Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 30 januari 2015

Gästinlägg: Säkerhet och första hjälpen i naturen

Ett gästinlägg av Rasmus. Vill du läsa mer om vad Rasmus gör, tycker och tänker så rekommenderas hans blogg. Ämnet är mycket viktigt men jag får en känsla av att lite väl många jägare glömmer bort att tänka på det aktivt. 

Tänk på säkerheten, ha med första hjälpen

Jag och en kompis hade bestämt vi skulle ut i skogen och grilla lite. Sagt och gjort packade vi väskorna och åkte ut mot en sjö vi brukar fiska i. Då det precis kommit snö så kunde vi inte åka hela vägen fram utan fick stanna bilen en bit ifrån. Vi tog väskorna och började gå ner till sjön. Där nere beslutade vi oss för att vi skulle tända en brasa på den här sidan sjön istället för att gå dryga kilometern runt till andra sidan där vi brukar vara.

Så fram med yxan för att hugga lite tändved. Då så fastnar jag med yxan och får ta nytt tag för att få loss den. Samtidigt så kommer kompisen med sina fingrar och ska peka hur det är lättast att få bort yxan. Det går snabbt och så plötsligt är det ett djupt jack i hans finger. Så bara att leta efter något att linda om fingret för att bege sig hemåt för omplåstring. Varken han eller jag har något första hjälpen i väskorna utan det blir till att improvisera med lite snö och hålla tryck mot såret som blöder rätt så bra. Jag tar väskorna och så börjar vi gå mot bilen. Nu har vi turen med oss då en bekant bor nära där vi kan plåstra om fingret för vidare färd till vårdcentralen för att få fingret sytt. Efter ytterligare resa till akuten och några timmar till så är fingret sytt och vi på väg hemåt.

Vad vill jag då säga med detta? Jo olyckor kan hända så lätt. Ha första förband i väskan eller ännu bättre i byxan. Nu gick det bra med fingret denna gången. Jag som så många andra har tidigare tänkt "det händer inte mig". Jag tänker nu köpa det där första förbandet jag gått och funderat på att skaffa mig, innan jag beger mig ut i skogen igen! Hade vi varit på andra sidan sjön så skulle det varit en kilometer extra att gå för att komma till bilen. Och att gå i terrängen med ett nästan avhugget finger som blöder rätt så kraftigt hade tagit ett tag om det ens skulle gått. Kompisen var rätt medtagen efter att endast ha gått de 500 meter det var till bilen. Ett litet första hjälpen ryms i byxfickan och kostar inte många kronor. Det är en billig försäkring för att slippa stå där helt oförberedd när olyckan är framme speciellt om man ofta är ensam ute.

Rasmus


Älgflugornas Herre kommentar: bilden är min, från när jag plåstrat om mig efter att ha skurit mig illa i julas. Under plåster sitter suturtape som håller ihop jacket, ett alternativ till att sy. Rasmus kompis hade på tur i oturen. Det som hände hade, precis sm med så många olyckor, inte behövt hända. Sedan kan jag inte låta bli att nämna min bror. Han gjorde något liknande det Rasmus beskriver. Men i hans fall gick det inte lika bra. Han förlorade fingret och det trots att både han och hans hustru är läkare (om än inte kirurger).

1 kommentar:

  1. Den förberedde överlever heter det ju... Jag har med första förband ut..men sen har jag en nackdel då jag oftast jagar själv och på 15 olika ställen..skulle det hända något vill det till att de letar på rätt mark..skrev faktiskt ner kontaktuppgifter till samtliga marker så sent som igår.. Låsta och bommade vägar..otillgängliga platser och mörker är kanske inte alltid det bästa...

    SvaraRadera