Gammelgäddan

I slutet av 1990-talet tog jag gammelgäddan. Det var vid en fisketur en vår tillsammans med två arbetskamrater, varav den ene dog på framåt jul samma år. Egentligen låg vi ute på jobb i Vänersborgstrakten, men eftersom vi hade fiskeintresset gemensamt och trivdes ihop for vi ner till farsans sommarstuga i Boråstrakten. Första kvällen käkade och drack vi gott. På lördagen gav vi oss ut i båten så tidigt som möjligt. Vi började med att fiska av lite vassar och åmynningar, där fick vi ett par små coh halvstora gäddor (upp till 2 kg). Efter kaffet rodde vi ut till en ö. Utefter ön sökte vi upp de platser där vi utifrån en äldre djupkarta kunde anta att det fanns språng.

Helt plötsligt satt mitt drag fast. Jag trodde först att det satt sig i ett gammalt träd. Det gick att rubba om man drog ordentligt. Efter en stund insåg jag att det var något annat. Det gjorde små finkänsliga antydningar för att helt plötsligt dra ut ett tiotal meter lina. Sakta började jag drilla in. Inga problem ännu så länge. Tungt var det och tid tog det. Efter en stund skymtade vi något i ytan, kanske 7 meter från båten. Det var stort. Som ett förhistoriskt monster som tar luft för att åter sjunka ner under ytan.

En gädda var det.

Den största jag sett, i mitt då kanske 28 åriga liv.

Ytterligare ett par gånger fick vi ögonkontakt med bjässen, men mest drog den med stor kraft nedåt. Drillandet liknade pumpande med en tung hantel och mer än en gång funderade jag över om min 0,30 mm lina var tillräcklig.

Till slut gled den stora, trötta varelsen upp vid sidan av båten. Håven kunde vi glömma, den var blott 50 cm djup och allt för lite för detta monster. Istället fattade min kollega tag om nacke och svans. Bjässen lyftes i båten.

Hon var 109 cm lång och vägde 9,5-10 kg. Att måttet inte blev exaktare än så beror på att vi mätte på personvåg av äldre slag. Bessmanvågen i stugan räckte bara till 5 kg....