två utredningar om varg

Naturvårdsverket har nu överlämnat två utredningar som berör varg till Regeringen. Den ena om gynnsam bevarandesatus och den andra om skyddsjakt. Jag citerar Naturvårdsverkets pressmeddelande:

Minst 300 vargar behövs i Sverige för att gynnsam bevarandestatus för varg inte ska äventyras. Det framkommer i ett av de två uppdrag som rör varg som Naturvårdsverket har överlämnat till regeringen.Naturvårdsverket har överlämnat två uppdrag som handlar om varg till regeringen: att utreda vad som krävs för att vargpopulationen i Sverige ska anses ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet och uppdraget att utveckla skyddsjakten på varg för att minska skador. Båda uppdragen är underlag till regeringens och Naturvårdsverkets fortsatta arbete med vargförvaltningen.
Regeringsuppdrag om att utreda gynnsam bevarandestatus för vargNär det gäller uppdraget om att utreda vad som krävs för att vargpopulationen i Sverige ska anses ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet har två av varandra oberoende forskargrupper – en från Sverige och en från USA – gjort sårbarhetsanalyser för varg som Naturvårdsverket har sammanställt. Analyserna från de två forskargrupperna visar att det behövs minst 300 vargar i Sverige för att inte gynnsam bevarandestatus ska hotas. Det ligger nära dagens referensvärde på 270 vargar.
─ En förutsättning för en vargstam på 300 vargar är att det kommer in vargar som inte är besläktade med den svenska vargstammen som får valpar för att minska inaveln i den svenska vargstammen. Det behövs att det kommer in en ny varg minst vart femte år, berättar Maria Hörnell Willebrand, chef för enheten för Viltanalys på Naturvårdsverket.
I analysen framkommer att också valpar till vargar som inte är släkt med den skandinaviska vargstammen är viktiga för att minska inaveln. En genetiskt stark vargstam gör att det inte behövs så många vargar.
─ Naturvårdsverket följer utvecklingen i vargstammen kontinuerligt och övervakar att gynnsam bevarandestatus inte hotas. Vi gör bedömningen att vargstammen har gynnsam bevarandestatus, säger Maria Hörnell.
Uppdraget innehåller två delar. Första delen, som nu överlämnats som ett underlag till regeringen, handlar om att göra en sårbarhetsanalys och utreda gynnsam bevarandestatus för vargen. Den andra delen handlar om att analysera hur socioekonomin påverkas av en vargstam som har gynnsam bevarandestatus. Den ska lämnas till regeringen den 30 november i år.
Regeringsuppdrag om att utveckla skyddsjaktenUppdraget ska fungera som ett underlag för regeringens och Naturvårdsverkets fortsatta arbete med vargförvaltningen. Naturvårdsverket har analyserat reglerna för skyddsjakten och hur de används och dragit slutsatser om åtgärder som på ett bättre sätt än idag kan skydda tamdjur samtidigt som vargstammen i Sverige har gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv.
─ Redovisningen innehåller slutsatser om hur man kan utveckla skyddsjakten.  Ett exempel är differentierade riktlinjer för kriteriet om att förhindra allvarlig skada. Ett annat exempel är att arbeta för att det inte finns några hinder i regelverken för att använda störningsåtgärder, säger Gunilla Skotnicka Ewing, chef för Sektionen för art- och områdesskydd på Naturvårdsverket
Eftersom det förekommer hot och trakasserier i samband med skyddsjakt analyserar Naturvårdsverket också olika sätt att hantera den problematiken. Ett alternativ är att ändra i sekretessreglerna. Ett annat att överväga om organisationer ska kunna ansöka om skyddsjakt efter rovdjur. Länsstyrelserna kan också fatta fler beslut om skyddsjakt på eget initiativ.
─ Utredningen om gynnsam bevarandestatus för varg visar att valpar till invandrade vargar är viktiga för att minska inaveln. Det är viktigt att beakta även när det gäller beslut om skyddsjakt. Vi kommer att ta fram ny vägledning till länsstyrelsen på det här området, avslutar Gunilla Skotnicka.
Uppdraget omfattar enbart skyddsjakt. Licensjakten ingår inte uppdraget.
Läs mer:
gynnsam bevarandestatusskyddsjakt