Vapen, lagstiftning och rikspolisstyrelsen/RPS

För ungefär tre år sedan sade Peter Thorsell följande:

– Jag ser det som att ju färre vapen som finns ute i samhället desto färre missbruk blir det med skjutvapen, säger Peter Thorsell.

Detta får ses som det egentliga målet för utredningen kring skärpt vapenlagstiftning som presenterades för lite drygt ett år sedan. Samma utredning som kommer att ligga till grund för ett lagförslag som kommer inom kort.

Nu är inte Peter Thorsell vem som helst, han ingår i Rikspolisstyrelsen som verksamhetsansvarig (vapen) och som sådan väger hans ord tungt. De påverkar Sveriges ungefär 619.000 vapenägare. Som om Thorsell får som han vill skall bli färre. Härom dagen försökte Thorsell mildra det hela, han påstod med anledning av vapenutredningen:

– Det finns ingen ambition att ytterligare minska de som ska få ha vapen. Utan har  man ett seriöst intresse av att bedriva jakt eller målskytte då ska man få hålla på med det naturligtvis, säger Peter Thorsell.

Vilken är svårt att tro på när man ser hur utvecklingen vad gäller möjligheten att få vapenlicenser har utvecklats sedan Thorsell flyttade över från dalapolisen till Rikspolisstyrelsen.

Personer i Rikspolisstyrelsen vill alltså minska mängden legala civila vapen i samhället. Men är dessa vapen ens ett samhällsproblem?

Tankesmedjan Timbro belyser detta i en rapport som släpptes tidigare idag. Rapporten är intressant, den tar upp aspekter och fakta som borde redogjorts för redan i vapenutredningen men av någon anledning inte kom med. Det är data som utgör viktig bakgrundsinformation, eller egentligen förutsättningar för det vidare resonemang som förs i vapenutredningen. För om dessa data hade vägts in och ett vetenskapligt arbetssätt präglat utredningen snarare än en politisk agenda så hade vapenutredningen förslag sett annorlunda ut.

Hur som helst. Sidorna 18 till 27 behandlar Rikspolisstyrelsen förhållningssätt vapen de senaste 40 åren med fokus på senare år. Inte minst speglas RPS förhållningssätt i de allmänna råd som med ojämna mellanrum kommit att utgöra tolkningen av vapenlagen. På sidan 21 finner man RPS mantra i citatform:

illegala vapnen har sitt ursprung i främst stölder, såväl i Sverige som
utomlands, smuggling samt okontrollerbara affärer inom den legala vapenhandeln
… Åtgärder för att begränsa antalet illegala vapen måste
således börja med de legala.

Detta känner vi igen, inte minst från Doris Högme Rydheims presskonferens när hon presenterade vapenutredningen härom året. Men det är klart. RPS har länge velat minska mängden vapen, 2004 skrev RPS i en utredning:

RPS anser att det finns relativt många målskyttar som har ett alltför stort antal vapen.

Att RPS i sin rekommenderade uttolkning av lagen inte alltid har rätt är bekymmersamt tycker chefen för RPSs polisrättssektion Lars Tonneman i en intervju från 2007:

Han beklagar att polisens restriktiva hållning ibland stöter på patrull
hos andra myndigheter. Inte så sällan händer det att domstolar överprövar
polisens stränga bedömningar om vem som kan få licens. Och
senast var det regeringen som gav polisen bakläxa för sina stränga krav
på vapenförvaring hos skytteföreningar och vapenhandlare.
Lars Tonneman tycker att polisens föreskrifter har utformats på det
sätt som är nödvändigt för att försäkra att vapen förvaras säkert – men
nu har man alltså fått i uppdrag att se över bestämmelserna.
– Nja, det här uppdraget är inte så angenämt, säger han

Författaren till Timborrapporten, Mikael Eriksson, avslutar sin granskning av RPS inställning till vapen med förljande sammanfattning:

Det framgår tydligt att RPS utgår i sina bedömningar från en negativ syn på civilt, legalt vapenägande. Man driver en linje som konsekvent går i riktning mot skärpningar av lagen, oavsett om förslagen har visats påverka den illegala vapenanvändningen. RPS rapporter till regeringen väcker frågor om myndighetens opartiskhet och vederhäftighet. Man gör vidare bedömningen att myndigheten kan upprätta sina egna regler, exempelvis som i fallet med vapenförvaringen, utan explicit stöd i vapenlagen.

Så långt om Rikspolisstyrelsens inställning till vapen. Jag misstänker att jag kommer att återkomma till Timbrorapporten, det är en intressant sammanställning av samhällsdebatten kring vapen för de senaste decennierna. Där finns många korn att lyfta fram. En rapport att läsa för den som är intresserad av samhällets syn på vapen och de senaste årens vapendebatt. Rapporten kan laddas ner HÄR.