Det skall löna sig att rapportera rovdjursobservationer!

Under många år var jägarna i det inre av södra västergötland (svenljunga, tranemo, ulricehamn) flitiga på att inventera och rapportera lodjur. Mängder av lodjur konstaterades. Jägarna tackades men någon jakt blev det aldrig. Det övergripande förvaltnignsmålet från Naturvårdsverkets sida var att lodjuren skulle få vandra ner i det inre av halland och västra smålande via södra västergötlands djupa skogar. Och det må säga ha lyckats. Samtidigt har myndigheterna bränt sitt förtroende hos jägarkåren vilket gjort att mycket få av de loobservationer jag som jägar hör talas om når vidare till länsstyrelsens spårare och kan kvalitetssäkras.

Föregående vinter var länsstyrelsen i västra götaland tydliga med att de eftersträvade lodjursjakt, men att de behövde hållbara underlag att basera besluten på. De "brända" områdena i västergötlands sydöstra hörn fortsatte till stor del sin tystnad. På sitt sätt förståeligt, för varför skulle man lita på myndigheten denna gång? Man har ju blivit lurad så många gånger tidigare!

Nu visade det sig att det inte var något lurt. Länsstyrelsen lyckades ta beslut om lodjursjakt. Inte konstigt då lodjursstammen är bland de tätaste i Sverige (ännu så länge, det finns ju trots allt rådjur kvar). Detta är området för licensjakten i västra götaland:

Med största sannolikhet hade det kunnat innefatta även Svenljunga och Tranemo om man rapporterat in alla observationer, det finns trots allt fysiska spår i form av lodödade får som talar sitt otvetydiga språk:

Med detta vill jag ha sagt att jag i dagsläget uppfattar länsstyrelsen i västra götaland som intresserade av adaptiv förvaltning av våra rovdjur. De är idag angelägna om att ha en god relation till jägarna samtidigt som Naturvårdsverket håller dem i tämligen strama tyglar vilket ställer stora krav på tjänstemännens bevisföring och argumentation. Kort sagt, vill vi jaga lo i västsverige så är det bästa sättet att förse länsstyrelsen med alla uppslag man över huvud taget får! För just nu har vi en länsstyrelse som tar sitt uppdrag på allvar, vilket man inte kan säga om alla andra länsstyrelsers tolkning av sitt uppdrag och gällande regelverk.