Denna helg kom vi äntligen ut i kustbandet till jaktmarken jag av olika skäl knappt hunnit utnyttja denna säsong. Det är sent på säsongen. Bara kråk- och måsfågel som är lovligt. Samt skyddsjakt enligt länsstyrelsebeslut på skarv. Det var den sista varianten som jag var inställd på.
Men ibland går det inte som tänkt. Idag hann jag 200 m innan 30 kg vorsteh for in i min högra vadmuskel med full kraft. Det gjorde ont. Djävligt ont.
Nu när jag skriver framför kaminen får vaden knappt plats i byxan längre. Det skulle inte förvåna mig om den har 50% större omkrets än den vänstra. Vi får väl se om jag kan linka iväg på jakt i morgon.
Vår i kustbandet. Blåsipporna trivs i det kalkrika skalgruset.
Jag hann i alla fall konstatera att den vimstga vorstehn har vattenpassion innan hon tog mig på teknisk knock out.
Så nu hänger bössan och hölsterryggan på en krok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar