Skadlig okunskap

Bilden ovan är länkad från min kusins* FBsida. Det är en "övergiven" hare som hennes barn hittat med sitt dagis. Och såklart tagit in. Många kommentarer kring hur söt den är har kommit. Men inget om det var rätt/fel att ta in den innan jag skrev följande:

Väldigt synd att plocka in den. Honan gömmer sina ungar en och en på olika platser för att så få som möjligt skall hittas av rovdjur (i stadsmiljö oftast tamkatter). Sedan letar hon upp dem en gång per dygn och ger dem di vilket gör att man lätt kan tro att en harunge är övergiven när den i själva verket inte är det. Kanske går den att rädda med mjölkersättning, skulle spontant ta samma man har till kattungar men risken är att den inte är fet nog och ungen trots det svälter ihjäl (harens och kaninens mjölk har djurvärldens högsta fetthalt).

Först skrev jag att den som valde att ta in harungen även dömde den till döden men det tyckte jag var lite väl magstarkt...

Efter min kommentar dök det upp några andra som vidhöll att den var övergiven och utsvulten. Jag är tveksam till detta, kanske är det bara frågan om att försvara en felbedömning samt ett stort mått av disneyfiering. Dvs att man påför djur människors känslor och egenskaper. Att en människa skulle lämna sitt barn och bara mata det en gång per dygn är tokigt och då måste det vara tokigt även i fablernas värld. Inte sant?

*Min kusin har för övrigt en ledande roll inom miljörörelsen...