Loppisfynd

Vi svängde förbi en loppis nu på morgonen. Hittade en inbunden årgång av Svensk Jakt (1942) i halvfranskt band. Blir kul att läsa och placera i jaktbiblioteket. 

1942, mitt under brinnande krig. Tror ni att det märks på texterna?

Historiens vingslag - Vapen från Huskvarna och ammunition från Widforss i forskningsresandes tjänst

Härom dagen var vi på Andrémuseet / Gränna museum. Kikade på utställningen om ingenjr Andrés luftfärd till döds på de nordlia isvidderna. Framför allt ville vi se de nygamla bilerna som återupptäcktes i arkivet förra året.

I utställnignen fanns även en del jaktrelaterat. Bladn annat ett par gevär som Huskvarna vapenfabrik sponsrade expeditionen med. Ammunition och annat köptes på Widforss i Stockholm. Kul att affären finns kvar såhär mer än 100 år senare. 

Vackraste hägnaden

När familjen åkte på utflykt idag passade jag på att ta en bild på den vackraste typen av hägnad. En klassisk trägärdesgård i ett betat kulturlandskap. Hur kommer denna betesmark, detta värdefulla kulturlandskap, att se ut om det etableras ett vargrevir där? Vilka kulturhistoriska värden får gevika när stängslet inte duger mot vargen? Vilka biologiska värden försvinner när brukarna inte längre orkar leva med risken att deras djur dödas eller skadas?

Vi är inte där ännu. Detta landskap är fortfarande hävdat och hägnaderna ses över ofta. Men hur länge till?

Blir pilbågsjakt tillåten nu?

De senaste dagarna har en artikel om pilbågsjakt orsakat rätt ordentlig diskussion i jaktgrupper på Faceboo. Jag har inte följt diskussionen utan konstaterat att den finns där och fortfarande är aktiv efter två dagar vilket är rätt länge för en enskild facebookdiskussion. Artikeln som orsakade diskussionen är en text om pilbågsjaktens legala status i Sverige och att den kan komma att legaliseras nästa år. Det är GP som skrivit om bågjakt som en slags uppföljning till nyheten med det skadeskjutna rådjuret utanför Göteborg. Pilbågsartikeln är intressant, den visar på stora åsiktsskillnader mellan olika intressenter. Bågskytteförbundet är tydligen emot jakt med pilbåge:

Svenska Bågskytteförbundet är motståndare till att pilbågar ska få användas till jakt.
Ser ni några risker med det ökade pilbågsintresset?– Nej, så vitt jag vet har det skjutits två djur under mina 35 år i förbundet. Dels en älg i Göteborg för tjugo år sedan, dels detta rådjuret. Vi är väldigt tydliga med att påpeka att vi är motståndare till jakt med pil och båge. De som använder bågar och okynnesskjuter gör det ofta med bågar och pilar som kommer från inbrott i klubbhusen. De seriösa bågskyttarna skulle inte gå och skjuta ett djur, säger Bo Palm, ordförande i Svenska Bågskytteförbundet.
– Det är ett osäkert sätt att ta död på ett djur, skytten måste vara väldigt nära djuret för att få en säker träff. Och även om du får en säker träff är det inte helt säkert att djuret avlider, säger Bo Palm.

Att det bara rör sig om två djur som tjuvjagats med pilbåge under de senaste 35 åren är inte riktigt sant. Jag har  själv lyft fram ett exempel på där vildsvin jagats med pilbåge i Halland. För ett par år sedan skjöts flera nöt med pilbåge på olika håll i södra sverige. Även skaddeskjutna tamkreatur hittades den sommaren. Fenomenet är detsamma som andra typer av tjuvjakt, det är bara jaktmedlen som skiljer sig åt. Just nu ligger bollen hos Naturvårdsverket:

Just nu pågår en utredning hos Naturvårdsverket om pilbågsjakt ska bli tillåtet även här. I utredningen har man bland annat bedrivit en testverksamhet i vilthägn för att kunna följa effekterna av piljakt.
Christer Pettersson jobbar med jakt- och vapenlagstiftning på Naturvårdsverket.
– Vid testverksamheten uppfyllde pilbågen kraven vid jakt på rådjur och hjort. Det var inte fler skadeskjutningar än vid jakt med gevär, säger han.
Enligt Christer Pettersson finns ett stort intresse för att jaga med båge, de senaste åren har det sålts drygt 10 000 jaktbågar.
– Det finns alltså många presumtiva bågjägare. Testerna har visat att pilbågen är ett tillräckligt medel för att jaga vissa viltarter i vissa situationer. Dessa arter är sådana som behöver beskattas. Men jag tycker att det är väldigt viktigt att inte föregripa beslutet, säger han.

Att frågan åter är aktuell tror jag har att göra med väl utformad lobbying samt att Jägareförbundet svängt och nu ser positivt på bågjakt. Kritiken är dock hård från vissa håll, men mycket av kritiken baseras på missuppfattningar (medvetna eller omedvetna). Personligen ser jag inga problem med jakt med pilbåge så länge folk håller på etiken. Det är inte konstigare än att vi får använda enhandsvapen eller hagelgevär i vissa jaktliga situationer men inte andra.

Nu återstår att se om det blir något beslut om att tillåta jakt med pilbåge denna gång. Samma nyhet basunerades nämligen ut den 20 januari 2009, då skulle jakt med pilbåge bli tillåtet redan samma höst....

NVV skall utreda utökade skyddsjaktmöjligheter på varg

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda utökade möjligheter till skyddsjakt på varg. Uppdraget i korthet:

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att i enlighet med vad som anges nedan under rubriken Närmare om uppdraget utreda om, och i så fall hur, kriterier för, och utformning av, skyddsjakt efter varg kan tillämpas eller utvecklas för att bättre bidra till vargpolitikens övergripande syfte. Naturvårdsverket ska även beskriva hur skyddsjakt organiseras och se över länsstyrelsernas hantering av dessa ärenden. Naturvårdsverket ska föreslå de författningsändringar som behövs och lämna en konsekvensutredning av förslagen.

Dagens skyddsjaktsituation beskrivs såhär:

I 23 a-e §§ jaktförordningen finns föreskrifter som genomför undantagen från skyddskraven i art- och habitatdirektivet. Enligt jaktförordningen får skyddsjakt efter varg endast bedrivas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Dessutom måste skyddsjakten vara motiverad av något av de skäl som anges i bestämmelsen, t.ex. för att förhindra allvarlig skada på boskap eller annan egendom (23 a §). Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan den som riskerar att drabbas ansöka om skyddsjakt hos Naturvårdsverket eller, om rätten att besluta om skyddsjakt har delegerats, hos länsstyrelsen, (23 b §). Naturvårdsverket, eller efter delegation länsstyrelsen, kan också på eget initiativ besluta om sådan skyddsjakt efter varg. Skyddsjakt på enskilds initiativ utan föregående ansökan till länsstyrelsen eller Naturvårdsverket är också möjlig om rovdjur angriper eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestå- ende (28 §). Den som dödar ett djur i ett sådant fall av skyddsjakt ska snarast anmäla händelsen tiU länsstyrelsen (28 d §)

En liten nyansskillnad mot tidigare blir att risk för skada lyfts upp som skäl:

Det är viktigt att notera för detta uppdrag att om det finns en stor sannolikhet för att allvarHg skada kommer att uppstå, får beslut om skyddsjakt efter varg fattas även om nägon skada inte har inträffat (23 b §). Så- dana beslut om skyddsjakt är inte uttryckligen begränsade till en enskild individ. Detta skulle kunna lämna utrymme för att låta beslut om skyddsjakt omfatta flera individer inom ett vargrevir som orsakar problem. 

Vidare om själva uppdraget:

Naturvårdsverket ska undersöka hur skyddsjakten i Sverige kan utvecklas för att möta de behov som i dag finns givet den ökade vargtätheten i vissa områden där detta kan skapa problem för viss djurhållning och där det inte finns någon annan lämplig lösning. I uppdraget ingår att beskriva om hög vargtäthet i visst område innebär en ökad risk för allvarHg skada på tamdjur och i så fall föreslå hur det ska hanteras. I uppdraget ingår dessutom att beskriva om och i så fall i vilken utsträckning skyddsjakt kan användas för jakt efter andra individer i en flock än den individ som orsakat skada. Även möjligheten att, som ett komplement till nuvarande reglering i 28 § jaktförordningen om skyddsjakt på enskilds initiativ, tilllåta skyddsjakt inom ett förutbestämt avstånd från hotade tamdjur ska undersökas. I uppdraget ingår också att beskriva hur nuvarande skyddsjakt efter varg fungerar jämfört med erfarenheter av jakt efter varg i Finland. 

Samordningen mellan olika län skall undersökas. Nu skall inte NVV få helt eget ansvar för utredningen, nej såhär anger Regeringen att uppdraget skall utföras:

Naturvårdsverket ska beakta relevant arbete som har gjorts på området. Uppdraget ska genomföras i dialog med Viltskadecenter på Sveriges lantbruksuniversitet samt med länsstyrelserna. Arbetet ska bedrivas i en öppen process gentemot berörda intresseorganisationer. Naturvårdsverket ska vid framtagandet av förslagen utforma dessa så att de är förenliga med EU-rätten. Författningsförslag ska åtföljas av en konsekvensanalys i enlighet med vad som anges i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regeigivning. Naturvårdsverket ska även lämna en konsekvensbeskrivning av de förslag som presenteras som avser alla berörda aktörer. 

Det känns som ett stort uppdrag. Om inte personer med mycket god förkunskap och gor förmåga att sammanfatta stora mängder forskningsrapporter samt myndighetsrapporter sätts in på uppdraget.

Jag tror personligen att detta är ett sätt att söka en väg kring EUs kritik av licensjakten. Genom att kraftigt öka möjligeterna till skyddsjakt försöker man dels hålla ner vargstammen något och dels tillgodose lite av den kritik och oro som finns på landsbygden. En stor skillnad mot licensjakt är givetvis att akut skyddsjakt på eget initiativ (§28) inte gör någon urskiljning på genetiskt värdefulla djur och övriga.

Naturvårdsverket har till 30 september på sig att utreda det hela vilket jag misstänker är väldigt tight med tanke på att det skall förankras / ske i en öppen process. Datumet är satt på ett sådant sätt att jag misstänker att resultatet kan bli en lösning som ersätter licensjakten. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt. Förslaget ligger närmare flera bevarandeorganisationer syn på hur vargstammen bör förvaltas, inte de mer rabiata organisationerna som överklagar all skyddsjakt utan de större som faktiskt säger att de ställer sig bakom skyddsjakt. Jag tycker dock att översynen av skyddsjaktförfarandet är bra, den svåra nöten att knäcka är nog att få till en modell som är förenlig med EU-rätten. Det har ju tidigare visat sig att NVV inte direkt är några stjärnor på att förhålla sig till den på ett hållbart sätt i sina skrivelser.

Brandade produkter - vår tids konserverade gröt?

Det poppar upp och försvinner en mängd nätbaserade jaktbutiker hela tiden. En del av dem säljer brandade kinatillverkade produkter. Ett tag var det vanligt med brandade kikarsikten men i och med att Leopold började med sin Redfield-serie och att Vortex billigare serier börjat hitta återförsäljare i Sverige så har det tunnats ut i leden med brandade kinesiska kikarsikten. Kvar på marknaden finns i stort sett bara OXO med sina kikarsikten med nordamerikanskt klingande namn som Bison, Yellowstone, Montana och Kansas.

Det finns dock en mängd andra produkter som är lätta och billiga att ta in i brandad form och sälja med god förtjänst. En stor aktör vad gäller detta är Biltema. Men Biltema skiljer ut sig från många andra aktörer i och med att Biltema inte påstår att deras produkter är resultat av egen produktutveckling. Biltema hävdar bara att de säljer billiga jakprylar. Förpliktande ord som "bra" eller "hög kvalitet" undviks i princip helt, istället används ord som "de rätta funktionerna" eller "populär. En produkt som Biltema säljer är en prisvärd jaktradio, ProTracker kallar de den. För 899 kr får man en lätt använd radio som är förprogrammerad på 155 bandets olika jaktkanaler och lite till. Om man tycker att 899 kr är billigt eller ej när man från Kina kan importera samma radio själv för ungefär 70 usd (ca 600 kr i dagens växelkurs) kan man fundera över. Biltema gör alltså ett ganska kraftigt påslag, som konsument blir Biltemaradion 50% dyrare i sverige än direkt från Kina. Fördelen med Biltemas brandade radio är just att den är förprogramerad samt att det är lätt att hävda svensk konsumentköpslag om något skulle strula. Jag är därför benägen att hävda att Biltemas radio är den mest prisvärda brandade radion på marknaden just nu. För det är nämligen så det är, Hylte lantmäns "Genzo" eller Jaktkits "Rudolf" är inga produkter de själva tagit fram. Det är brandade befintliga produkter som de har importerat. Skall man ha något annat får man gå till de "riktiga" radiomärkena, Zodiak, Icom, Lafayette etc. Att jag valt att lyfta fram just Biltemaradion beror på att det är den enda jag identifierat ursprunget till, just genom att det står PX-578 när man slår på den. Det är förkortningen för Puxing modell 578.

En jaktbutik som sticker ut genom aggressiv marknadsföring och arrogant attityd i diskussioner kring deras produkter är Jaktkit. De har tidigare sålt brandade kinakopior på Fällknivens F1, i de senaste batcharna har de gjort små förändringar vilket gör att det inte är samma uppenbara designkopior längre. Antagligen skulle de klara en designstäldsgranskning för sin Knv2 och Knv3 men knappast för knv1 som inte längre säljs. Notera att Jaktkit successivt raderar information om Knv1. Nu var det inte jaktkits knivar jag skulle ta upp utan brandade varor som importeras och säljs med förtjänst. En sådan vara är deras kikare Raptor 8x30. Kikaren säljs för 1399 kr men sägs ha ett ordinariepris på 1695 kr. Samma kikare kostade 125 usd (ungefär 1060 kr) ink frakt i kina när den fanns till salu där. Prismarginalen är då antingen 35% eller 65% jämfört med vad man som konsument kan få den för på annat håll. Och då är den bra importerad, inte ens brandad bara namngiven "Raptor", som för övrigt är en serie extremt prisvärda kikare från Vortex (vars garantier är oslagbara).

Detta var ett par exempel på att den svenska jaktmarknaden översvämas med brandade kinesiska varor som i bästa fall säljs som just import och i värsta fall påstås vara egen design/utveckling. Jag har kontakt med en person som är duktig på lampor. Med lite tur kommer han att skriva en gästbloggpost som handlar om alla de brandade vapenlampor som översvämmar den svenska marknaden just nu. Egentligen skulle jag vilja se ett brett test av vapenlampor där ett testinstitut anlitas för att kontrollera i vilken utsträckning lumenangivelsen stämmer.... Jag tror att det i många fll fuskas riktigt ordentligt med lumenangivelsen. Särskilt på brandade produkter från mindre postorderföretag....

Förbud mot Tikka T3? För militärliknande!

För några månader sedan avslogs en licensansökan på ett vapen av typen AI AX 338LM. I dommen stod:

Svenska Jägareförbundet, polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen är ense om att dessa egenskaper inte är jaktligt motiverade samt att de får anses militärliknande eller primärt endast motiveras av rent militära behov.

Detta är intressant. Jägareförbundets policy anger att tillståndsgivningen skall vara mycket restriktiv för militära och militärliknande vapen. Håll denna formulering i minnet, militära och militärliknande. Jag har tidigare kritiserat förbundet för just det subjektiva i formuleringen militärliknande, känner nu att jag behöver peka på konsekvensen av termen militära.

Tikka T3 är ett populärt vapen bland svenska jägare. Det är erkänt välskjutande och ligger nytt i mellanprisregistret, dvs lite drygt 10.000 kr. Det finns i en mångd varianter och kalibrar så för jägaren är det lätt att hitta det som passar den egna jakten bäst. Det skulle inte förvåna mig om T3 är det vapen som säljer bäst bland nya vapen. Nu kommer vi då till det intressanta. Tikka T3 är ett militärt vapen.

Va? tänker du kanske då. Och det med rätta. T3 är framtaget som jaktgevär. Men såhär är det. Om man väljer att hävda att Benelli MR1 är ett militärt vapen eftersom man kan tolka MR1 som "military rifle 1" trots att det inte finns en konventionell armé i hela världen som använder Benelli MR1 så som Jägareförbundet gör så måste man i konsekvensens namn klassa ett vapen som Tikka T3 som militärt om det används av militära styrkor någon stans i världen.

Frågan är då, använder någon militär styrka Tikka T3?

Svaret på den frågan är ett ljungande JA!

Kanadensiska rangers är en del av de kanadensiska beväpnade styrkorna, militärmakten med andra ord. Från officiellt kanadensiskt håll beskrivs dem såhär:

The Canadian Rangers are a sub-component of the Canadian Armed Forces (CAF) Reserve.

They provide patrols and detachments for national-security and public-safety missions in sparsely settled northern, coastal and isolated areas of Canada that can not conveniently or economically be covered by other parts of the CAF.

Uppgifter:

The Canadian Rangers are the military’s eyes and ears in the sparsely settled northern, coastal and isolated areas of Canada. Appropriately, their motto is Vigilans, meaning “The Watchers.”

Kanadensiska Rangers kanske skall jämföras med någon variant av hemvärnet. Det spelar dock mindre roll, Det intressanta är att de kan klassas som militära och är en officiell gren av den Kanadensiska militären.

Hittills har dessa soldater varit beväpnade med gamla Lee Enfieldgevär, en av de sista konventionella styrka som varit utrustade med dessa klassiska bössor från andra världskriget. Nu har dock en provsändning om 125 Tikka T3 sänts över för slutlig test. Klaras dessa så kommer ungefär 6500 vapen att köpas in. Dessa kommer dock inte att tillverkas i Finland utan licenstillverkas av Colt i Canada.

Detta är intressant tycker jag. Det visar att det är svårt att göra skillnad på militära, militärliknande och civila vapen. Den Tikka T3 som nu kommer att användas militärt är inte det minsta militärliknande utifrån Jägareförbundets luddiga definition men är likväl tveklöst ett militärt vapen som uppfyller militära behov och bör som en konsekvens av detta bör Tikka T3 inte tillåtas på civila jaktvapenlicenser i Sverige.

Nu förväntar jag mig som en konsekvens av detta att Jägareförbundet yrkar på avslag på alla Tikka T3 licensansökningar från och med det gågna halvårsskiftet. Eller förresten, en revidering av vapenpolicyn kanske är bättre. Och vad bra. Det arbetet har ju påbörjats!
______________________________
Jägareförbundets vapenpolicy hittar ni HÄR.
Min och ordjämtens kritik av vapenpolicyn hittar ni HÄR.

Polisen utreder rådjuret som sköts med pil

De flesta jaktbrott avskrivs tämligen snabbt men där finns en handfull som ägnas möda. Nyligen dömdes en dansk medborgare till flerårigt fängelsestraff för grova jaktbrott. Det var en bra markering.

Härom månaden nåddes vi av nyheten att någon skjutit en råget i huvudet med pil. Träffen var usel så rådjuret fick traska omkring skadat ett bra tag innan det avslutades av en eftersöksjägare.

I vanliga fall hade det hela stannat där, men i och med att det rörde sig om en lång pil kunde både fingeravtryck och DNA säkras. Detta innebär tillsammans med tips att det finns tillräckliga spaningsuppslag för att fortsätta utredningen. Lägg till att brottet orsakat stort lidande och därför klassas som grovt. Geir Hogstad, samordnare djurrelaterad brottslighet på polisen säger:

– Det här är breaking news för mig. Jag vågar nog påstå att det här ska klassas som ett grovt brott. Det är möjligt att man delger misstanke om både grovt jaktbrott och om djurplågeri. Jaktbrottsdelen för att man bedrivit olaga jakt med felaktig fångstmetod, och djurplågeriet för att man har utsatt djuret för lidande.

Straffsatsen för grova jaktbrott är 6 månader till 4 år i fängelse. Utredande polis kommenterar till GP:

– Vi har tagit fingeravtryck och dna på pilen. Om fingeravtryck och dna finns i våra register vet vi inte. Vi har inte fått träff och analys ännu, säger Bernt Zarnowiecki, kommissarie på utredningsenheten i Storgöteborg.
– Vi har inte kommit närmare lösningen än. Det har kommit flera tips men vi vill gärna ha ännu fler.
Vad har tipsen rört sig om?
– Det finns beskrivna personer, vi jobbar på det. Men de är för diffust beskrivna, än så länge.
Har ni några teorier?
– Vi har massa teorier, men vi får gå på fakta. Fakta jag hoppas på att få fram via den tekniska undersökningen, säger Bernt Zarnowiecki.

Eventuellt borde vapenbrott läggas till utredningen. Det påtalas nämligen att pilen kommer från ett armbort vilket är ett licenspliktigt vapen. Jag tyckte först att pilen föreföll lite väl lång för att komma fårn ett armborst, å andra sidan när man kikar på pilens ände, se den länkade bilden fårn GP nedan, så ser jag inga "styrspår" som det brukar vara på bågpilar. 

Jag önskar polisen all lycka i sökandet efter gärningsmannen. Jag hoppas att ni finner honom snabbt!