Etiken vid björnjakt - det senaste dygnets jaktbubblare i media

Flera gånger det senaste året har etiken vid björnjakt bubblat upp som en nyhet i media och diskussionsämne i jägarkretsar. För någon månad sedan gällde det Sveaskogs beslut att förbjuda björnjakt på ett par marker. Igår gick länssstyrelsen västernorrland ut med ett pressmeddelande:

Antalet rapporter till länsstyrelsen om oetisk björnjakt har under de senaste åren ökat. Länsstyrelsen ser allvarligt på jakten som bedrivs på ett sätt som inte följer reglerna i gällande björnjaktsbeslut. Under hösten planeras därför informationsmöten om vilka regler som gäller vid björnjakt.

Det är egentligen tre saker man lyfter fram som problematiska:

1. Åtlar med kameror. Dessa används för att konstatera björnnärvaro och ge en möjlighet att släppa hunden på ett färskt spår på morgonen när jakten startar.
2. Användande av många hundar och byten av hundekipage under pågående jakt.
3. Användande av bilar för förflyttning under pågående jakt.

Jag förstår problemet med samtliga punkter samtidigt som jag förstår att folk gör som de gör. Björnen är svårjagad, säsongen kort och intensiv. Att då snabbt få möjlighet att släppa hunden på ett färskt spår är avgörande för jaktens utgång. Björnar kan gå långt, det gör att hundar som arbetar med björnar blir trötta och kan tappa koncentrationen vilket äventyrar såväl jakten som hundarnas säkerhet. Och bil används just därför att björnarna går långt och ganska raskt. Så för att slippa en halvmara (med bössa och teknisk utrustnign) per jaktdag är det såklart effektivare  att transportera sig med bil. 

Allt detta går tillbaka på inställningen att få omkull björnen så fort som möjligt för att därefter kunna gå vidare på nästa björn på licensen så länge det finns några kvar. Ibland får man nästan intrycket av att det är en slags tävling om vilket gäng som får omkull flest och störst björnar. 

Det må vara hur det vill med den saken. En sak är dock säker. Tack vare länsstyrelsens pressmeddelande snappade media med SVT i spetsen upp nyheten och blåste upp den. Det gör att vare sig jägarsverige vill behålla diskussionen inom sina egna led eller ej så är den nu uppe på nationell nivå.

Intressant i sammanhanget är att gå in och läsa SCAs rekommendationer till sina älgjägare. Rekommendationen handlar om ståndskall på annan SCA mark än den man har jakträtt på. Där uppmanas jägarna ändå skjuta älgen om hunden ställt den. Men först skall det andra jaktlaget kontaktas och så skall det kontrolleras att inga jägare finns i området. Såhär gör man det:

Kontrollera att ingen annan jägare befinner i det aktuella området. Det görs  lättast genom att se efter att inga bilar eller personer finns längs skogsbil­vägarna.

Hur kontrollerar man vägarna? Springer de mil det handlar om? Eller, mer troligt, tar sin bil och kör en vända? Jag kan inte se det som något annat än en indirekt rekommendation från SCA till sina jägare att använda bil vid pågående jakt.

För övrigt kan det konstateras att det gågna året har varit ett år fyllt med nyheter där såväl jakt som etik ingår. Björnjakten är en, vargjakten en annan och SCA-s bjudjakter samt direktörsförmåner en tredje. Så det var inte i något medialt tomrum som gårdagens nyhet om etiska problem vid björnjakt landade.