Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 2 december 2010

Mård, närmast av en slump


Jag har visst råkat hitta en mårdväxel. Två år i rad har jag fått mårdar på nästan exakt samma ställe. Första året tog jag den som bifångst i en grävlingfälla som stod invid en stenmur i fårhagen sisådär 70 meter från hönshuset. Den avlivades med min 22-a.

Andra gången hade jag satt ett par kråkbås på muren. När jag skulle kolla till dem såg jag hur en mård kilade omkring och ryckte i rådjursskinnet som låg brevid fällan. Jag smög hem och hämtade hagelbrakaren. BAM! Så låg mården stilla.

Nu ligger båda mårdarna i frysen. Jag skall givetvis ta hand om dem. Det blir nog lite av en förhandlingsfråga med hustrun om jag låter stoppa upp dem eller om jag bara tar skinnen. Om jag bara tar skinnen så känner jag en osteolog som är spekulant på benen.

19 kommentarer:

  1. Finns det egentligen någon vettig anledning att skjuta mård (förutom att man vill ha mjuka skinn)?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill man se mer fågel så är mården bra att hålla efter. Det är en sanslöst duktig boplundrare.

      Radera
  2. Visst men fåglarna har levt i balans med mården i tusentals år utan att bli utrotade. Det är inte mården som hotar fåglarna, det är människan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns exempel på fåglar som utrotats på grund av t.ex. predatortryck utan inblandning av människor. Men om just mården varit orsak är svårt att säga. Däremot har det en lokal effekt på övrigt småvilt att göra ett aktivt uttag bland de predatorer som finns i ett område. Det är dock bra att jaga över hela linjen och inte bara satsa på en art om man vill behålla lite balans i systemet (undantaget mink och mårdhund som jag anser skall jagas urskiljningslöst - då båda arterna har stor negativ inverkan på andra arter och ekosystemet lokalt).

      Radera
    2. Med utgångspunkt i samma resonemang utgår jag från att du kritiserar ornitologer för att sätta upp holkar och var och varannan villaägare för att de utfodrar småfåglarna vintertid. Att göra det är ju en mänsklig störning. Fåglarna har ju klarat sig i tusentals år utan att bli matade eller få holkar.

      Nä, nu blir du väl genomskinlig. Du är uppenbarligen bara intresserad av att kritisera utövandet av jakt i allmänhet och jägarkåren i synnerhet.

      Radera
  3. Visst kan det vara en störning att mata småfåglar, men samtidigt så ser ju predatorerna (om de får leva) till att det ändå blir någon sorts balans.
    All jakt är inte av ondo, men okynnesjakt på olika predatorer är ju ganska onödig, särskilt när den understöds av dunkla argument om att predatorerna tar för många bytesdjur. Dessutom är det ju faktiskt så att predatorerna ser till att hålla viltstammar friska och de kan t o m göra så att vissa viltbestånd ökar. Sålunda visar t ex norska undersökningar att i skogsområden där det finns duvhök så gynnas arter som t ex järpe på grund av att höken också bringar en balans bland kråkor och andra som i sin tur äter järpägg och ungar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att vi är överrens om att det är skillnad på predatorer och predatorer. Jag tror också att vi båda ser poängen i att hålla efter vissa predatorer t.ex. kråkfågel som du själv nämner. Sedan anser jag att man bör hålla efter fler arter än du, men det beror självklart på att jag är intresserad av att det skall finnas tillräckligt starka stammar av matvilt på mina marker för att jag skall kunna göra ett uttag av kött till mig och min familj. Det miljövänligaste kött man kan hitta, om man nu äter kött.

      Radera
    2. Jo till syvende och sit har det väl med konkurrens att göra.

      Radera
  4. Däremot kan jag ju hålla med dig om att inplanterade arter som mink o dyl bör hållas efter.Invasiva arter är ju ett stort miljöproblem vare sig det gäller djur eller växter.

    SvaraRadera
  5. Vad gäller upprätthållande av balansen i naturen så regleras den bäst av naturen och inte via jakt. Jakt kan inte ersätta predation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där förutsätter att man betraktar människan som en anomali i naturen och inte en del av den.

      Jag ser mig som en del av naturen och väljer att bruka den bland annat genom jakt. Hur du ser på din roll i naturen vet jag inte.

      Radera
  6. Jag säger inte att vi inte alls kan jaga, däremot så har vi numera så många alternativ att vi kan minimera vår jakt, vi är inte beroende av den. Dessutom stör vi naturen och djurpopulationerna med så mycket annan påverkan att vi kanske inte alltid behöver lägga lök på laxen med för mycket jakt.
    Och tränger man djupt in i ekologin kan man se att många predatorarter faktiskt förbättrar sina bytesdjurs hälsostatus och de kan ibland också leda till ökade stammar av även för människan åtråvärt vilt (eller fisk). Duvhök respektive järpe har jag ju nämnt och utter visavi öring är ett annat bra exempel. Många småpredatorer tar ju också en mängd smågnagare som annars skulle kunna bli ett problem även för oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Människan i södra sverige har krasst sett inte varit beroende av jakt på över 6000 år för sitt uppehälle, därmed inte sagt att det inte gör ett trevligt tillskott såväl socialt som upplevelsemässigt och kulinariskt.

      Jaktens hälsomässiga och rekreationsmässiga värde är oerhört högt för de som utövar jakt, detta gör att jakt på sitt sätt är beroendeframkallande. Personligen skjuter jag inte djur ens var 10:e gång jag är ute och jagar. Jakten är ändå något jag är beroende av, något som förbättrar min hälsa och mitt välbefinnande. Det är mitt primära motiv att röra mig i skog och mark. Precis som för tiotusentals andra jägare. Befolkningshälsan skulle, enligt mitt sätt att se saker och ting, gynnas av att fler ägnade sig åt jakt.

      Att "tränga djupare in i ekologin" är lurigt. Man kan luras att se (lyfta fram) de effekter som gynnar den ståndpunkt man har. Till exempel höll Stiftelsen Sveriges vildnad seminarium på skansen i december:

      "Vid stiftelsen Sveriges Vildnads årliga seminarium, som hölls på Skansen 3 december, stod jaktens betydelse för småviltet på agendan. Sammanfattningsvis kan sägas att forskningens bästa svar just nu är att den är liten. "
      http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2012/12/Jaktens-betydelse-ar-liten-for-smaviltet-1.40084/

      Radera
  7. Visst kan man väl jaga, men det bör ske med måtta och antalet arter som jagas kunde ju vara något mindre. Sedan finns det ju alternativet att ”jaga” med kamera också, ett nog så spännande alternativ (även om det inte ger kött eller skinn. Dock kan det ändå ge inkomster om man kan sälja fina naturbilder) som ger fantastiska naturupplevelser. Enligt min erfarenhet så är några av de som kommit viltet närmast och vet mest om det naturfilmare som ofta följer djuren under långa perioder och lär sig allt om deras vanor för att fotografera eller filma beteenden som många aldrig ens har sett eller hört talas om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är redan bara ett begränsat antal arter som är tillåtna för jakt. I Nederländerna provade man att begränsa antalet jaktbara arter, med stora problem som följd....
      http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Nyheter/2012/09/Hollandskt-naturexperiment-slutade-i-katastrof-1.35276/

      Radera
    2. EN annan sak. Hur tror du att jakt går till? Hur mycket tror du att jakt stör?
      En oerhört stor del av den jakt som bedrivs sker som vak- eller smygjakt. Den märks med andra ord inte annat än vid de få undantag då något skjuts. Hundjakt märks men är trots allt bara en del av den jakt som bedrivs.

      Vad gäller "fotojakt" så hade jag inkomster den vägen under 1990-talet. Sålde till STF, reklambyråer, miljöpartiet och lite andra ställen. Det är svårare att försörja sig på foto nu för tiden, men att få hem lite fickpengar är inga större problem om man anstränger sig lite. Så nu har jag sådana inkomster via jakttidningar till och från. Men jakt med gevär ger mig större tillfredsställelse än jakt med kamera.

      Radera
    3. Inte konstigt att det nederländska experimentet gick åt skogen. Dels skedde det i ett inhägnat område så djuren kunde inte naturligt migrera iväg när näringsunderlaget sviktade. Dels fanns det väl heller inga stora predatorer i området som kunde hindra kronvilt och liknande att växa okontrollerbart.

      Man kan ju förövrigt se t ex från Yellowstone i Amerika att när vargen återinfördes så kunde växtlighet och dyl återhämta sig och i sin tur ge boplatser och skydd åt fåglar och andra mindre djur. En annan begränsad yta där varg lever i någorlunda balans med sina bytesdjur är ju Isle Royal där vargar och älgars samspel har studerats i årtionden.

      Vad gäller jakt med bössa kontra med kamera: Smaken är ju olika. Den stora skillnaden är väl att man slipper ha ihjäl djuren när man jagar med kamera.

      Radera
  8. Att tränga djupare in i ekologin är väl till syvende och sit att ta till sig olika forskningsrön om djur, natur och ekologi och försöka se dem i ett större perspektiv.
    Sedna kan ju alltid vissa forskningsrön användas på olika sätt i diverse debatter.

    SvaraRadera
  9. Är inte den överste en flodiller?

    SvaraRadera