Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

söndag 27 januari 2013

Klimat, kött och träd - hur hänger det ihop?

Jag har tidigare lyft fram SLU docenten Karl-Ivar Kumm som en person vars tankar och idéer kring djurhållning och miljöpåverkan jag tycker är intressanta och beaktansvärda. I gårdagens GP hade han en kort men intressant debattartikel med anledning av de senaste dagarnas köttskattedebatt. Jag citerar:
En rapport från Jordbruksverket har skapat en intensiv debatt om klimatskatt på kött. Tanken på köttskatt som ett verktyg i klimatarbetet avfärdades snabbt av inte bara köttindustrin och konsumenter utan också av landsbygds- och finansministrarna. Det är därför angeläget att hitta bättre sätt att minska eller kompensera köttproduktionens klimatpåverkan. Plantering av lövträd är en sådan.
Så länge träd växer inlagrar de kol och undanhåller därmed koldioxid från atmosfären. När de växt färdigt kan de avverkas och ersätta fossila bränslen. För att klimatnyttan skall bli bestående måste avverkade träd ersättas med nya. Växande och vedproducerande träd i betesmarker kan helt kompensera betesdjurens utsläpp av klimatgaser.
Stora arelaer kan beskogas
Det finns stora arealer svensk åkermark som är eller kommer att bli obrukade av lönsamhetsskäl. Så länge nuvarande jordbruksstöd finns kvar blir sådan överskottsmark långliggande träda. Om den i stället beskogas skulle trädens kolinlagring och bioenergiproduktion kunna kompensera den svenska köttproduktionens utsläpp av klimatgaser.
Naturvårdsverket har föreslagit rådgivning till lantbrukare om lönsamhet och klimatnytta av skog på nedlagd åkermark. Men för att rådgivningen skall resultera i omfattande och miljövänlig trädplantering fordras miljöersättningar för både klimat- och landskapsnytta. Utan ersättning för klimatnyttan blir det inte attraktivt att plantera träd. Utan betalning för landskapsnyttan blir det tät granskog i stället för miljöanpassad lövskog i dungar.
Naturvårdsverkets förslag i kombination med reformering av jordbruksstöden är ett bra alternativ till köttskatt. Miljöersättningar som beaktar både klimat- och landskapsnytta bör ersätta både nuvarande passiverande gårdsstöd och miljöersättningar som bara beaktar landskapsnyttan.
 Det roliga i sammanhanget är att jag i praktiken tillämpar en snarlik modell för min jakt och det kött som kommer därifrån. Så sent som idag när jag betalade räkningar tillämpade jag modellen och köpte ett halvdussin träd i VI-skogen. Egentligen hade jag inte kört mer bil än att det skulle räckt med ett träd, men det kändes så futtigt så det blev fler..... Nyckeln i Kumms debattinlägg är lövträd, redan nu planteras dylik mark igen men med gran vilket är kontraproduktivt då det går ut över den biologiska mångfalden (detta har jag skrivit om på en annan plats i cyberspace).

Tillägg: Läs gärna denna intressanta blogpost på temat miljö, kött och betesdjur. Den ligger i linje med min önskan om att vi skall ha fler betesdjur i landet, och då helst i marginalbygden där hävden gör störst skillnad. Slutklämmen är:
Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda är en väldigt viktig del i framtidens jordbruk. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.

4 kommentarer:

  1. Jag anser att detta är helt fel väg att gå. Vi behöver inte mer skog. Allt för många beteshagar och åkrar har redan växt igen. Det vi behöver är mer mark där vi kan producera vår mat eftersom vår självförsörjningsgrad är så låg som ca 50 %. Det vi behöver är betydligt fler betesdjur som får beta på permanenta gräsmarker men även i skog där det passar.

    Den årliga ackumulerade mängden kol enligt scenariot "90- talets skogsbruk" i SKA99 är ca 0,2 ton/hektar. Det är den siffran som skall ställas mot betesmarkens 1 ton/hektar (alltså 1 ton kol, inte 1 ton koldioxid…). Skogen lagrar främst sitt kol i träden. Marken är oftast väldigt mullfattig. När skogen avverkas och används frigörs dess lagrade kol vilket aldrig sker i permanenta gräsbetesmarker. Sen är det väldigt svårt att äta skog för oss människor….

    Vill du veta mer hur jag tänker kan du läsa här:
    http://matochjordbruksnatverket.wordpress.com/2013/01/23/om-jordbruk-och-kott-ur-ett-klimat-och-energiperspektiv/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kumms resonemang baseras på att marken inte kommer att användas till något annat, att den skulle ligga i långtidsträda eller planteras igen med gran. Då är lövträd bättre. För övrigt tycker jag att din blogpost var väldigt läsvärd och jag instämmer i det mesta.

      Om du kikar på lite äldre texter av Kumm så ser du att han söker efter alternativa sätt att hålla djur på, sätt som skall ge fler betesdjur som i högre utsträckning skördar sitt foder själva via bete istället för via maskinellt skördat foder.

      PS: jag lägger in en länk till din blogpost som ett tillägg i ursprungsposten ovan, lägger även en länk till den på älgflugans fb sida.

      Radera
    2. Fast mark som ligger i långtidsträda växer så småningom igen med med lövsly och sen smyger granen sig in. Vi håller just nu på att röja fram gammal betesmark där inget har hänt på många år. Slitsamt men det går.

      Jag tror nog att Kumm tänker rätt men reagerade på att hans artikel saknade helhetstänket. Ska läsa mer om honom som du rekommenderar.

      Sen har vi ju problemet att vi är med i EU och om det skall kunna utgå stöd till de hagmarker som Kumm föreslår så får det inte vara mer än 50 träd per hektar. Då blir det inte mycket kol bundet av träden...

      Radera
    3. Vad gäller jordbruk och miljö så tycker i alla fall jag att EU är ett enda stort skämt. Det är och förblir en handelsorganisation vars syfte är att gynna handel, så att t.ex. politiskt försöka öka den inhemska köttproduktionen på bekostnad av det kött vi importerar från Irland och Danmark kan nog komma att stöta på patrull. Detta oavsett om den är mer miljövänlig eller ej.....

      Radera