NVV skall utreda utökade skyddsjaktmöjligheter på varg

Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda utökade möjligheter till skyddsjakt på varg. Uppdraget i korthet:

Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att i enlighet med vad som anges nedan under rubriken Närmare om uppdraget utreda om, och i så fall hur, kriterier för, och utformning av, skyddsjakt efter varg kan tillämpas eller utvecklas för att bättre bidra till vargpolitikens övergripande syfte. Naturvårdsverket ska även beskriva hur skyddsjakt organiseras och se över länsstyrelsernas hantering av dessa ärenden. Naturvårdsverket ska föreslå de författningsändringar som behövs och lämna en konsekvensutredning av förslagen.

Dagens skyddsjaktsituation beskrivs såhär:

I 23 a-e §§ jaktförordningen finns föreskrifter som genomför undantagen från skyddskraven i art- och habitatdirektivet. Enligt jaktförordningen får skyddsjakt efter varg endast bedrivas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Dessutom måste skyddsjakten vara motiverad av något av de skäl som anges i bestämmelsen, t.ex. för att förhindra allvarlig skada på boskap eller annan egendom (23 a §). Om dessa förutsättningar är uppfyllda kan den som riskerar att drabbas ansöka om skyddsjakt hos Naturvårdsverket eller, om rätten att besluta om skyddsjakt har delegerats, hos länsstyrelsen, (23 b §). Naturvårdsverket, eller efter delegation länsstyrelsen, kan också på eget initiativ besluta om sådan skyddsjakt efter varg. Skyddsjakt på enskilds initiativ utan föregående ansökan till länsstyrelsen eller Naturvårdsverket är också möjlig om rovdjur angriper eller om det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestå- ende (28 §). Den som dödar ett djur i ett sådant fall av skyddsjakt ska snarast anmäla händelsen tiU länsstyrelsen (28 d §)

En liten nyansskillnad mot tidigare blir att risk för skada lyfts upp som skäl:

Det är viktigt att notera för detta uppdrag att om det finns en stor sannolikhet för att allvarHg skada kommer att uppstå, får beslut om skyddsjakt efter varg fattas även om nägon skada inte har inträffat (23 b §). Så- dana beslut om skyddsjakt är inte uttryckligen begränsade till en enskild individ. Detta skulle kunna lämna utrymme för att låta beslut om skyddsjakt omfatta flera individer inom ett vargrevir som orsakar problem. 

Vidare om själva uppdraget:

Naturvårdsverket ska undersöka hur skyddsjakten i Sverige kan utvecklas för att möta de behov som i dag finns givet den ökade vargtätheten i vissa områden där detta kan skapa problem för viss djurhållning och där det inte finns någon annan lämplig lösning. I uppdraget ingår att beskriva om hög vargtäthet i visst område innebär en ökad risk för allvarHg skada på tamdjur och i så fall föreslå hur det ska hanteras. I uppdraget ingår dessutom att beskriva om och i så fall i vilken utsträckning skyddsjakt kan användas för jakt efter andra individer i en flock än den individ som orsakat skada. Även möjligheten att, som ett komplement till nuvarande reglering i 28 § jaktförordningen om skyddsjakt på enskilds initiativ, tilllåta skyddsjakt inom ett förutbestämt avstånd från hotade tamdjur ska undersökas. I uppdraget ingår också att beskriva hur nuvarande skyddsjakt efter varg fungerar jämfört med erfarenheter av jakt efter varg i Finland. 

Samordningen mellan olika län skall undersökas. Nu skall inte NVV få helt eget ansvar för utredningen, nej såhär anger Regeringen att uppdraget skall utföras:

Naturvårdsverket ska beakta relevant arbete som har gjorts på området. Uppdraget ska genomföras i dialog med Viltskadecenter på Sveriges lantbruksuniversitet samt med länsstyrelserna. Arbetet ska bedrivas i en öppen process gentemot berörda intresseorganisationer. Naturvårdsverket ska vid framtagandet av förslagen utforma dessa så att de är förenliga med EU-rätten. Författningsförslag ska åtföljas av en konsekvensanalys i enlighet med vad som anges i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regeigivning. Naturvårdsverket ska även lämna en konsekvensbeskrivning av de förslag som presenteras som avser alla berörda aktörer. 

Det känns som ett stort uppdrag. Om inte personer med mycket god förkunskap och gor förmåga att sammanfatta stora mängder forskningsrapporter samt myndighetsrapporter sätts in på uppdraget.

Jag tror personligen att detta är ett sätt att söka en väg kring EUs kritik av licensjakten. Genom att kraftigt öka möjligeterna till skyddsjakt försöker man dels hålla ner vargstammen något och dels tillgodose lite av den kritik och oro som finns på landsbygden. En stor skillnad mot licensjakt är givetvis att akut skyddsjakt på eget initiativ (§28) inte gör någon urskiljning på genetiskt värdefulla djur och övriga.

Naturvårdsverket har till 30 september på sig att utreda det hela vilket jag misstänker är väldigt tight med tanke på att det skall förankras / ske i en öppen process. Datumet är satt på ett sådant sätt att jag misstänker att resultatet kan bli en lösning som ersätter licensjakten. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt. Förslaget ligger närmare flera bevarandeorganisationer syn på hur vargstammen bör förvaltas, inte de mer rabiata organisationerna som överklagar all skyddsjakt utan de större som faktiskt säger att de ställer sig bakom skyddsjakt. Jag tycker dock att översynen av skyddsjaktförfarandet är bra, den svåra nöten att knäcka är nog att få till en modell som är förenlig med EU-rätten. Det har ju tidigare visat sig att NVV inte direkt är några stjärnor på att förhålla sig till den på ett hållbart sätt i sina skrivelser.