Lst om rovdjursavvisande stängsling samt indirekt om kostnader

Fick ett nyhetsbrev från länsstyrelsen härom veckan. Hyfsat sakligt hållet, men det får en att fundera lite på hur många som är involverade i förvaltningen av våra stora rovdjur. I praktiken.

Ser listan över besiktningsmän, 11 personer finns på den. Antar att de är arvoderade och får ersättning utifrån uppdrag. För inte kan alla dem vara heltidsanställda av lst i västra götaland? Sedan har vi tjänstemännen inne på lst, minst fyra handlägger frågor direkt kopplade till rovdjur. För dessa 15 personer har länsstyrelsen lönekostnader. Hur stora de blir beror såklart på sysselsättningsgrad men om alla hade uppdrag på heltid skulle det röra sig om minst 7 miljoner kr per år i lönerelaterade kostnader. Tillkommer gör såklart andra former av ersättningar för skadade djur, stängsel etc. Kan vi tro att statens direkta kostnader för stora rovdjur i västra götaland landar på 10 miljoner? Eller är de direkta kostnaderna högre? Lägre?

Kostnaderna för staten är en sak. Kostnaden för enskilda och företag är en annan. Läser i nyhetsbrevet under rubriken "Vargar skall inte äta får", vilken såklart handlar om stängsling och indirekt skuldbelägger fårhållare som inte rovdjursstängslar sina hagar (jag har skrivit om min syn på detta här). Nåja, såhär står det i nyhetsbrevet:

Inriktningen var att lära sig sätta upp rovdjursavvisande stängsel och det kräver både en speciell teknik samt kostar mycket.

Läs igen. Dels kostar det mycket och dels krävs det en speciell teknik att sätta sådana stängsel, menar de att man även skall investera i fortbildning i stängsling? Nåja. Vidare i nyuhetsbrevet:

Det viktigaste när man stängslar ut rovdjur är att man stängslar i hagens alla väderstreck och inte känner sig nöjd med att vatten eller branta berg stänger inne fåren. Vatten och berg stänger inte ute varg.

Näe, det vet vi sedan länge. Vargar kan simma. Ändå finns det flera exempel på hagar med vattensida som godkänts i fråga om rovdjurssäkring, för hur skall man stängsla mot vattnet? Just strandängar är extremt viktigt att de betas för att skapa bra biotoper för vadarfågarna att häcka. Är det slut med det nu? För inte kan man väl stängsla rovdjurssäkert i vatten utan att behöva göra om det efter varje islossning?

Sedan funderar jag lite på hur man ser på övriga djurs naturliga rörelser i landskapet. Genom rovdjurssäkrade stängsel så ändras många andra djurs möjlighet att röra sig i landskapet och följa invanda viltväxlar. Funderar man på det från myndighetshåll? Själv skulle ajg aldrig rovdjurssäkra mina fårhagar, de skulle då fungera som en led för klövvilt ut på landsvägen och jag vill inte medverka till viltolyckor!

För att på något vis knyta ihop säcken så skulle jag vilja se en siffra på rovdjursrelaterde kostnader för västra götaland. Jag vill se statens direkta synliga kostnader, vilka om man har ett någotlunda väl fungerande tidredovisningssystem på lst borde vara lätta att räkna ut. Jag skulle även vilja se de ökade kostnader som näringsfastigheterna drabbas av.
Kan någon ordna det?
Snälla?