud taget?

Frågan är lätt att besvara: för att få jaga i framtiden med!

Jakt är politik. Vi styrs av politiska beslut som styr jaktens lagar och regler. Det innebär att som jägare med framförhållning så kan man antingen bevaka politiken själv och göra vad man kan för att påverka eller så köper man den tjänsten av något av förbunden. Av olika skäl har Jägareförbundet bättre löpande kontakter med den styrande politiken än Jägarnas Riksförbund, det beror dels på en mer pragmatisk inställning i några viktiga frågor och dels på att Jägareförbundet i högre grad än Jägarnas Riksförbund hämtar sina argument ur aktuell forskning. 

Jaktens politik regleras dels på regional nivå via länsstyrelserna och dels på nationell nivå via ansvarsmyndigheterna vilka i sin tur styrs via lagar och regler samt politiska regleringsbrev. Så långt är det relativt lätt att hålla koll som individ. Det krävs inte jättemycket arbete för att följa de olika jaktrelevanta utredningar som är igång och lämna remissvar på dem (jag har gjort det ett par 3 eller 4 gånger). Det riktiga problemet, den nivå som är toksvår att hantera som enskild privatperson är den överstatliga nivån med avtal och lagar som den svenska lagstiftningen måste anpassas till och följa. Jag tänker då primärt på EU. Ingen privatperson klarar att följa mer än någon enskild fråga när den hamnar i EUs fokus. Där är förbunden extremt viktiga. Särskilt Svenska Jägareförbundet har insett detta och satsar på allvar för att påverka i Bryssel. Hade Jägarnas Riksförbund tänkt lite mer på jägarkollektivet än på individuella rättigheter så hade man höjt medlemsavgiften med 50-100 kr och hyrt in en egen lobbyist i Bryssel. Det hade kunnat göra skillnad, för det är exakt så jaktens motståndare gör och det är därför EU granskar den svenska vargjakten så hårt. 

Slutord:
Vill man jaga i framtiden skall man utan tvekan vara med i ett förbund. Alternativt så måste man engagera sig personligt eller i annan gruppering för att täcka in de relevanta frågor som dyker upp på den politiska agendan.

Vilket förbund man väljer är upp till en själv. Det finns för och nackdelar med båda förbunden. Men ett perspektiv att ta i beaktande är vilka aktiviteter respektive förbund genomför och bedriver i det område man befinner sig. Om man har en aktiv krets (Jägareförbundet) eller distriktsavdelning (Jägarnas Riksförund) så är mitt råd att välja det förbundet och att börja utnyttja dessa kurser och sammankomster. Att engagera sig lokalt är också något man kan göra, det är ett sätt att arbeta för jakten och jaktens framtid.

2 kommentarer:

  1. Hej, jag är nyfiken om det finns några belägg på att jägareförbundets modell att förespråka licensjakt på älg och kron är mer hållbar. Jag hör det ofta och tycker att det kanske är så rent logiskt, men finns det några bevis? Ex dovhjort vildsvin rå förvaltas ju utan licensjakt och jag vet inte om denna jakt är mindre hållbar än den på kron och älg. Finns det något magiskt med dessa djur? är det storleken? Vore intressant att höra. Själv tror jag att fri avskjutning på åtminstone kron inte hade haft någon som helst påverkan på stammen alternativt att den hade växt ännu mer. Älg vet jag inte men jag lutar åt att fri kalvjakt inte hade varit något som helst problem heller, minst. Sedan behöver vi få ner älgstammen om vi vill ha någon tall och ädellöv kvar i framtiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet faktiskt inte hur det skulle påverka kron och älg. Däremot är det bara att konstatera att helt fri avskjutning, i stil med Gustaf III:s revidering av jaktreglerna, förde klövviltet till utrotningens brant.

      vad gäller älgstammens storlek så har ju skadebilden minst lika mycket med hur man sköter sin skog. Den nuvarande synen att man ganska tidigt skall röja bort klövviltets foder (lövsly) och ha monokultur tvingar älgarna att koncentrara sig på de små ytor där det odlas tall vilket ger stora betesskador. Jag är tämligen säker på att om man mer systematiskt utnyttjade vägrener, kraftledningsgator med flera icke brukbara ytor för att gynna älgens vinterfoder så skulle man minska skadorna i planteringarna.

      Radera