Tvättbjörn, ibland även kallad nordamerikansk tvättbjörn (Procyon lotor), är ett medelstort däggdjur, och den största arten inom familjen halvbjörnar. Den mäter ungefär 70 cm och väger vanligtvis cirka 9 kg. Den är till största delen en nattaktiv allätare som lever av vegetabilier, ryggradslösa djur, fisk, kräldjur, mindre däggdjur och fågelägg. Den har gråaktig päls med en tät underull. Två av dess mest distinkta karaktärer är dess tydliga mörka ansiktsmask och att den är så fingerfärdig med sina framtassar. Den har gott minne och kan återupprepa komplicerade uppgifter efter lång tid.Tvättbjörnar klassas på de flesta håll som en invasiv art, vilket betyder:
Den levde ursprungligen i mellersta och norra Amerika i löv- och blandskog, men dess goda anpassningsförmåga har gjort att den spridit sig till bergsområden, kustnära våtmarker och urbana miljöer. Sedan mitten av 1900-talet finns det även introducerade populationer i Japan, mellersta Europa och i Kaukasus, vilka härstammar från pälsfarmar.
Det svenska trivialnamnet har den fått utifrån sin vana att doppa sin föda i vatten, som om den tvättade den.
Tvättbjörnen har ett utvecklat socialt beteende och lever inte ensam, som man trodde tidigare, utan ofta i mindre grupper. Revirstorleken varierar starkt, mellan 3 hektar för honor i urbana områden och 50 kvadratkilometer för hannar på prärien. Efter dräktigheten, som varar i ungefär 65 dagar, föder honan en till fem ungar per kull. De flesta tvättbjörnar dör tidigt på grund av jakt, svält, trafikolyckor och andra faror. Individer i fångenskap blir upp till 20 år gamla.
En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor.Regeringen definierar invasiv art med orden:
En invasiv främmande art är en art som hotar den biologiska mångfalden eller orsakar socioekonomiska skador och skador på människors och djurs hälsa om den förs in och sprids. Det är ett växande globalt problem att sådana arter slår ut lokalt förekommande arter och därmed utarmar biologisk mångfald.För närvarande ses de flesta insvsiva oarter som problem. De flest är växter eller lägre djur. Bland däggdjuren är det framför allt två som det talas om och som ses som stora hot. Tvättbjörn och mårdhund. I regeringens miljömål nr 16 ett rikt växt- och djurliv ses bekämpandet av invasiva arter som ett etappmål. Samtidigt kan vi till följd av den pågående relativt snabba klimatförändringen förvänta oss fler invasiva arter i Sverige. Problemet är såklart inte isolerat till Sverige, det finns överallt. I höstas diskuterades det på allvar i EUs korridorer på ett möte mellan ländernas miljöministrar, en förordning har presenterats men m den är klubbad ännu vet jag ej.
För snart ett år sedan fångades en tvättbjörn på bild av en åtelkamera utanför Västervik. Om åtelkameran var laglig eller ej förtäljer inte historien men den hjälpte regeringen i dess strävan att uppnå miljömål 16 eftersom personal från mårdhundsprojektet kunde fånga in och avliva tvättbjörnen någon månad senare. Paradoxen är att alla de tiotusentals åtelkameror som finns i skogarna kan användas för att motverka invasiva arter, men egentligen inte får användas så som lagstiftningen ser ut och tillämpas idag. Intentionen med den skärpta kameraövervakningslagen var såklart inte att försvåra viltövervakningen vilket regeringen tydliggjort genom ett tilläggsdirektiv i jaktlagsutredningen, tilläggsdirektivet syftar till att utreda möjligheten att åtelkameror inte skall vara tillståndspliktiga.
Härom dagen var det dags ingen. För bilder på en död tvättbjörn. Denna gång hade den döda tvättbjörnen flutit iland på en skånsk strand. Länsstyrelsens företrädare kommenterar:
-- Men det är ett tecken på att de invasiva arterna kommer allt närmare Sverige. På kontinenten finns flera främmande arter som har blivit invasiva – det vill säga de sprider sig kraftfullt och orsakar skada i det nya ekosystemet, säger Nils Carlsson.Vidare:
– Om den inte har drunknat utan har levt på land så är det allvarligare. Vi vill inte ha hit tvättbjörnar eftersom de ställer till stor skada för den biologiska mångfalden, den äter fågelägg och grodor, och kan sprida sjukdomar, säger Nils Carlsson.Tvättbjörnarna på kontinenten kan vi beskylla nazisterna för att ha orsakat:
Enligt Nils Carlsson har Tyskland omkring en miljon tvättbjörnar. De kommer ursprungligen från när nazisten Hermann Göring byggde upp ett zoo av exotiska djur under andra världskriget. Sedan kom de amerikanska soldaterna som hade tvättbjörnen som en maskot. Efter det rymde djuren och under de senaste tio åren har populationen vuxit explosionsartat.Runt 70.000 tvättbjörnar sköts i Tyskland förra året och det är uppenbart att de är på god väg in i Danmark.
Ja, vi får väl se hur det ser ut med mårdhund i norrland och tvättbjörn i södra götaland om sisådär 50 år... För personligen tror jag inte att vi kommer att kunna hålla undan dem, speciellt inte med en successivt minskande förståelse för såväl jakt som lokala svenska ekosystem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar